onsdag 2 maj 2018

Rostock, onsdag

När det begav sig hade Fi ubåtar av miniformat (de som i svenska media förklarades inte finnas...) i Rostock. Det som begav sig, begravdes senare. Sorg och häpnad för biskopen Lars Carlzon i Stockholm. Hur kunde detta hända? Var östtyskarna så otacksamma? Stellan Arvidsson grät. Hela det solidariska systemet bakom muren hade fallit. Arbetar- och bondestaten kunde inte stå upprätt. Den upprätthålls dock med omfattande säkerhetspolis, beväpnade styrkor, ideologisk kontroll via skola och medier. Kan man inte säga att detta skedde mot alla odds. Men det hände.

1 maj-firandet i Rostock i går höll inte den gamla klassen. Det är bara att konstatera. Men för de svenskkyrkliga är detta, oavsett partipolitiska eller ideologiska preferenser, enbart uppmuntrande. Om ett så stort system som DDR och ett ännu större som WP kunde falla samman – vad då med kyrkohandboken? Det räcker med att ett rätt litet antal präster, max fem, bestämmer sig för att handboksvägra, ställs inför domkapitlet och avkragas för att 1. de själva ska få sina namn inskrivna i kyrkohistorien till evinnerlig ära och 2. hela det svenskkyrkliga prestigeprojektet ska fällas.

Så blir det förstås också om vanliga kyrkokristna börjar jaga prästerna med teologiska frågor om sakinnehållet. Ta det där med att be till modergudinnan. Det gör inte en kyrkokristen. Är det dår lekmans ansvar att så fort en sådan heresi uttalas, resa sig upp och högljutt protestera? Kan vara. "Det kan inte rekommenderas", skulle syster Kerstins moster ha sagt, men det kan vara helt rätt för det. Ska en gudstjänstfirare se sig som passiviserad till tystnad? Eller som ett ansvarigt subjekt?

Vid en sådan protest i den vanliga gudstjänsten kan man förmoda att hätskhet utlöses. Minns då att detta är ett intet mot de gamla regimerna. I Rostock, där Bloggarjag tänker över förgången tid. Hätska DDR-are på nivå kunde köra fram Stasi för att vardagsvis trakassera den här sortens frihetskämpar. Det klarar inte de kyrkliga översåtarna. De har inte ens tillgång till enkla kalasjnikovs. Inte ens fängelser. Så vad ska de göra?

Om de ska försvara den nya kyrkohandboken kan de kalla in lokala kyrkomötesledamöter – de flesta har ingen aning om vad de ska vara när de teologiska sakfrågorna ställas. Biskopar kommer at svettas, inte minst de biskopar som har en svag svenskkyrklig bakgrund. Och då ska vi inte tala om präster som präglas av en långt gången stupiety.

Kyrkopolitiskt bör kritiker återvända till reservationen vid 1982 års kyrkomöte, det sista egentliga kyrkomötet, ta fram reservationen som klart deklarerar vilket begränsat värde samtliga beslut som fattas efter den nya kyrkomötesordningen har. Maktmedlet för att hantera det som då skrevs har varit tystnad, obenägenhet att tala om denna kritik. Så avslöjas kyrkosystemets grundläggande svaghet. Jag menar, föll DDR, varför skulle inte ett kyrkosystem som ifrågasätts falla?

Det är de svenskkyrkligt fostrade som har att ta sitt ansvar, präster, diakoner och lekfolk tillsammans, de som är kyrkfolk. De kan för poängs vinnande börja ifrågasätta svenskkyrkligheten hos rätt många. Det vore alls inte onaturligt i en nationalkyrka som inte har en svenskkyrklig ärkebiskop. Till och med en pensionerad präst från norra Öland är betydligt mer svenskkyrklig och svenskkyrkligt fostrad än hon. Och då kan ni tala om biskopen i Karlstad och den nya i Luleå. Vilka biskopar är egentligen konfirmerade i Svenska kyrkans ordning. Två ärkebiskopar på raken har inte varit döpta i denna kyrka. Det är för somliga av oss uppseendeväckande, nästan förunderligt och märkligt, omöjligt att förstå. Och då har jag inte räknat upp alla gamla frikyrkopastorer eller reformerta pastorer som plötsligt står upp som präster i Svenska kyrkan, inte gamla missionsförbundspastorer som enkelt förklaras vara präster (vilket de inte är!) eller horder av föga-kyrkliga som plöstligt göra sin andra yrkeskarriär som präster i Svenska kyrkan.

