onsdag 29 november 2017

Oense

Jag tror att jag är oense med dem som skriver evangelisk-luthersk teologi i ny kontext för att formulera att Framtiden bor hos oss. Jag har läst boken Vi ska slåss mot Goliat. Göteborgs stift har gett ut boken, ISBN 978-91-979581-1-0. Boken (64 sidor) hör till projektet som heter just "Framtiden bor hos oss" och som bedrivs i församlingar där omvärlden förändras och med support från riksnivån, Kyrkans Hus.

Den inledande poängen fattar jag. Guds rike kommer inte så att man kan se det med sina ögon. Jag tror jag vet vem som sa det fast hans namn inte nämns i sammanhanget. (s 6) Guds rike kan man inte se, bara några saker som det riket för med sig, men Kyrkan kan man se. Guds rike är nämligen inte bara inuti utan mitt ibland oss. Den spänningen mellan "inuti" och "i vår mitt" tror jag är en helig hemlighet att nysta i. Om det går snett här, går allt snett. Antingen blir det då för mycket kyrka eller för mycket ego, för mycket system eller för mycket flum.

Var något av ("noe av") reformationens viktigaste verkligen tanken på det allmänna prästadömet? Det tror den norske författaren. (s 8) Antagligen har han fel. Det är en hoper punkter som tillsammans blir det reformatoriska och vilken av dessa som är viktigast vet jag inte. Rättfärdiggörelseläran? Sedan blir det mycket om mötet med den andre, men märkligt nog ingen text om mötet med Gud. Jag letade efter Jesus i boken. "I nattvarden får vi del av en gemenskap och del av Jesus Kristus." (s 28) Detta är allt som sägs om Jesus i boken. De reformerta skulle egentligen inte komma med några invändningar.

Luther skulle ha en del att säga när han förstår att instiftelseorden i Göteborgs domkyrka lästes samtidigt som bröd och vin bars ner till altargången, "som ett tecken på inkarnationen och Guds rörelse neråt." (s 47) Vad konsekrerades då? Luther var noga med konsekrationen och vad ska vi med altare till om det är bärandet som blir poängen? Och detta i den domkyrka där PO Sjögren var domprost!

Då har jag inte kommit till poängen att den kritiska läsningen är viktig för kritiskt ska bibeltexter läsas. Men jag fattar det Luther inte förstått.  Det som bär är detta att vara människa bland människor. "Det är så kyrkans tradition skrivs om och förnyas." (s 44) Läs den meningen en gång till. Hur eller hur, så tänkte inte Luther. Men i något som kallas "evangelisk-luthersk teologi i ny kontext" tänker så.  För Luther var det något annat som bar.

Frågan hur de kristna ska agera i den inomreligiösa kamp som muslimer står i vet jag inte hur vi ska besvara. Ska vi stötta motkrafterna, de framåtsträvande krafterna? (s 21) Luther, som såg hotet med turken utanför Wien kan nog inte hjälpa oss här. Hans kontext är nämligen gammal fast den var ny då.

Till sist kommer Jonas Bromander mig till hjälp. Honom gillar jag. Han har sommarrötter på norra Öland, där hans mamma bor. Svenska kyrkans varumärke borgar för stabilitet och trygghet, läser jag. Kyrkans stabila ekonomi påtalas som en framgångsfaktor. (s 51) Vi pröjsar och? Är det, som Jonas antyder, så att Svenska kyrkan går in med pengar och personal men sviktar när det gäller engagemang? Stängt efter kontorstid? undrar jag. Eller, handen på hjärtat, undrar jag egentligen?

Jonas antyder, att de som tidigare kände sig hemma i församlingarna nu kan dra iväg i ett svårhanterligt främlingsskap, rasism rentav.  (s 55) Kan det vara så att den nya kontexten betyder att den tidigare inte behövs och att alltså de som kände sig hemma, blir hemlösa. Detta problem antyder Jonas. Jag skulle kunna tänka att det handlar om hur "Svenska kyrkan i X", en produktionsapparat, ersätter det som tidigare var X församling, dvs människor som firade gudstjänst och häckade i församlingshemmet för studier, samtal, kaffe, syförening och allt vad det var. Här behövs en fördjupad reflektion för det kanske måste gå så, när en församling förändras på kort tid och får färre medlemmar och områdena större etnisk spridning. Vad blir kvar - förutom en sämre ekonomi i lokaler med personal?

