söndag 2 september 2018

Söndagsbesked

Bloggardag talade med sin vän, han med födelsedagsångest.
- Hur går det? frågade Bloggardag inkännande. Har veckans funderande lett någonstans?
Det hade det.
Vännen hade fattat ett beslut som liknade en lunginflammation på det viset, men bara på detta, att det var dubbelsidigt. Det blev både ett påbud och en inbjudan. Bloggardag kan bara uttrycka sin respekt över detta kreativa sätt att hantera ett svårt problem. Ensidigheter bör alltid undvikas.

- Så vad gör du?
- Jag redigerar en snygg inbjuden till de särskilt efterfrågade. Sådana finns alltid. Det ska, tänkte jag, bli ett vackert litet brev, men det kanske tar någon stund att få till det.
- Men vad står det i brevet?
- Det kan avslöjas. Det är på gammalkyrkligt sätt egentligen disponerat till olika kategorier av åhörare, men gemensamt oavsett är att brevet både är ett påbud och en inbjudan. Lag och evangelium motsvarar det nog.
- Nu blir det alltmer förbryllande.
- Alls inte. Jag kan skriva så här:

Den 14 oktober fyller jag 70 år.
Det ska firas.
Sålunda erbjuds två möjligheter.

Den ena möjligheten 
är att ni någon gång mellan kl 16 och 20 (svensk tid) lyfter en bägare och skålar för mig var ni än befinner er i Guds stora rike i behov av Hans vård, vakt, nåd och omsorg
Detta påbud gäller också mina fiender, ovänner och vedersakare, ogin på det viset är jag inte. Fiender, ovänner och vedersakare kan ta fasta på att den som levt 70 år efter Skriftens ord (Ps 90:10) levt ett långt liv och kan alltså se slutet nalkas. Bättre tider nalkas. Det är värt att fira.

Vännerna kan slippa resa iväg utan enkelt men undre högtidliga former sitta hemma för tanken räknas. Detta blir ett rätt bekvämt sätt att högtidlighålla dagen. Det är alltså möjligt att dra någon egen nytta av att jag finns. Det tycker jag är bra. "Altruistiskt födelsedagsfirande på enkelt vis", skulle det kunna kallas.

Den andra möjligheten 
är att ni tar er till Ör, norr om Växjö, och någon gång mellan 16 och 20 (svensk tid) träder in i Öhrtagården, församlingshemmet nära kyrkan. Detta är förstås inget påbud utan en inbjudan. Kanske är denna möjligen för er ett mindre bekvämt sätt att högtidlighålla dagen, men jag valde för egen del just till Öhrtagården. Om ni undrar, menar jag.

Främst de som avser att ta sig till Ör behöver ge besked till linda.tassar@gmail.com och det vore bra med ett sådant besked senast söndagen den 7 oktober. Något ska man väl ha i handen när man minglar, är tanken. Jag har inget emot att de som på andra ställen ägnar sig åt det altruistiska högtidlighållandet meddelar det också. 

Cliff Richard fyller år samma dag, men 78. Han firar med konsert i Royal Albert Hall, London. Vill ni ladda upp med The Young Ones inför högtidsdagen är det inte fel.
https://www.youtube.com/watch?v=tBuiTyIYpA8

- Det var ju klara besked och på sitt sätt mycket inkluderande. Fiffigt att många som vill fira dig av skiftande skäl slipper komma och ändå är inkluderade. Det kan betyda att det ordnas en särskild sittning i Antjeborg, kanske? Ett fåtal ska du alltså ge en separat inbjudan?
- Mest för att glädja dem, kanske. Men på det här viset riskerar jag inte att ordna mingelfest som  ingen vill komma till och jag ska bli som kungen i liknelsen, Mt 22:1-7. Nu kan jag alltid tänka att en mängd människor är fullt sysselsatta med att på något sätt fira mig. Det ser jag visserligen inte, men jag vet att det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. (2 Kor 4:18)
- Fiffigt, fiffigt. Har du något att tillägga?
- Min käre Bloggardag, du har inte larmat om IBAPABD, som numera infaller på fast datum den 9 september och i år är en söndag. Om kyrkfolket ska kunna bjuda en präst på en öl nästa söndag så ska kanske Systembolaget uppsökas denna vecka för det fall ölen ska medföras till kyrkan. Alla präster, också de som inte tjänstgör, tar denna söndag prästskjorta på sig, så att folket vet vilka som efter maningens ord ska ha en öl. Själv tänkte jag vara i Rydaholm...

I England och i svenska städer/större orter kan puben utnyttjas. Är ni på pub och ser en präst denna söndag komma in, vet ni vad som gäller. Men präster på landet nöjer sig med flaskor och burkar. Om prästerna är miljömedvetna tar de tygkasse med sig.

6 kommentarer:

  1. Sim numera varandes frimicklare med en lite mer vidsynt definition av det allmänna prästerskapet, så får även jag hoppas på en öl den 9:e.

