fredag 21 september 2018

Den skamliga eliten konfererar mot populismen

Antje har varit på en ny världskonferens. Nu var det tre dagar i Rom och ämnet tycks ha varit liknande det som var i Berlin i maj. Det lät anslående när konferensens tema återgavs: Xenophobia, Racism and Populist Nationalism in the Context of Global Migration.

Den som redan från späda år följt det politiska livet ser hur de politiska partierna förändrats: från folkrörelseburna till postdemokratiska apparater. Folket får rösta och sedan ser de sin röst tas om hand av de fingerfärdiga. Bloggardag avser inte själva rösträkningen utan det som kallas "det politiska spelet" därefter. Av kanske oklara skäl finns det somliga som inte gillar postdemokratin. De gillar inte heller det politiska spelet i kyrklig tappning. De känner sig lurade. Eliten kallar dem populister om de inte ska gälla för att vara xenofober eller rasister. De tas inte på allvar men de definieras som ett allvarligt problem och blir konferenstema.

Frasse talade också till konferensen. Bloggardag har i all hast läst hans anförande. Det var en vänlig diskurs, en predikan av rätt gängse slag. När konferensdeltagarna hört Frasse återgick de till att utforma budskapet till oss.

Särskilt minnesvärt är konferensens budskap att media ska satsa på positiva budskap när det handlar om migration (p 7 d) Det beror på att migrationen "contributes positively to both countries of destination and countries of origin" (p 3 d) Naturligtvis är kyrkor "important actors in civil society" (p 12) När eliten vill ha positiva nyheter är det fara å färde. För oss alltså.
https://www.oikoumene.org/en/resources/documents/message-from-the-conference-xenophobia-racism-and-populist-nationalism-in-the-context-of-global-migration-19-september-2018/

Slutsats om populismen? En elit tar hand om det hela och ställer till rätta. Denna elit använder folket som alibi, i eget intresse alltså, för att formulera folkets egentliga och moraliska intresse. Till eliten vill de som kan ansluta sig eller ansluts som ideologiproducenter. Antje till exempel. Nu talar hon mot populismen vid konferens efter konferens, inlägg efter inlägg. "Populism" hanteras just så som "demokrati" hanterades på 1800-talet; som något hotfullt, oönskat och omstörtande. Få tycks göra arbetet att analysera vilka sociala och ekonomiska omständigheter som leder till det de kallar "populism". Det är som om globaliseringen inte fått några konsekvenser, men det har den ju, och folk är inga dumskallar. Populismen är från början ett vänsterprojekt i USA. Den är ett mer demokratiskt projekt än postdemokratin.

Antje kör på med sitt reformerta. "Mänsklighetens överlevnad är i riskzonen i en värld som blir livsfarlig när den saknar hopp." Men världen saknar inte hopp. De flesta hoppas men det är möjligt att de mestadels begränsar sitt hopp till det de kan påverka. Kanske de hoppas på i Antjes ögon för futtiga saker, men hoppas gör de. Bloggardag hoppas nu på att den reformerta teologin körs på kyrkporten. Hopp saknar han sålunda inte. Men han kan vara generös. En ärkebiskop i Svenska kyrkan kanske skulle förnimma att många som går i kyrkan och många präster och andra kyrkoarbetare faktiskt tycker att mycket inte ter sig så hoppfullt. Detta är en verklig och allvarlig arbetsuppgift. Denna arbetsuppgift tar sig Antje inte an. Antje drar ut i världen för att delta i konferenser mot populism.

Antje gillar att tala om rädslan. Andra är rädda. Nu ska de förses med hopp. Det är som i de usla predikningar man hört fast mest för 50 år sedan. Tekniken var att skrämmas och så låta allt efter 25-30 minuter landa i hopp och himmel. Poängen var att åhörarna skulle behandlas som mindre vetande, de var rädda. Så ser Antje saken när vi läser Torsdagsdepressionen. " Rädslan som driver fram rasism och främlingsfientlighet kan och måste mötas med berättelser om gemenskap och dialog."

Berättelsen befriar. Det reformerta förnekar sig inte. Hur vore det att i stället ta folk på allvar? Nej då. Folk är objekt för elitens mödor. "Kultur, bildning och drömmar kan avgifta rasismens mardröm." De som funderar över massinvandringen och dess praktiska konsekvenser är uppenbarligen de kulturellt obildade. Antje vet.

