Intra muros. Ett besök i Antjeborg:

Det handlar om Svenska kyrkans utbildningsinstitut, SKUI, som fick sin nya organisation för fyra år sedan. Efter något år blev det råddigt. Medarbetare slutade, medarbetare var frustrerade, konflikter var syn- och hörbara. Om denna situation talades det inte öppet i kyrkostyrelsen. Med "öppenhet" menas då det som syster Kerstin har som motto när skandaler ska berättas: "Inga stora drag, bara detaljer!" Styrelsen fick berättelsen i stora drag utan detaljer. Men ledningen för utbildningsinstitutet beslöt att genomföra "en djupare kartläggning av nuläget". Syftet var, och då ringer klockorna, "att nå en samsyn och en samverkan". Då förstår ni hur det var.

Projektet skulle därför säkerställa att "utvecklingen" skulle gå till ett väl fungerande team, stötta individuellt och kollektivt "för att åta oss att bidra till utvecklingen i det dagliga". Nu förstår ni ännu mer. Men generalsekreteraren sa inte i klartext att situationen var så katastrofal som projektbeskrivningen faktiskt tecknar den. Det borde vara rätt självklart att man på en kyrklig arbetsplats bidrar "till utvecklingen i det dagliga". Och här finns ett givet chefsansvar. Samt ett ansvar för generalsekreteraren, som tycks mest benägen att ta sitt ansvar genom att hyra in kompetenser, de som alltså inte finns i den egna dyra organisationen?

Hur fokuserades det projekt som sattes igång? Det är tänkvärt att läsa: "Vårt fokus är nutid, framtid, lösning och resultat." Konsulter kan få till det. Vilka var konsulterna? Sturebadet Health Strategy AB.

Våren 2016 skulle det bli uppföljning. Dessförinnan hade 30 personer intervjuats, kostnad 120 000:- Sedan skulle det bli en webbenkät och därefter analyser.
Genomförande av handlingsplanerna samt uppföljningen ingick inte i arvodena. Kostnaderna för resor och eventuellt uppehälle tillkom liksom, självfallet, moms.

Nu sitter Bloggardag i besvärande eftertanke. Är det etiskt att anförtro läsarna vad det hela kostade?
Bloggardag funderar. Svenska kyrkan har byggt sig en nationell nivå och den kostar mycket pengar. När kompetensbrister antyds eller avslöjas ska vi alltså pumpa in mer pengar så att medarbetarna ska bidra till utvecklingen i det dagliga. Hur mycket tål läsarna nu?

Tål läsarna ens informationen att kyrkostyrelsen inte hade någon vidare pejl på detta utan mest fick veta att konsulthjälp skulle anskaffas. Det är inte enda gången. Miljonrullningen när det handlar om Svenska kyrkan i utlandet, där extern sakkunskap skulle in, är ett belysande exempel. Har vi fått en administrativ kultur som alltid måste skaffa dyr extern hjälp för att sköta sina egna uppgifter? Bloggardag frågar med sina söndagsskolgosseblå ögon uppspärrade.

Nu kunde man tänka att när det handlar om utbildningen av kommande kyrkoarbetare och somligt inte fungerar får det kosta vad det vill för att få ordning på utbildningen. Finns det några alternativ? Det tyckte på sin tid biskoparna Hellström, Fjärstedt och kanske Lars Eckerdal, för de kunde tänka sig prästutbildning i stiften. I Växjö stift fanns kompetenta präster med högre teologiska examina som kunde användas som lärare, sa salig Hellström, och den utbildningen skulle bli väsentligen bättre och bredare än den som erbjöds i Lund och Uppsala. Så dog Hellström och ingen drev tanken. Är det sant att "small is beautiful" så hade biskoparnas lösa tanke kunnat visa sig vara vacker. Man kan anta at de tre biskoparna tänkte sig ett samarbete mellan stiften. Den riktigt intressanta informationen är dock den, att de var missnöjda med prästutbildningen. De som genomgick den är nu präster och fina präster i Svenska kyrkan; kyrkoherdar och kontraktsprostar och Bloggardag vet inte allt. Många av dem sitter nog också på kontor och slipper det mesta som har med det sakramentala prästämbetet att göra.

Märker ni Bloggardags pratsamma omsorg, i det längsta vill han skjuta upp beskedet om vad Sturebadet Health Strategy AB offererade för sina insatser, resekostnader, uppehälle och momns som tillkommande kostnader. Det går inte att skjuta upp saken längre. 219 850 kronor exkl moms.
25% moms betyder att vi passerat nivån 1/4 miljon. Det är kostnaden för något som om organisationen fungerat inte skulle kostat ett enda öre. Kostnaden för att få medarbetare att bidra i det dagliga arbetet. Kostnaden för att inte ställa de brutala frågorna om ledarskap eller chefsfasoner i dte kyrkliga.

Kyrkostyrelsen förstod föga. Bloggardag upprepar sig men ber inte om ursäkt för detta. Revisorerna grävde väl inte ner sig i frågorna. Generalsekreteraren fick inga frågor om varför konsulter så ofta behövdes för det som annars skulle vara den dagliga verksamheten. Ingen var så oförskämd att frågan ställdes vad de kompetenta medarbetarna i Antjeborg sysslade med.

Borde ersättaren i Kyrkostyrelsen, han som satt för Frimodig kyrka, sagt något? Han gjorde. Han frågade. Han fick lugnande besked. Det hade varit lite problem, men dessa problem höll på att lösas och allt skulle bli bra.

Det blev det kanske också. Men i dagsläget undrar Bloggardag hur upphandlingen av dessa tjänster sköttes. Varför just Sturebadet Health Strategy AB, varför inte en vanlig präst med själavårdssinne eller en HR-specialist i huset?

Bloggardag låter dyster och det är inte att undra över. Då och då dunsar ett äpple i marken och det låter som man sa att det lät den 11 september i New York, när människor hoppade från tornen. I den underbara septembermånaden antyds förgängelsen när äpplen faller. Bloggardag? Plockar fallfrukt. Ska Bloggardag nu visa sig duktig och baka äpplekaka, koka äppelmos, torka äpplen, göra must och hitta på maträtter där äpplen ingår – för att inte tala om efterrätter? Eller ska Bloggardag bara fundera över om det heter "äppel" eller "äpple" i sammansatta ord och besinna språkbruk i olika landsdelar? Ordet "kex" uttalas uppenbarligen olika för att ta ett enkelt exempel.
Nu föll ett till...
Dysterhet!