I Rostock och mängder med andra städer i Central- och Östeuropa visste folket att befrielsen blott är deras eget verk. Kyrkfolk tänker inte riktigt så endimensionellt, men de kunde tänka över det goda ordet att Gud hjälper den som hjälper sig själv och därmed hjälper sin Kyrka, sina barn, barnbarn och alla längtande och kämpande människor.

Nu lugnar sig Bloggardag. Det är något i luften i Rostock som inte bara är sjöluft. Det går revolutionära vindar som syresätter Bloggardags hjärna. Detta är mer än uppenbart. Gör det svårt att implementar den nya kyrkohandboken genom att ställa frågor och komma med invändningar. Vägra låta er luras. Uppsök kyrkoherdarna två och två och fråga er fram, se svetten på deras pannor och hjälplösheten i deras ögon. De kommer inte att veta vad de ska säga. De kommer att bli arga. Allt är informationsbärande. "Ge er ingen ro", som Herren skulle kunna trycka ut sig. Men gå inte er väg i tysthet, ge inte upp. Here endeth the lesson from Rostock.

34 kommentarer:

  1. Alphadeltagaren2 maj 2018 07:48

    De säger att man förminskar Gud när man fastnar i detaljer. Det säger de alltid, och så går man hem bedrövad. Bra ide att gå två och två.

    SvaraRadera
  2. Att Åsa Nyström inte skulle vara svenskkyrkligt fostrad är en förolämpning. Men hon inser - av intervjuer att döma - inte den exekutiva makt som ligger i biskopsämbetets möjligheter att prästviga - och vägra prästviga.

    Att Erik Johansson - med samma bakgrund - inte vill prästviga dem som lever så som många av dem han vill prästviga lär är en annan femma som både Efs och Frimodig kyrka nog bör fundera kring.

    F.ö. förvånar det mej att det öppna målet (som jag via KT försökte skjuta in en boll i) inte utnyttjas frimodigare nu. Kan icke-teister (det där som tidigare hette ateister) verka som präster i Svenska kyrkan (eller har Åke Nordström fockats nu?) måste väl i hela fridens dar både högkyrkliga och laestadianer - och bv-rosenianer - åter kunna prästvigas? Här finns inga skäl att stå med mössan i hand.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Andreas, för biskoparna i SvK är det inga problem med präster som inte tror. Bara de som tror inte tror fel.
      Om man tror fel i fråga om nya kyrkohandboken förträfflighet kanske man också ligger över till som prästkandidat?

      Radera
  3. När Herr Besserwisser-Jante-Protestant Sandahl försöker agera DDR-kännare blir resultatet i vanlig ordning: töntigt. /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...ändå kommer bloggaren knappt till början av den skalan, åtminstone inte jämfört med vissa kommentatorer.

      Radera
  4. Alphadeltagaren,

    Förminskar Gud gör man inte i "detaljerna". Det kan för all del bli eller verka dumt om teologin skenar iväg men det får man bjuda på. Oftast handlar det dock om att de som uttrycker sig som de du refererat till inte kan, inte törs svara därför att de vet att de är ute på ett gungfly utan stöd i skrift eller bekännelse bara snusförnumstiga människotankar.

    Förminskar Gud gör man när man tror sig kunna förklara Guds vägar.Sätter sitt förnuft som riktmärke mot Guds.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Djävulen bor i detaljerna. /John

      Radera
    2. Herr Sandahls gunstling, den store tydliggöraren av den "svenska folkkyrkan" herr Dike får på tafsen i Sydöstran:

      http://www.sydostran.se/insandare/bengt-olof-dike-ar-varsta-gnallspiken/

      /John

      Radera
    3. Jaha, ska man börja skriva John-Ulf nu då eller? :P
      Jag begriper mig inte på insändaren för Dike tycker ju att allt är bra när majoritetsbelsuten genomförs i demokratisk ordning. Åtminstone i SvK.