Att vanliga svenskar hör till de minst rasistiska i världen låtsas ingen om. Vår vän herr Omar påpekar ibland hur invandrarkulturer är betydligt mer rasifierade. Han vet nog vad han talar om. Han har rört sig i miljöerna. Antje rör sig i andra miljöer, sådana där man konfererar om "främlingsfientlighet, rasism och populistisk nationalism i världen i dag, bland annat utifrån ett teologiskt och bibliskt perspektiv samt ur ett sociohistoriskt och kulturellt perspektiv."

Vad kom konferensdeltagarna fram till? Här blir Antje direkt skamlig: "Bland mycket annat lyftes modet att tänka, tala och agera fram." Bloggardag noterar återhållet vredgad att detta ska man höra Antje säga, hon som är ärkebiskop i en kyrka där dissidenterna alls inte får tänka, tala och agera. Här införs prästvigningsstopp, yrkesförbud och karriärstopp. Här riggas val och utnämningar. Här delas folk med osviklig säkerhet in i ett "dom" och ett "vi". Här bestäms vilka frågor som är icke-frågor. Och Antje åker utomlands och sjunger med änglarna. Det är bara vedervärdigt. Bloggardag ska ringa etikern doktor F för att efterhöra hans etiska analys av hennes beteende.

Vad ger ni annars för Antjes självkritik? "Självkritiskt behöver vi möta rädsla och fördomar med hopp och sanning." Har ni varit med så länge att ni kan läsa text innantill och fatta? Antje står för hopp och sanning. Riktigt vari det självkritiska betsår går inte att begripa, men rädslan och fördomarna finns hos de andra. Världsbilden är stabil och självbilden är sannerligen världsbild!

Till det här lånar sig Frasse eller luras han. Vad han sa ville konferensdeltagarna höra: "Di fronte al dilagare di nuove forme di xenofobia e di razzismo, anche i leader di tutte le religioni hanno un' importante missioni. De religiösa ska bygga samhället. Berätta detta för de sekulariserade. Då blir de lika skräckslagna som Bloggardag. Nä, förresten. Berätta inte. Inte idag i alla fall. Dåliga besked ska inte lämnas på fredagar.

Som sagt: "Churches are important actors in civil society and political life, and we urge them to participate, in close cooperation with inter-religious and other parts, in political, economic and social affairs..." (konferensbudskapets p 12) Frasses lilla diskurs stämmer väl in på konferensens självbild. Den implementerar Antje piggt i Svenska kyrkan. Vad är det som binder samman jesuiter och reformerta?

Nu kan ni alltså inte hoppfullt se framtiden an. Den interreligiösa praktiken för fred ska befordras. Svenska kyrkan har tagit ett initiativ."Programmet ska utveckla och fördjupa relationerna mellan religiösa samfund och organisationer som arbetar med integration och för människor på flykt i Sverige och Europa." I Antjeborgs eliter vet man att prioritera. Frasse blåser under.

I många församlingar är överlevnadsfrågorna faktiskt andra och man undrar över att Svenska kyrkan inte tycks ta några initiativ. Svaret kan ges. Antje är alltid någon annanstans och gör något viktigare. Det är bara att inse och ogilla läget. I nästa vecka är Antje på bokmässan förstås. Ja, ni vet: Kultur, bildning och drömmar kan avgifta rasimens mardröm. Hon har mycket att stå i. Bokmässan verkar i detta perspektiv vara en angelägen arbetsplats. Almedalen likaså.


51 kommentarer:

  1. Bistert, välskrivet, tänkvärt. Föga hopp alltså för ideologiproducenten Svenska Kyrkan. En nedmonterng bör omgående påbörjas - uppifrån! Rikskyrkan med horden av röda brudar i Uppsala kan saklöst försvinna. Kanske lättar ett sådant alexanderhugg något församlingarnas tvinsot. Varför tänker jag på vitmenade gravar och fariséer vid läsningen?
    /His Master's Voice

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fariséerna har oförtjänt blivit slagpåse: https://sv.wikipedia.org/wiki/Faris%C3%A9er

      Radera
  2. Jag undrar hur kyrktopparna står ut med sig själva. Tala om att leva i en bubbla! Nyttig idiot tycks vara deras ämbetstitel. Väl integrerade med andra parasitära eliter. 'Postdemokratisk' är en bra benämning för vår tid. 'Rotlös' en annan. Eliterna speglar sig själva och varandra. De är förälskade i bilden.

    Narcissos

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Postkristen" passar utmärkt för att beskriva Svenska Kyrkan över församlingsnivå. Det som kallas kyrka utan Jesus blir "incurvatus in se".

