Profetisk diakoni

När kritiken mot politiseringen började höras, kallades diakoni ogärna "politisk diakoni" men gärna "profetisk diakoni". Om det var någon egentlig skillnad mellan de olika diakonala hållningarna kan ifrågasättas. Det vill säga –  var den profetiska egentligen profetsik eller var den bara politisk som vanligt?

Den politiska diakonin säger vad alla andra säger i den tid som är, den fungerar som (omsorgsstyrd) ideologi. Kyrkan är glad åt att få samverka, när den vanliga omsorgen går på kryckor. Relevansen ni vet!
Den profetiska diakonin däremot skär upp resonemangen och drar gränsen mellan sanning och lögn. Det är en betydligt farligare syssla. Få ägnar sig åt den. Må vara att de första diakonissor vi hör talas om torteras under Plinius tid, men traktan efter detta personliga öde är inte så utbredd längre.

Nu är inte diakoni bara en syssla för diakoner utan för Kyrkan och församlingarna. Det profetiska ansvaret har alla. Det är ett ansvar att se till att vi inte blåser med tidsandan och i tidens längd blir blåsta av denna Zeitgeist. Missgreppen härvidlag är otaliga Kyrkans historia igenom. Det är lätt att satsa på fel häst, kanske en med eldrött, blåsvart eller svavelgult harnesk? I alla tider behövs de heligas uthållighet och tro, det är ett som är säkert.

Nu var det tiggarna från Bulgarien, dvs ligan som ägnade sig åt människohandel. Det satt bulgarer också utanför ICA Grytan i Moheda. Ligaledarna höll till på Diakonicentrum i Växjö, som åklagaren i den pågående rättegången beskriver som ett vuxendags. Ett antal tiggare, men kanske inte alla, fick övernatta där. Ni anar komplikationen. Svenska kyrkan understödde den brottlsliga verksamheten.

I och för sig kunde ju Thomas Pettersson uppfattas som ansvarig för detta, han var ju domprost i Växjö och högsta höns. Pastoralchefen, vad nu detta är, "herdeboss?", Åsa Ingvert tycker självklart att det här är förfärligt. Hon har sett "en viss hierarki" och uppfattat att folk "växlat" men inte sett några penningtransaktioner. Några har kört bilarna också, pekat och organiserat. Det har Åsa också sett. Men "det finns ingen rimlighet i att vi skulle ha genomskådat en kriminell verksamhet".  Men naiva har vi inte varit, meddelar pastoralchefen. "Jag säger att kyrkans signum är att se medmänniskan, det är godhet." Åsa Ingvert har talat. Gick ni på det? Bloggardag inte. Hon fick en fråga om de ändå polisanmält att de förstått att tiggarna inte fick behålla alla sina pengar och alltså att något skumt kunnat misstänkas, men på den frågan vill Ingvert inte ge något svar till Smålandsnytt. Det kan man kanske förstå. Diakonicentrums goda namn och rykte släpas nu i den småländska smutsen.

Vad saknades i sammanhanget? Det profetiska, den riskabla sysslan att skära upp sammanhang och se bortom sin egen godhet.

Bloggardag talade med sin rätta nära vän i Varberg och fick veta at polisen inte tillåter Nya Tider att ha sin alternativa boktillställning på Heden. Har den profetiska diakonin något att säga om detta, om det svenska valet och om hur valresultatet hanteras i postdemokratisk ordning? Ska vi lita på Rottingmajorens klokskap nu om vi aldrig gjort det tidigare eller ska vi fundera över hur det kommer sig att så få personer menar sig förvalta så mångas röstande? Och vad säger den profetiska demokratin om 1.1 miljoner som röstat men röstat "fel"? De ska därmed inte vara med ombord. Ska de som bor i Kalmar vara glada över den nya konstellation som ställer SD och KD åt sidan när C och L sluter sig till S? Eller ska vi fundera över postdemokratins villkor och över vad som händer om de som röstat SD ser sig lurade av en elit? Är det bättre med en höger som stängs ute än med en höger som stänger ute? Varför ser vi inte värderingsfrågor analyserade om det är värderingar konflikten gäller? Ska vi tala människosyn?

Om detta kan förstås Antje ingenting säga av det enkla skälet att hon inte kan begripa fenomenet. Eliten ser populasen och populismen. Vi andra, några erfarna församlingspräster som suttit hemma hos "vanligt folk" t ex, kan förstå och resonera förnuftigt. Antje kvalar inte in i den klassen. Men konferera och agera kan hon. Det kan bara bli fel, om inte på kort så på längre sikt. Folklig är hon i den meningen att det budskap som snickrades ihop i Rom nu finns på svenska och gillas av Aftonbladets Anders Lindberg.
https://www.svenskakyrkan.se/nyheter/uttalande-fran-konferens-om-framlingsfientlighet-rasism-och-populistisk-nationalism

Modéus II var ute i provinsen och prisade Mönsterås pastorat. Det var tydligen välskött. Han mötte rektorer också under någon timme och fick väl hela bilden klar för sig. Nu finns det andra som för fortlöpande samtal t ex med en rektor och vet förstås oändligt mycket mer om rektors vardag är en biskop, som dyker upp (eller ner). Men Modéus II kan förstås ståta med att han haft överläggningar med rektorer och det ska alla gå på. Niklas Adells visdom ska bevaras. Kyrkan i skolan går elevingången! Det är ett radikalt besked så det förslår. Det är på så vis den profetiska diakonin fungerar, unga kristna skär upp snittet mellan sanning och lögn. För detta behövs egentligen inte Antje och inte Modéus II heller.

I dag ska Bloggardag fraktas miljövänligt till Göteborg. Kanske de finkristna talar stort om den profetiska diakonin? Antje är där, Wejryd, Hammar och allt fint som tänkas kan. Det Trovärdiga och Sannfärdiga Vittnet också? Och dagen började med en rejäl Torsdagsdepression, förstås. Var det 30 lediga prästtjänster bland annonserna? Och besked att många kyrkor ska avyttrats och många har avyttrats. Ubbhults gamla kapell hörde till dem. Men det brann ju så ofelbar var inte listan. Deprimerande.