      Radera
    4. Alphadeltagaren3 maj 2018 07:48

      Det är en totalt obegriplig Gud. Han är alltid "större" och bryr sig inte om hur vinet och brödet behandlas, om Herre blir någon slags kreatör, om Jesus blir en okänd hen eller Anden blir någon slags fruktbarhetsgudinna. Men om jag antyder att kyrkan som organisation inte måste gå i Pride, utan kanske kunde lägga tiden på annat, då blir Han fullständigt rasande.

      Radera
    5. Outgrundliga äro Herrens vägar.

      Eller ännu hellre prästernas och leviternas/tempeltjänarnas ...

      PP

      Radera
  5. Andreas Holmberg, Erik Johanssons inställning är väl alldeles föredömlig i detta avseende, tycker du inte det? Tvärtom finns det säkert många som vägrar viga dem som endast vill förrätta vigslar enligt Guds instiftelse.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jonas M, det var nog snarare en reaktion på att inte betrakta bidkopskandidater sprungna ur EFS för svenskkyrkliga som exemplifierades med Erik Johansson.
      Som vanligt är BloggarDags definitioner ibland snävare än alla andras.

      Radera
  6. Kyrie eleison! Herre, förbarma dig!

    Angående den nya och kätterska kyrkohandboken kan jag säga att jag har hört från stiftsadjunkten för gudstjänstfrågor i Stockholms stift (som underförstått lovordar den nya handboken) att kyrkoordningen (på grund av en miss, lät hon förstå) endast kräver den nya handboken vid firande av huvudgudstjänster och inte vid annat gudstjänstfirande. (I normalfallet vore detta mycket illa – man skall väl genomgående endast kunna använda samma handbok – men i nuvarande läge kanske vi kunde tacka och lova Herren i stället, om det nu stämmer?)

    När jag själv tittar i kyrkoordningen (som finns i PDF-format på https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1705420) står det ingenting om att den nya handboken alls skall användas. Det står genomgående att "Den svenska kyrkohandboken" (d.v.s den utgående) skall användas, men "Den svenska kyrkohandboken" är ju namnet på både 1942 års och 1986/1987 års kyrkohandböcker. Således torde man kunna använda 1942 års kyrkohandbok?

    Nu står det förvisso i slutet av dokumentet om "Övergångsbestämmelser till SvKB 2017:14" där den nya handboken anges, men det relateras såvitt jag förstår inte till de paragrafer i kyrkoordningen som reglerar gudstjänstlivet. Som jag förstår det står det alltså inget i kyrkoordningen om den nya handboken, snarare står det att den gamla skall användas. Men kyrkomötet 2017 beslöt väl om kyrkoordningsändringar till förmån för den nya handboken? Det är väl inte så att det ges ut en ny upplaga av kyrkoordningen i samband med den nya handboken?

    (Vi åtminstone i huvudsak traditionellt lagda kan gott [och bör] ifrågasätta legitimiteten i lärofrågor hos Svenska kyrkans politiska kyrkomöten, som i dessa fall är en skam för kyrkan, men likväl har ämbetsbäraren i ämbetsvigningen lovat att följa läran OCH ordningen, och såvitt jag vet anges inte att läran skall vara i första hand.)

    Ung präststuderande

    SvaraRadera
    Svar
    1. De senaste 18 åren har väl tydligt visat att ordningen ska åtlydas före läran?

      Radera
  7. De flesta präster som jag har talat med angående den nya kyrkohandboken förstår inte varför de borde förkasta den, och så fort jag kommer med argument mot den (med viss inspiration från denna blogg, jag hoppas att BloggarDag icke tar illa upp), får jag höra att jag minsann visst kommer att kunna fira "vanlig" högmässa. Men de begriper tydligen inte att det inte primärt är jag som har möjlighet att påverka gudstjänstutbudet; det är de som bestämmer, och då blir det ofta MTD:aktigt och, kanske främst, liberalteologiskt och immanent (d.v.s. i korthet betonande av Guds närhet och liknande egenskaper som står i motsats till Hans traditionella storhetsattribut som Herre, Fader och Konung).

