lördag 11 november 2017

När det mesta blir obegripligt

Jag tänker inte bara på det dramatiska meningsutbytet på Bloggardag efter det att vi fått en biskop electa västeröver. Jag tänker på Dramaten också. Jag tror det förenande bandet är begreppet "obegripligt", alternativt "ofattbart".

Jag arkivforskar. Jag hittar en hel del jag glömt och så ser jag inte sällan skribenter som dels stampar av i att något är obegripligt och sedan utlägger sin bestämda mening om detta, som de deklarerat att de inte förstått. För obegripligt i absolut mening är det de skriver om alls inte. Det är bara det att de inte kunnat fatta. Men just detta fattar de inte! Ni fattar?

Det finns en kommentator som finner att en, vi kan kalla honom "K" (lite som hos Kafka), som inte tror ämbetsreformen vara sprungen ur Guds Ord, på något sätt inte godtar allas vår Electa (vi kallar henne för enkelhets skull så). Han upprörs av en konsekvens. Hur kommer det sig att han inte upprörs av det beslut riksdagen fattade år 1958, som får dessa konsekvenser? Hur kommer det sig att han för övrigt tänker sig att just detta riksdagsbeslut av alla skulle vara gudomligt och absolut när samtliga övriga riksdagsbeslut blott är mänskliga och alltid möjliga att ompröva? Brukar Sveriges riksdag för den delen fatta oomkullrunkeliga beslut?

Jag är ute efter det gamla vanliga: Sanning och konsekvens. Och då hamnar bevisbördan hos dem som tror att riksdagsbeslutet är högsta sanning. Då går det väl att övertyga, dvs spela bort den bibelkommission som slog undan benen på hela beslutsprocessen?

Vi läkarbarn är präglade hemifrån. Diagnosen först. Och vi står inte och lipar när vi ser den som är sjuk eller skadad. Då gäller det att bota, lindra, trösta - vad som nu är möjligt. Men först måste vi veta vad saken gäller. Man botar inte på måfå eller på from förhoppning. Vad är det som har hänt? Att det som hänt ger benbrott, bulnader, blemmor eller blessyrer är inte prioriterat intresse. Ta reda på varför det blivit just benbrott, bulnader, blemmor eller blessyrer.

När den kyrkliga debatten förs i ett tonläge, som påminner om en likvaka på Länssjukhuset i Kalmar med upprörda romer i entrén och tillkallad ordningsmakt, behövs tid till eftertanke. Kan det vara så illa, att riksdagen fattade ett beslut som resulterar i att vi får präster och biskopar som coram Deo faktiskt inte är vad de påstås vara? Den frågan försöker kv*nn*pr*stm*st*n*rn* undvika med det enkla argumentet, att frågan inte är deras. Det tror jag är strategiskt klokt men kanske inte vist. För vart tar det kyrkliga livet vägen om inte sanningsfrågor ställs. Nu känner ni igen att jag frågar som dr Luther i inledningen till de 95 teserna. Frågar man så, brukar kyrkosystemen bli aggressiva. Det är vår evangeliska erfarenhet. Men jag vill hellre att uppmärksamheten riktas mot orsaker än konsekvenser.

Då blir det Dramaten. Ordet "kåt" är ett gott gammal svenskt ord som betyder "levnadsglad". Det har fått en mer spridd men i sak förminskad betydelse. Nu finns det levnadsglada män i skådespeleriet har jag förstått och en kvinnlig programledare i radion dessutom. På intet sätt är detta obegripligt. Folk som ska kyssa varandra på scen eller i en scen eller vara nära varandra kan gripas av livsglädjen. Är några dessutom namnkunniga skådespelare med uppblåsta manliga egon så krävs det vishet. Och den saknas. Dessutom handlar om flickor/kvinnor som vet att deras karriärer kan blåsa bort. De har det som kv*nn*pr*stm*st*nd*rn* i sin utsatthet. Det hela är vedervärdigt men alls inte obegripligt. De gamla skyddsmekanismerna som handlar om kunskap om synden och kanske egen kännedom om den och insikt om livets utsatthet och vad boten innebär och glädje i denna bot är inte livshållningar. Då blir det fel med mycket och människan utlämnas åt människan. Hon är människans varg som ni vet. Det visste vi förr. Sekulariseringen lurar oss dagligen och stundligen.