    14:e oktober ska dock skrivas in i kalendern, inte minst för att få ett tillfälle att höja en skål.

    SvaraRadera
  2. Måndagen den 7 oktober? Vilket år då? Eller söndagen den 7 eller måndagen den 8 Herrens år 2018?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloggardag frågade. Rätt svar ska vara söndag. Bloggardags vän hinner då på måndagen fara till något ställe och handla. Alles klar!

      Radera
  3. Även min ringa person skall notera datumet!

    -Om Gud vill, jag får vara frisk och inget oförutsett händer lockar adressen i vår folkkyrkas församlingshem min ringa person.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  4. Vilket "kreativt sätt" har vi vuxna att hantera samhällsproblem. Nummer ETT: sluta upp tramset med "utmaningar".

    Det fruktansvärda SÖNDAGSBESKEDET är mordet på rumänen. Kan läsas på SR på denna länk eller först i Godmorgon Världen.

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7034040

    Var finns de vuxna? Karl Christensen är ungdomsansvarig präst för Svenska kyrkan i Huskvarna och säger sig reagera starkt. JAHA! Och vad fanns han under två år? I lilla Husqvarna där skvaller och skitprat säkert florerar lika mycket som i alla småorter. Han borde sett mannen och sett till att han kom hem till Rumänien och Sv K verkat för att Rumäniens invånare inte behöver lämna sitt hemland. Det finns en stor summa pengar. Mellan 2007-2013 avsatte EU 184 miljarder kronor till Rumäniens fattiga. För åren 2014 till 2020 har EU avsatt 336 miljarder kronor. Vill människor göra något som förändrar situationen för dessa arma människor se till att pengarna används i deras hemländer följ med migranterna till deras hemländer och se till att de får bostäder, arbete och undervisning.

    Christensen tror att "trakasserierna var en del av en farlig avhumanisering." Ja det vet alla som studerat beteendevetenskap. Och det vet alla andra också. Att trakasserier av alla de slag är förkastligt vet de minsta barn. Och de vet exakt vad de ska göra. Förebilderna är de vuxna. De som har åldern inne så att säga men knappast är vuxna som människor.

    De vuxna vet också och vet de inte så är det de vuxnas skyldighet att ta reda på vad deras barn och ungdomar håller ppå med och ta itu med problemen. Det är vi vuxna människor som formar barnen. De gör som vi gör och inte som vi säger. När vi talar med barn om trakasserier så måste det åtföljas av handling.

    Det är svårt att förstå att det har kunnat pågå så länge, säger Christensen. Ja det är det. Nej det är inte ett dugg svårt att förstå det. För de vuxna föredrar att inte se, höra eller tala om det som är svårt.

    Och det finns förklaringar till det med.

    Den svenska kyrkan är patetisk i sina bortförklaringar , undanflykter. Det verkar som om man aldrig hört talas om en person som hette Jesus. En av de första mobbingoffren i historien som det skrivits utförligt om genom historien och över världen. Och man har fortfarande inte tagit itu med problemet.

    Nu är inte denne rumän den ende person som drabbas av vidrigheterna. Det pågår varje dag i vårt land , runt knuten.

    Vad gör du åt det? Du som läder detta? Vad gör ni inom SvK åt det? Hur kommer ni att tala om det i barngrupperna, ungdomsgrupperna eller med de vuxna i era predikningar? Tar ni ens upp det? Gör ni er bekanta med den context ni lever iom vilka människor som behöver er hjälp. Eller sitter ni bara på er kammare och väntar på att bli biskop eller få resa utomlands på församlingarnas pengar?

    Är det obegripligt som Christensen säger? Ja, om man sitter på sin kammare och inte gör något. Det är obegripligt att inte Sv K lever upp till sitt budskap. Jesus var ute bland folk. Han talade till folk ute bland folket. Han försökte göra ordet till kött! Har dagens prästerskap glömt det?

    Den vreda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många vuxna är ansvariga för detta mord. Alla de som släpper en slant i tiggarskålen och därmed upprätthåller detta vidriga tiggarstystem med fattigdom och människohandel. På så sätt kan man putsa en förment godhet och fråsäga sig vuxenansvaret och döva sitt samvete. YNKLIGT är bara förnamnet. Ingen skall behöva tigga för sitt uppehälle. Det är skamligt.

      Alla politiker och beslutsansvariga hela etablissemanget vet vad som försiggår. Polisen borde ha ingripit eftersom mannen har befunnit sig mer än de stipulerade sex månaderna i landet. Migranten hade befunnit sig minst två år i Husqvarna. Och ingen av alla dessa vuxna har ingripit.

      Nu börjar skamdansen där alla skyller ifrån sig. Alla beklagar att en människa plågats till döds av en samling illa uppfostrade snorungar!

      Den vreda

      Radera