    Så jag (vi) lär tyvärr inte alls kunna fira "vanlig" högmässa i så måtto som de söker ge sken av. Dessutom är det inte till fullo möjligt med den nya handboken; till exempel kan man inte längre i liturgin säga "den Helige Ande". Blott den detaljen gör att vi blir heretiker så fort vi firar gudstjänst framöver, eftersom Anden inte är "den heliga Anden", som vi kommer att nödgas säga. Eller kan, som jag nämner i kommentar härintill, vi anföra att läromässiga skäl har förtur framför kyrkans ordning och därigenom frångå den nya handboken?

    Utöver detta kan tillföras att vi för den kristna trons och för människors frälsnings skull måste gå emot den nya handbokens olika kätterska alternativ. Det är följaktligen inte främst en fråga om MITT gudstjänstfirande, utan om att man för människors skull bara skall kunna välja läromässigt riktiga och traditionellt gångbara alternativ! Det är ju gudstjänsten och liturgin som tillsammans med Ordet och sakramenten är trosfrämjande. ("Så som kyrkan ber, så tror hon.")

    Vi kan åtminstone trösta oss med att de stora valmöjligheterna möjliggör att återanvända texter från 1942 års kyrkohandbok i större utsträckning än vad 1986 års handbok medger, så att vi kan anlägga ett mer transcendent (i korthet: betonande av Guds storhet) präglat gudstjänstfirande. Men för mig lär det väl dröja tills jag blir (om jag blir) präst.

    Ung präststuderande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren4 maj 2018 07:47

      För att slippa överraskningar borde man då märka upp mässorna redan i annonseringen; "vanlig" mässa, liberal mässa, uppfostringsmässa, infantil mässa ...
      På kyrkans hemsida borde man kunna kryssa i vad man söker. Mångfald på riktigt, liksom.

      Radera
    2. På hemsidan borde man åtminstone upplysa om ordningen är enligt serie A eller B eller annat.

      Radera
    3. Alphadeltagaren4 maj 2018 13:27

      Peter T
      Någon form av hint borde man ju få. Få av oss gillar "gris-i-säck-mässor". Tror jag.

      Radera
    4. Håller med både Alphadeltagaren och Peter T men den lösningen kan vi rita oss i månen efter. Nuförtiden vill de oftast inte ange ens vilken präst som tjänstgör.

      Radera
    5. Alphadeltagaren4 maj 2018 17:40

      Elisabeth
      Jag tog upp det där, men "Gud är större och vi får inte ge prästen så stor betydelse". Samtidigt ska "tro vara tillit" och jag ska ta ansvar för min gudsrelation. Jag önskar att det kunde vara lite mera nåd och mindre uppfostran.

      Radera
    6. När jag besöker gris-i-säck-gudstjänster gör jag det mera som studiebesök. Intressanta fenomen förekommer, minst sagt. Det var länge sen Svenska Kyrkan erbjöd över hela landet likformiga och igenkänningsbara produkter. Innehållsdeklaration vore en god hjälp. Samtidigt skulle media och kyrklig överhet få en lättillgänglig Kalinlista för marginalisering och eliminering.

      Lars Jensen

      Radera
    7. ”Gud är större” brukar användas av dem som inte tror Gud om att kunna särskilt mycket (under, t.ex.) men vill försvara egna eller andras synder.

      Radera
    8. Alphadeltagaren4 maj 2018 23:24

      Lars Jensen
      Jag tror överheten skulle bli förvånad över vilka som visade sig vara de riktiga publikmagneterna. Eller så vet de innerst inne, precis som de vet att det vore en rejäl prestigeförlust.

      En allmän reflektion ... Jag har en frisör, en tandläkare och en optiker som alla känner mig och som jag har valt för att jag är trygg med dem. Varför ska människor nekas samma säkerhet när det kommer till präst och församling? I samtliga fall får man ju lita på deras yrkesskicklighet och intentioner.

      Radera
  8. Nog är det "uppseendeväckande, nästan förunderligt och märkligt, omöjligt att förstå", som BloggarDag skriver, att vi har ämbetsbärare (i synnerhet ärkebiskop) som inte är döpta eller ens konfirmerade i Svenska kyrkan (om det stämmer, vill säga).