Vi blir lurade på försoningen. Då återstår indignation och moralpanik. Nästan alla skriker. De kyrkokristna skriker dock icke. De ser fenomenet, förstår det och ber för världen, som de brukar. Jag sparade sidorna i Svenska Dagbladet om hur det går till i film- och teatervärlden. Varför vet jag inte. Men jag fick för mig att det inte är kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn* som varit i farten. Avledningsmanövrarna har fokuserat dem medan det verkliga förtrycket har varit någon annanstans. Det är konstigt och ändå inte för den som vet att skilja mellan en fråga om ämbetet och frågan om jämställdhet och helt enkelt justehet.

Den kvinnliga programledaren förvånar mig inte heller. Hon skandaliseras och blir omöjlig i det liv hon hade. Högt uppe faller man tungt när man faller. Och hon var möjlig att identifiera. Men hur kunde sexliberaliseringen, som på ett sätt bröt upp från något som inte var riktigt bra, hamna här? Jag som är född 1948 undrar. Har Luther rätt? Är världen en full bonde som försöker sätta sig på hästen och ramlar ner, än på ena sidan och än på andra?  Eller ska denna syn på världen avvisas som en negativ konstruktion?

Moralismen triumferar. Det gör den när själavårdskulturen visats på porten. Men jag funderar också över om vi fått en samtids dödskultur där sexualiteten skiljs från livet och därmed självklart blir en del av dödskulturen? All kärlek är bra kärlek, heter det. Det borde väl sägas vad alla vet, att all kärlek verkligen inte är bra kärlek? En del kärlek är destruktiv. Men det spelar ingen roll i en dödskultur, det fattar jag. Och allt som kallas kärlek är inte kärlek alls. Som bäst en handelsvara, som sämst maktutövning.

Nu ska jag återgå till att skriva fotnoter under mottot "deprimera mera!" Hunden? Jo, tackar som frågar. Piggare.

35 kommentarer:

  1. Varning - någon annan har använt mitt namn!

    Först detta: i gårdagens kommentarer till bloggtexten finns en (10/11 kl 19.14) som är undertecknad med mitt namn men som jag inte har skrivit. Detta för upplyssning till bloggaren och övriga skribenter på kommentarsfältet.

    BENGT OLOF DIKE

    Sedan till dagens bloggtext,

    Fattningsförmågan analyseras ingående av bloggaren. Eller snarare dissekeras. Icke den egna eller den teologiska åsiktsgemenskapens doakörs. Bara andras, deras som håller sig till, följer och rättar sig efter rätt tid och giltiga klockslag. Inte efter deras klockor, som har vridits tillbaka sex decennier och som efter år 1958 står stilla.

    Fattar ni, att denna sanning är vad alla vi andra fattar och som har fattats i beslut av dem, som vi fattat förtroende för i kyrkliga och sekulära organ. Alla vi har aldrig fattat, att deras och därtill en rad andra länders kyrkor med lutherska förtecken skulle ha fattat beslut som de inte fattat. Fattar ni detta, kära bloggläsare?

    Fattar ni, att tiden i praktiken aldrig står still, att klockan (Greenwich-time) således alltid går rätt, frånsett att den kanske vart tredje, femte eller tionde år måste justeras med någon hundratals eller tusendels sekund, dvs en justering som dock kan vara svår att fatta även för en urmakare eller präst i Moheda? Fattar ni det?

    Fattar ni också, kära vänner, att Svenska kyrkans klocka för både män och kvinnor har fungerat prickfritt sedan 1958, trots att det finns några få som säger att den inte har gjort det och som ropar efter nämnda års besiktningsintyg/kvitto. De fattar uppenbarligen inte att klockan går exakt rätt, smärtfritt och sedan dess har setts över och kontrollerats flera gånger - allt till full belåtenhet!
    Fattar ni allt detta?

    Jag önskar er alla en lugn, trevlig och välsignad helg! Fattar ni, att min önskan är från hjärtat!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, tyckte väl att den där om mötas i Herrens Heliga Nattvard var minst sagt o-BODig.

      PP

      Radera
    2. Att stjäla en annans identitet är naturligtvis vidrigt. Men bloggägaren kan väl ändå se den verklige användaren (ip-nummer?) bakom inlägg under signatur? Och avslöja eller stänga av missbrukaren?/Paul

      Radera
    3. Vi har nu under lång tid tagit del av Bengt Olofs kommentarer. Deras innehåll är oförändrat, fullständigt oberoende av vad som anförts i kommentarer. Det är tydligt att han varken hör eller ser, uppenbarligen inte heller förstår. Om man svarar får man inte så sällan ovett tillbaka.