"Alla människors lika värde" är ett mantra som aldrig definieras, skriver Jonas och då förstår ni att boken inom sig rymmer spänningar. "Innebörden och förståelsen av dessa ord kan sannolikt variera. Frasen blir också lätt en beskrivning av något oemotståndligt, som över tid riskerar att just därför urvattnas." (s 56)

Är detta en framtid vi ska räkna med och en teologi som ska tyda och tolka denna framtid, blir jag bekymrad. Jag förmår mest uppfatta något annat än det evangeliska. Det reformerta ser jag och ett gott stycke MTD-religion. Den är välvillig. Problemet är kanske att den bara har en riktning, framtiden. Tron har tre tidsformer; det som var, det som är och det som ska komma.  Och så har tron mycket att säga om Jesus och det där som han lovat, att vara med oss alla dagar till tidens slut. Snavar teologin här, blir det mycket kvar förutom, förstås en myckenhet av fromhet och andakt, religion i sin högsta potens. Men det blir inte kristen tro.

Minns nu att den kristna tron slog igenom i romarriket när det var religiöst och statskulten upprätthölls. Då kom kristen tro som slagkraftigt alternativ, det som var annorlunda och med en övertygande livskraft i sitt annorlundaskap. Detta kan man fundera över en onsdag i november. Riktigt hur bokens författare slåss mot Goliat har jag dock inte förstått. Jag tror faktiskt inte att det är mitt fel.

19 kommentarer:

  1. Det är märkligt att en kyrka som säger sig vara luthersk-evangelisk har sådan vurm för det samtida, moderna och föränderliga.
    Reformationsfäderna såg det samtida och moderna som avlatsbrev & latinska mässor som förkastligt och sökte sig tillbaka (re-) för att åter forma (formation) kyrkan som den var innan de nya moderna påfunden flyttade fokus från Herren till individen.
    Att förnya och skriva om kyrkans tradition var definitivt inte på dagordningen hos reformationsfäderna. Är det ingen som läst Loci communes eller CA, eller är dessa skrifter mentalt kastade på historiens skräphög?

    Domkyrkan i Göteborg kan bli funnen på andra sidan stängslet i fråga om den nu populärt omtalade ubiqviteten.
    Men är verkligen instiftelseord under bärandet av gåvorna något som finns med ens i kommande handboken?
    Kanske dags för prejudikat i domkapitelsärenden?

    SvaraRadera
  2. Svky är ingen David i kamp mot Goliat, utan tvärt om en av världslig rikedom sprängfet jätte som är god nog för sig själv, pösande av arrogans i sin ambition att skapa en ny religion - "det är jag som går först"!
    Antony

    SvaraRadera
  3. "luthersk-evangelisk" (!)

    Det är i just detta uttryck som roten till allt kaos i sv"k" finns. Det som gör att den ”protestantiska” ekvationen aldrig nånsin går att få ihop. När ska "protestanterna" inse det? Och Margareta Winberg? Och alla de andra tossorna på sina pråliga pottstolar? Luthertjafset hör hemma på historiens skräphög. /John

    SvaraRadera
  4. Detta med teologi och feminism in absurdum.

    I artikeln nedan konstaterar man att OK, "anden" anges i bland som ett reale men framförallt som ett maskulinum i NT. Anmärkningsvärt är att Jesus själv omtalar honom som just en han. Vi som kristna borde vi inte följa hans exempel? Åtminstone jag tycker det är det minsta man kan förvänta sig av en kyrka som påstår sig vara dels en Kristi Kyrka, dels apostolisk för att inte nämna alla de andra epiteten såsom luthersk och evangelisk.

    Vad gör SVeK då? Jo, de följer tidsandan och politrukernas anvisningar, dvs vad som idag är PK och väljer att ange den Helige Ande som ett femininum. Något som den överhuvudtaget aldrig är. Tala om logik. Det är som att t.ex konstatera att något finns i två varianter, en röd sådan och en blå sådan och då för att glädja dem som önskar att det funnits en gul variant stadfästa att detta något är gult trots att det innebär att alltid ljuga.

    Man borde kanske inte förvånas ty just med rena lögner och svek har SvK förvandlats till just ett SVeK där man sedan lätt kan konstatera, dvs om man är något annat än bara politruk, att inget som utlovats av framgångar för detta SVeK infriats och som ursäktade metoderna enligt devisen: Ändamålen helgar medlen. Ändamål man alltså menade var så högtstående att de ursäktade lögnerna och sveken. (Vita lögner kanhända?)

    I sammanhanget kan det påpekas att även om man rent allmänt beskyller jesuiterna för att ha tillämpat devisen så helt klart är att det i vartfall inte var de som "uppfann" denna. Den finns i skrift och tillämpades av många långt innan detta sällskap ens fanns till.