    När man ansöker om att delta i rekryteringsprocessen för att bli prästkandidat eller diakonkandidat måste man lämna in utdrag ur kyrkotillhörighetsregistret där det står svart på vitt att man är döpt och konfirmerad i Svenska kyrkan. I vilken utsträckning kyrkan kan tänkas godta dop och i synnerhet konfirmation i andra kyrkor vet jag inte.

    I följande dokument: https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1516857 står det att kyrkan kräver att man "är döpt, konfirmerad och medlem i Svenska kyrkan" för att kunna prästvigas. Frasen skulle i och för sig kunna tolkas som "döpt någonstans, konfirmerad någonstans och medlem i Svenska kyrkan"... För övrigt är man inte medlem i Svenska kyrkan; man är tillhörig Herrens kyrka!

    Men nog är det "uppseendeväckande, nästan förunderligt och märkligt, omöjligt att förstå" att vi har ämbetsbärare som är utsocknes (eller snarare "ej inomkyrkliga"). Ännu märkligare är frikyrkopastorerna som vips "konverterar" sitt ledarskap till svenskkyrkligt ämbetsbärande; för detta måste man vigas, hävdar jag, det räcker inte med att byta arbetsgivare från någon frikyrka till Svenska kyrkan och så vore det bra med det.

    Ung präststuderande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Missionsförbundet och SvK slöt avtalnom att erkänna varandras prästämbeten, varefter ny prästvigning inte behövdes efter samfundsbyte. Ordningen torde inte gälla efter Equmeniakyrkans bildande då metodistpräster alltid tvingats prästvigas på nytt i SvK.
      Antje är av naturliga skäl inte döpt i SvK och Wejryd är väl gammal metodist?

      Radera
  9. Ung präststuderande

    Jag citerar din "slutkläm"

    citat:
    "likväl har ämbetsbäraren i ämbetsvigningen lovat att följa läran OCH ordningen, och såvitt jag vet anges inte att läran skall vara i första hand."
    Slut citat:

    Ja det är bl.a det som är det skamliga i hela organisationen SVeK och som kan hänföras till gummiparagrafen i kyrkoordningen. Den som för politruker som BOD är "bibeln" och inte skriften. Dvs den som utsäger : ...och annat av KM beslutat.

    Visst, tanken bland de okunniga eller bara naiva fyllda med önsketänkande istället för realism var väl att ett KM garanterar att inga beslut tas emot skriften. Detta trots att endast en totalt okunnig om fakta inte borde kunna vara ovetande om att SVeK dels kallar sig Luthersk, dels att om det var något reformationen handlade om så var det just det faktumet att ett KM inte garanterar beslut i enlighet med skriften. Nu i modern tid har vi bara inom SVeK sett hur skriften negligeras till förmån för det PK:a.

    En politruk som BOD vägrar lyssna på det örat och hävdar med emfas att KM-beslut går före skriften och därmed att den präst som hävdar att läran och bekännelsen, det som prästen också lovat att följa och försvara är underordnat vad ett aldrig så sekulärt KM har beslutat.

    Devisen. Lyda Gud mer än människor har ingen validitet för en politruk som endast erkänner majoritetsbeslut även om han kan gruffa lite när de går emot honom.

    Skall SVeK ha en framtid är det inte politrukerna och deras anpasslingar vi kan hoppas på- de är för insyltade i systemet och oförmögna att se vart det barkar hän. Framförallt inte så länge systemet generöst gynnar anpasslingarna och de sk "förtroendevalda" på beslutande poster.

    Nej, vad vi kan hoppas på är att inte alla nytillkomna prelater faller för anpasslingens frestelser utan med kraft hävdar att lära och bekännelse går före aldrig så majoritetsfyllda KM-beslut när / om de går emot skrift och ännu gällande
    bekännelse.

    Ett första steg skulle kunna vara att kräva att "bekännelsen" ändras i takt med att KM-beslut går emot denna. Självklart är vare sig anpasslingarna eller de styrande politrukerna beredda till detta och iofs är det inte bekännelsen jag vill åt utan bara att framtvinga ett erkännande av ogiltiga beslut alternativt att de klart och tydligt förklarar att KM-beslut går före skrift,lära och bekännelse.

    Ett sådant uttalande kommer knappast ty SVeK är just ett svek mot det som de påstår sig förvalta. En Kristi Kyrka på jorden.