      Jag har därför beslutat, och meddelar detta här: Jag kommer i fortsättningen inte att kommentera vad Bengt Olof skriver, inte ens om han uttryckligen vänder sig till mig. Jag följer uppmaningen i Matt. 7:6.

      Jag kommer att fortsätta att läsa inläggen eftersom de är, som Dag brukar säga, informationsbärande. De ger en inblick i tänkesätten hos dem som makten haver.

      Radera
    4. Det var osedvanligt mycket angelägen reflektion i dagens blogg. Jag fattar att bloggaren funderade själavårdsmässigt omkring dramaten. Jag ser också att du inte förmår anknyta till en enda av de satserna. Synd. Däremot vet jag att tidsuppfattning numera oftast tänks relativ, vi lever liksom med vårt eget universum som första horisonten. Det är väl inte så konstigt. Men det blir intressantare när man tar in något nytt i den eftertanken. Det ser jag inte att kommentaren gör.an

      Radera
    5. Det kanske var lite för bra att BOD i “sitt” inlägg igår kl 19.14 öppet skulle annonsera att han skulle bevista söndagens gudstjänst i Mörrum vilket han nu här tråkigt nog tar avstånd ifrån. Jag höll det för helt möjligt att en trallgök utan vad det verkar minsta insikt eller respekt för Sakramenten faktiskt kunde göra det. Och den korta texten verkar helt autentisk vilket ärligt talat inte dagens gör. Kan det vara så BOD att du har varit så aktiv på sistone att du inte längre är säker på vad du har skrivit och inte skrivit? En hel del i de alltmer långa draporna har ju på sistone börjat dra iväg åt det rent hialösa. Tråkigt bara att Sandahl utnyttjar dig så hänsynslöst som han gör bara för att få ihop så många besöksklickar som möjligt till sin blogg. Det tyder inte på någon större kärlek till sin nästa.
      Gå nu ändå till gudstjänsten i Mörrum i morgon BOD. Svälj stoltheten och sturskheten i att ständigt utebli. Försök att få ett biktsamtal i förväg. Gud söker dig på alla tänkbara vis och hälsar dig välkommen. Läs Lukasevangeliet 15:11-32 i kväll. Berit

      Radera
    6. Tack, +Göran! Jag, som är vare sig biskop, präst, teolog eller ens manlig kommentator, har många gånger haft samma tankar. Även mina erfarenheter av att få till stånd en dialog är - negativa! Många är de tillfällen då jag tänkt "detta var sista gången" men så har jag sett en ny kommentar som jag tyckt mig behöva bemöta/protestera mot. Om jag nu här delger alla mitt beslut - att inte bemöta fler egendomliga påståenden från det hållet - så hjälper det mig förhoppningsvis att sätta mig på händerna i stället.

      Dock, jag beklagar djupt att denna blogg när nog har kidnappats av några kommentatorer. Bloggägaren, bloggarna och övriga kommentatorer förtjänar bättre.

      Jag i Halland

      Radera
    7. Varför kommer jag att tänka på BENGT OLOF när jag hör följande?

      https://www.youtube.com/watch?v=lY6LOu_xe8U

      /smun

      Radera
    8. +Göran,

      -Det står dig naturligtvis fullständigt fritt att låta bli att såväl läsa som kommentera det som jag skriver.

      Men Din beskyllning, att Du har "inte så sällan fått ovett tillbaka" reagerar jag starkt emot. Personliga angrepp ägnar jag mig nämligen inte åt; däremot blir jag ofta själv utsatt för grova personangrepp från annat håll. Och senast, se ovan, har någon helt fräckt skrivit i mitt namn.

      Du lär därför få problem att exemplifiera vad Du menar med ovett. Din karakteristik över innehållet i mina texter - oförändrat, oberoende av det som skrivs i andra kommentarer (förmodligen avser Du därmed Dina egna)- skulle jag också kunna rubricera just Dina. Och om det exempelvis är ovett att efterfråga medlemsantalet i missionsprovinsen, får det givetvis stå för Dig. Den frågan kommer jag inte att släppa, även om Du hemlighåller medlemsantalet.

      Om andra(s)åsikter och beskrivningar av Svenska kyrkan än Dina är så besvärande att Du inte vill bemöta dem, är detta också Ditt högst personliga beslut. Det är dock med förvåning jag noterar, att Du för denna vägran åberopar ett bibelord.