    Själv skulle jag vilja hävda att historien och all annan erfarenhet visar att väl kan man kortsiktigt vinna framgångar(?) och genomtrumfa stort sett vad som helst med "lämpliga" lögner och svekfullt beteende men aldrig med sådana metoder skapa eller bibehålla något varaktigt.

    Det gäller även SVeK och hur mycket än våra politruker förnekar detta. Det hjälper inte hur mycket de undertecknar med versaler. SveK är på ett gungfly och visst kan de länge än försörja sina politruker och av dem utsedda anpasslingar men SVeK som Kyrka hamnar mer och mer i träsket av synkretism,gnostisism och ren sekularisism utan något kvar av kristendom än möjligens namnet.

    http://www.dagen.se/debatt/professor-i-teologi-heliga-ande-ar-inte-hon-1.1063084

    //HH

    SvaraRadera
  5. Skall man också läsa Paulus ord om kvinnliga präster kritiskt?

    -Ja, det bör också bloggaren och hans näst intill entoniga kör (undertecknad är väl snart den ende som torgför realistiska och därmed kritiska fakta gentemot dem) fundera över. Detta med anledning av påpekandet, att bibeltexter skall läsas kritiskt.

    När sedan bloggaren kommer in på den kunnig och sympatiske Bromanders område, ser jag till min glädje att kyrkans stabilitet och trygga ekonomi är en framgångsfaktor.

    Av andra skall man alltså höra sanningen, ty sådant får man annars inte läsa om Svenska kyrkan på denna blogg. Där är samma kyrkan usel som ingen annan kyrka, på fallrepet som ett rasande hus och tomt som en rutten tomat.

    Ja, sanningen har många benämningar - av dem som gör allt för att dölja den!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. "...den ende som torgför realistiska...fakta.."

      *ROFL*

      Jag fattar inte varför somliga vill porta BOD från kommentarsfältet, när han är en så stor komisk begåvning.

      Radera
    2. Framgång för vad och vilka? Sådana som på olika sätt vill samverka för att komma åt pengarna, tycks det en smålänning.

      Radera
  6. Bloggarens rubrik i dag är perfekt för skildringen av missionsprovinsen. Nu har jag nämligen äntligen haft kontakt med någon som vet mer!

    Oense, lyder dagens rubrik på bloggtexten.
    Och det är vi som bekant om missionsprovinsens omfattning - och utveckling.

    Jag hade nyligen kontakt med en forskare, som vet mer om provinsen och som förtäljde mig, det jag anade men - om jag minns rätt - inte satt på pränt.

    Provinsen ökar nämligen inte sitt medlemsantal, fick jag veta. Intrycket av flera kommentarer på bloggen är annars att den är på frammarsch och växer medlemsmässigt. Det råder som bekant osäkerhet kring dess sammanlagda medlemsantal, vilket förstås ytterst beror på provinsledningens (medvetna) ovilja att redovisa siffror. Forskaren diskuterade den frågan vid vår direktkontakt och vad oviljan beror på.

    Fortsättning följer i granskningen av provinsen - en granskning som hade varit obehövlig, om ledningen öppet och ärligt, precis som andra kristna samfund gör, lagt medlemskorten på bordet.
    Det finns ingen som helst ursäkt för hemlighetsmakeriet i missionsprovinsen!

    Märk väl att denna slutsats är lika logisk och nödvändig som jag på alla sätt respekterar provinsen och dess arbete. Saken handlar alltså inte om, som några säkert kommer att påstå, förföljelse av ett kristet samfund.
    Den handlar bara om kravet på insyn och öppenhet!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo du Bengt Olof, det handlar om ren och skär förföljelse. Du har ett otal gånger fått svar på dina frågor men svaren - de korrekta - har inte passat dig och därför har du fortsatt att tjata. Mpr växer, till skillnad från Svenska kyrkan, vilket du är en av dem som medverkat till. Du är en skam för Svenska kyrkan och det är ofattbart att någon nomineringsgrupp som vill kalla sig kristen låter dig härja runt.

      Radera
    2. Det är väl ganska enkelt att läsa Missionsprovinens predikoturer och besöka dem på plats, räkna själv!.

      Radera
    3. Som jag uppfattat det finns det inga siffror om medlemsantal av den enkla anledningen att det inte är särskilt viktigt för Missionsprovinsen. För hr Dike, som betraktar medlemssiffror som det enda viktiga är detta förstås helt obegripligt.

      Sedan kan man förstås undra varför i all sin dar någon sammanslutning överhuvudtaget skulle ha någon sorts plikt att redovisa medlemssiffror - vad angår det folk utanför?