    Vad det blivit är istället en plantskola och försörjningsinrättning för politruker där enda kravet för att få vara med och vara valbar är att man betalat kyrkoavgiften. En lönsam affär för de ledande politrukerna som i arvoden drar in mångdubbelt mot vad de betalar i kyrkoavgift.

    Att det inte ställs några som helst krav på de förtroendevalda vad gäller tro eller ens kunskap om vad skrift, lära och bekännelse utsäger är fantastiskt men skrämmande men bara en spegling av hur den profana politiken fungerar.

    Ja, när det sedan gäller val till kyrkan så är det så vist ordnat att man med lite fifflighet-vi har fått exempel på detta här i kommentatorfältet, mycket väl kan rösta utan att det kostar en personligen ett öre, går sedan valet inte som man vill går man ur och upprepar fiffligheten vid nästa valtillfälle.

    Det är väl det en BOD och hans gelikar kallar för demokrati och rätt och riktigt?

    //HH

    SvaraRadera
  10. Hur ser Din ordning ut, HH?

    -Som en upprepningarnas okrönte mästare trampar Du ständigt på Svenska kyrkan, dess folkvalda och kyrkomötet.

    Men Du upplyser oss inte om hur Du vill att det i stället skall vara. Skall vi ha ett KM? Skall vi ha fria val i kyrkan? Vilka skall avgöra om skriften går före beslut? Kort sagt vilka skall bestämma i och styra över kyrkan? Herren kanske är Ditt svar. Men hur gör Han det då praktiskt+
    Tala nu ur skägget och presentera för oss Din kyrka, HH!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  11. BOD,
    tTänk om du någon gång kunde lägga av polituktjafset där du som alla oseriösa politiker hävdar att du inte fått svar och exempel. Själv har jag ju åtskilliga gånger påpekat att steg 1 måste vara att återgå till de principer som anges i apostlagärningarna när det gäller att utse ledande befattningshavare inom det som har att verka som en Kristi Kyrka på jorden.

    Visst jag vet att vi inte lever i apostlarnas tid och att det därför inte är möjligt att i detalj göra precis som Paulus uppmanar de nya församlingarna men ett krav man kan ställa är att de som utses till församlingens ledare också skall vara kända av församlingen som gudfruktiga och rättskaffens personer.

    Det är altså inget för sekulära organisationer att välja och utse sådana. Framförallt inte när de inte uppfyller ens minimikravet att vara Gudfruktig utan tom stoltserar med att vara ateist. steget under av galenskap torde sedan vara att kalla sig agnostiker eller bekännare av annan religion.

    Allt detta som SVeK tillåter och har gjort i åtminstone mer än ett halvsekel och då alltså även under den tid du tycks betrakta som SVeK´s glanstid(?) statskyrkotiden.

    Börja med det så löser sig nog resten men det är klart- det kommer att påverka arvodena och politrukernas möjlighet att använda SVeK som betalningsinrättning för politruker i vardande och sedan som reträttplats för avdankade sådana.

    //HH

    SvaraRadera
  12. HH.s tomma tunnor!

    -Det var inte mycket till svar, HH.
    utse ledande befattningshavare är det enda som Du serverar oss. Vilka, hur skall de utses, vilka fåpr utse dem, skall kyrkan ha riksmöte eller andra möte - eller vad?

    Det var i sanning tomma tunnor, som Dui drar fram.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  13. Upp till bevis nu HH!

    -Nu är det dag för HH att äntligen presentera sitt alternativ till hur kyrkan skall styras; han har plötsligt valt att dra tystnadens slöja över sig.

    -Vilka skall styra, hur skall de utse, skall val förekomma, etc, etc, etc?

    Frågorna är många, HH men Ditt svar är inget!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske är dags för BOD att redogöra för det förslag som hans egen nomineringsgrupp POSK hade som sin huvudpunkt i senaste valet?

      Radera
  14. Peter T,

    -Det var HH jag önskade svar från - han som har dömt ut Svenska kyrkans demokratiska system men inte kunnat lägga fram ett alternativ.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se alltid upp med angrepp från flanken.
      Tyvärr gör inte POSK det bland sina egna kandidater.

      Radera