      Detta förefaller i varje fall mig magstarkt; som om andra kyrkliga åsikter och uppfattningar än just Dina egna inte fritt skulle få komma till uttryck. Och som hade Du bibliskt stöd för Dina ord mot mig!


      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    9. Smun: Därför att allt finns där, vurmen för högerfascismen, aningslösheten, den totala okunnigheten. Till detta kommer det dokumenterade ointresset och den ohämmade arrogansen. /John

      Radera
    10. Smun: Det här hyckleriet är ännu vedervärdigare:
      https://www.youtube.com/watch?v=2J-89BSMRhE
      /John

      Radera
  2. Här har man konstaterat och kommenterat att somliga som är invalda som styresmän eller anställda i SveK nästan aldrig deltar i gudstjänsten. Det kan bero på att man låter sig ledas av ett ett obotfärdigt sinne, men det kan annars komma sig av att förkunnelsen i många församlingar är usel och plågsam att lyssna till. Jag känner flera som lider av att behöva höra den utsökta smörja som utportioneras från talarstolarna. När de då bor alltför långt från en kyrka där det förkunnas ett rätt Guds Ord så stannar de hemma.Kan vara värt att tänka över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och,vem avgör om det är Guds Ord eller utsökt smörja som utportioneras? Gudstjänstdeltagare 1, 2, eller 3 ? Eller kanske Herren själv?

      Radera
    2. Tänkvärda ord! Tack GBP. Berit

      Radera
    3. Gunnar Bartholomeus Peterson,

      -Om du råkar mena undertecknad, ställer jag samma fråga till Dig, som är riktad till John vid ett par tillfällen tidigare:

      -Är Du seriöst informerad om hur många gånger jag besöker mässor och gudstjänster i Svenska kyrkan, eller har Du anammat nämnda signaturs upprepade uppgifter om detta?

      Tacksam för svar!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Nej, jag vet ingenting om Ditt deltagande i gudstjänsterna i SveK och har inte heller uttalat mig om det.

      Radera
  3. Alphadeltagaren11 november 2017 09:40

    Jag har kommit ut som kv*nn*pr*stm*tst*nd*r* nu. Min syster tog det bra och började raskt leta efter julnattsmässor där jag i år skulle kunna bejaka den jag är. Det gick sämre med min mor; "Har vi inte kommit LÄNGRE??!!! 2017??!!!.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Alpha, hur ska din syster kunna finna några lutherskt "ortodoxa" julnattmässor åt dig, då alla Svkys präster är i full kommunion med sina "biskopar"? Du kan möjligen hitta något hos den s.k. Missionsprovinsen, men om du vill ta emot eukaristin i en fullödig katolsk kontext, i den sanna Katolska och Apostoliska Kyrkan så finns det säkerligen fler altare i Stockholms katolska stift att gå till.
      Antony

      Radera
    2. Det var verkligen en nytt grepp. Våra traditionellt progressiva bleknar.an

      Radera
    3. Ja där har Alpha kommit en intressant generationsfråga på spåren...

      Lars Jensem

      Radera
  4. Man kan som svenskkyrklig naturligtvis gå i en katolsk mässa och ta emot kommunionen andligen.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta emot kommunionen andligen?
      Som katoliker gör i svenska frikyrkor då eller?

      Radera
  5. Ordet "kåt" är nog skäligen fornnordiskt och används i bred bemärkelse i en gammal dansk psalm om frälsningen (söndagens tema!) av den glade pietisten Brorson. I svensk, lite prydare översättning kan den låta så här: http://sionstoner.blogspot.se/2017/11/guds-son-har-gjort-mej-fri.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borde härstamma från engelskans caught (fångad)? Samir

      Radera
    2. Tyvärr Samir!

      Ljudlikhet signalerar inte nödvändigtvis samma etymologiska ursprung.