      Men hr Dike lever ju nu en gång för alla i sin egen lilla värld.

      den Lea

      Radera
    4. Alphadeltagaren30 november 2017 07:39

      Det kan bara vara intressant om de uppbär bidrag. Det verkar de inte göra så då angår det ingen. Dike kan inte åka dit och räkna dem på plats eftersom gudstjänstsbesökare inte är intressant för honom. Han vill ha en lista, som han kan göra diagram av och göra sig lustig över, när han jämför med den starka, stabila folkkyrkans 6,2 miljoner.

      Radera
    5. Elisabeth m fl kritiker,

      -Nej, Elisabeth, försök inte med upprepningens metod - upprepningen att jag har fått svar - komma ifrån verkligheten, den som heller inte den Lea uppenbarligen vill höra talas om. Hon tycks ju vara motståndare till alla statistiska fakta om vår kristna samfund. Huvud i sanden alltså.
      Skall vi kanske inte räkna antalet invånare i landet heller? Eller i kommunerna? Inte registrera antalet bilar? Eller äktenskap?
      Eller få siffror på könsfördelningen i prästerskapet?

      Försök alltså inte hävda, att missionsprovinsen har redovisat siffror! Det vill uppenbarligen provinsen inte. Och när Du påstår att provinsen växer, undrar man spontant hur Du kan veta det, när ingen statistik förs eller redovisas?

      Provinsen växer inte, har den forskare, som har granskat den, meddelat mig. Forskaren är inte part i målet, vilket Du är Elisabeth.

      Och varför Alphadeltagaren inte heller vill ha statistisk och annan öppenhet om provinsen, har han heller ingen förklaring till utan tror att jag skall göra mig lustig över siffrorna. Möjligen kan man till hans försvar anföra, att han innerst inne tycks vara medveten om det existerande klena sifferunderlaget.

      Men allmän sett finns inget försvar för hemlighållandet och smusslandet med uppgifter.
      Ändra därför attityd och redovisa fakta och siffror - som andra kristna samfund gör!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Mpr växer. Det blir fler och fler församlingar anslutna. Det kan du se på Mpr:s hemsida.

      Skulle din forskare ha rätt (vilket han, tack och lov inte har) är det nog ute med kristenheten i Sverige.

      Jag tycker att du ska sätta dig ner, Bengt Olof, och allvarligt fundera över varför du är så angelägen om att förfölja kristna människor. För din egen skull bör du göra det.

      Radera
    7. Elisabeth!

      -Nu har Du att exemplifiera och bevisa vad Du menar med förföljelse? Som om ett anständigt krav på öppen redovisning av medlemssiffror skulle vara "förföljelse".

      Jag ber dig vänligen att grundligt fundera över - för din egen skull - om det är med slik beskyllning man skall bemöta den som bara söker fakta helt i enlighet med de som varje annat kristet samfund utan knot redovisar.

      Påstå aldrig mer att jag ägnar mig åt förföljelse av kristna!
      Tack!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    8. Det hät med att inte kunna svara till numerären borde unte vara så svårt.
      Nästa gång BOD frågar om antalet medlemmar i Mpr kan man som motfråga undra hur många ur kyrkorådet i BODs församlung som bevistade gudstjänsten förutvarande söndag.
      Då kan samma ovilja att föra statistik på somligt data visa dig förekomma även där.

      För det kan väl knappast sägas vara odemokratiskt om nominerade fick din gudstjänstnärnaro publicerad?

      Radera
  7. Snart nog kommer BOD att påstå att de var de starka ekonomiska musklerna som fick kyrkan att växa så kraftigt mellan åren 30-315.
    Forskningen pekar dock på några andra framgångsfaktorer, men sådan forskning kanske hör hemma i historiens skräpkammare?
    Vilka faktorer tänker jag på nu? Den som är vaken tidigt en tisdag om knappt två veckor kankse kan komma till insikt.

    SvaraRadera
  8. Att lyfta fram det allmänna prästadömet som något nytt med reformationen är bara löjligt då det finns också inom katolsk och ortodox tro. Såvida man inte förfäktar den heretiska uppfattningen att det inte finns ett sakramentalt prästämbete utan endast ett allmänt prästadöme.

    Jonas M

    SvaraRadera
  9. Det allra viktigaste är att det nu går rejält utför med sv"k"! Nu med det oomkullrunkeliga fyndet och affischnamnet "tro på vad du eller tro inte alls"-Margareta Winberg i högsätet! Hoppla! Hur länge ska det dröja innan prästinnekärringarna ryker ihop så mitrorna ryker? Bäva månde ärkekommandoran och hennes "värdegrunder"!
    /John

    SvaraRadera