      Lars-Gunnar

      Radera
  6. Den uppenbarligen avvikande från r- katolsk praxis Antony inbjuder alla svenskkyrkliga till kommunion i katolska kyrkor! Intressant. SRK

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herr Dikes omhuldade prästinneregemente med sina 6,2 miljoner "medlemmar" (2016) visar just att sv"k" INTE är en kyrka utan en luftballong uppblåst genom århundraden av tvingande kollektivanslutning. Nu pyser den unkna luften ut med ökande hastighet och "medlemmarna" befrias från sina tvångsbojor. Läget 31/10 2017: minus 87.823 medlemmar motsvarande ytterligare 352.000.000 kronor minus att avlöna herr Dike och hans gnidna medbrottslingar med. Herr Dike är alltför döv av Mammons och djävulens viskande löften i hans igenproppade öron för att inse vidden av detta. Så länge det enda av honom erkända "sakramentet", det egenmanipulerade upptrissade arvodet, regelbundet betalas är herr Dike nöjd. Med andra ord: den köpte och blålurade politrukens eviga dilemma. /John

      Radera
    2. Jsg inbjuder Alpha att bli en del av den Katolska kyrkans fulla gemenskap.
      Antony

      Radera
  7. Sexuella övergrepp och trakasserier handlar i väldigt liten utsträckning om kåthet. Det handlar om människosyn. Primärt om mäns syn på kvinnor.

    Britta Svensson på Expressen uttrycker saken väldigt bra: "De som tafsar, trakasserar eller kommer med nedsättande kommentarer med sexuellt innehåll säger en enda sak: du ska inte tro att du är någonting. Vi tar dig inte på allvar. Du är inte med i gänget. Du är ingenting, du är ett utbytbart sexobjekt som jag gör vad jag vill med."

    Beteendet är ju ingalunda något unikt för teater- och filmvärlden. Nästan alla kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier och/eller övergrepp. Det är ingenting nytt och också nu, efter av #metoo och #tystnadtagning finns det gott om män som förringar problemet, skuldbelägger kvinnorna, påstår att kvinnorna bara ljuger eller är överkänsliga etc.

    Nej, särskilt konstigt är det inte att folk som vet litet eller inget om kristendom och dessutom mestadels har fördomar, inte förstår att den kyrkliga ämbetsfrågan är något helt annat än den allmänna nedvärderingen av kvinnor. Särskilt inte när det finns sådana inom kristendomen som menar att kvinnor primärt är till för att göra marktjänst åt männen och ska hållas nere. Samma mentalitet där, om än tafsandet uteblir. Samtidigt konstaterade jag för åtminstone 30 år sedan att män som skrek sig hesa om kvinnors 'rätt' att bli präster, ofta i andra sammanhang tyckte att kvinnor skulle inta en sekundärplats och hållas kort.

    Kvinnan på Sveriges Radio, då? Ja, att det är ovanligare att kvinnor begår sexuella övergrepp beror inte på någon naturlag, utan på att män oftare har makt och fysisk styrka, samt att mannen är norm i samhället. Det förekommer att män också blir utsatta, även om man i det här fallet kan misstänka att offren också var kvinnor.

    den Lea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjafs? Ja, det var ju en intelligent kommentar. Inte.

      den Lea

      Radera
    2. Vad tycker +Göran och andra om ovanstående ord av signaturen John?

      -Ja Göran, Du som under självaste bibelordet om att man ej skall kasta pärlor för svinen gör liknelsen mellan dem och mig, ser kanske ovan (11/11, kl 17.30) ett nytt grovt personangrepp på mig av signaturen John.

      Hittills har Du inte med ett ord reagerat mot slika utgjutelser, men mina åsikter får Dig att således till och med att i egenrättfärdighet åberopa det aktuella bibelordet för reaktionen på det som jag skriver.

      Med andra ord är min offentliggjorda syn på folkkyrkan mycket värre för Dig - och andra här - än Johns anklagelse, att jag till och med är en brottsling.

      Ja, värderingarna är olika här i världen!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  8. Det är både bekvämt och praktiskt att logga in via Google för att skriva sina kommentarer.
    Man slipper få sitt namn kopierat med lika stor enkelhet och slipper skriva under. Dessutom besparar man alla läsare ordet Anonym.
    Men man bör nog vara konsekvent så man inte som någon här ibland räkar kommenter med sitt namn i klartext för attan varit i loggad på google, när mam i vanliga fall skriver under signatur.
    När jag nu tänker på kommentatorer, så slår det mig att jag inte saknar kristensamfundets främste förespråkare. Inte alls faktiskt.
    Någon jag saknar däremot är Joachim Holmgren kh em, RIP.

    SvaraRadera
  9. Peter T det är inte tal om någon andlig kommunikation i frikyrkor eftersom sakramentet inte är giltigt. Däremot finns det inget som hindrar att man i den katolska mässan tillber Jesus Kristus i det förvandlade brödet och vinet.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommunionen i katolska kyrkor är inte giltig för att den inte är just det, d.v.s. katolsk = allmännelig, gemensam för alla kristna.

      Radera