      Lars-Gunnar

      Radera
    2. L-G, om man lägger någon som helst vikt i ämbetsteologin är nog 99% av Svkys församlingar också postkristna!

      Antony

      Radera
  3. Visst är den angelägen!

    -Javisst är väl bokmässan en angelägen plats för den på denna blogg hårt kritiserade ärkebiskopen.

    -Dag Sandahl finns ju där med "En annan Kyrka"!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  4. Va roligt det ska bli i Götteborg!

    ANTONIO

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://www.youtube.com/watch?v=ssbjD_nA67M

      Radera
  5. Efter ett långt yrkesliv kan jag konstatera att de som tar sig fram till ledande positioner i regel (undantag finns) inte är lämpliga som ledare. Varken Antje eller Frasse tycks höra till undantagen. Betänk bara Antjes pingst"predikan" där hon missbrukade predikstolen genom att läsa lusen av sina meningsmotståndare. Det visar på ett otroligt dåligt ledarskap och en total avsaknad av kunskap om vad en präst är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt! Och hennes predikan om Himmelsfärden var ju inte så mycket bättre...!? Det är fortfarande en öppen fråga om hon klarar en anmälan till biskoparnas ansvarsnämnd eller måste avgå i förtid på grund av uppenbart kätteri

      Radera
    2. Men - Elisabeth - detta är ju rätt tragiskt. Duktiga och engagerade medarbetare uppmuntras och befordras till allt högre nivåer, tills de slutligen når sin "inkompetensnivå" och övergår från att vara tillgång till belastning. Men ett "mindre hierarkiskt" system är kanske särskilt svårt för en episkopal kyrka?/Paul

      Radera
    3. Ontologiskt är det omöjligt för fru dr führerin Jackelén att vara en präst, även med generös luthersk ämbetsordning.

      Antony

      Radera
  6. Självbild och självkritik är två ord som nog kommer att finnas med i summeringen av Antjes ämbetsperiod.
    Liksom "bordet som försvann", om nu inte barnperspektivet kan hitta ett stenbord?

    SvaraRadera
  7. Vad gäller (bristen på) självkritik anar jag detta fenomen hos Antje och andra i den härskande klassen:

    http://slatestarcodex.com/2014/09/30/i-can-tolerate-anything-except-the-outgroup/

    SvaraRadera
  8. Varför inte kolla vad Jesus gjorde och sa+
    1. Han var aldrig självkritisk. Han visste.
    2. Han var populist = han upphöjde folket och dessa delar.
    3. Han var inte kritisk mot judarna, ens när de korsfäste honom.
    4.Han hade hopp tex om uppståndelsen.
    5. Han struntade i klimatet. Även om det är outhärdligt hett där han levde.
    6. Han var kanske kv^nn*pr*stm*ts*nd*re. I varje fall i praktiken.
    Något för en ärkebiskop att uppmärksamma?

    LG


    SvaraRadera
  9. Sex av nio kommentarer redan i dag på fm!

    -Ja, så många redan innan klockan har slagit 11.30 riktar skarp ammunition mot Svenska kyrkan och ärkebiskopen. Två tredjedelar alltså, varav två vänder sig mot vad de anser vara brist på självkritik i "den härskande klassen", dvs i kyrkans ledning.

    Som läsare av bloggen är jag alls inte förvånad över denna groteskt dominerande ensidighet: slå, sparka, trampa på Svenska kyrkan, döm, döm ut, avskaffa den, är mantrat!

    -Brist på självkritik, lyder en anklagelse mot vår kyrka.
    Men var är den bristen störst - utan all jämförelse?

    Jo, hos dem som slår, sparkar och trampar på kyrkan. Matematiken ovan vad gäller antalet avslöjande inlägg talar för sig själv. Den är synnerligen representativ för den dagliga textproduktionen men totalt fjärran från nyanser, föredömlig och konstruktiv granskning - och ännu längre fjärran från gott omdöme.

    Två tredjedelar av utrymmet på bloggens öppna torg är alltså hatpropaganda mot vår kyrka. Två tredjedelar hat och alltså lika många delar avslöjande avsaknad av egen självkritik.

    -De sparkandes konfrontation som daglig avreagering och livsluft! Det är inte synd om kyrkan - den står stark, stolt och trygg - men om de sparkande.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sist jag kollade så är nuvarande ÄB inte synonym till kyrkan.
      Även om självbilden kanske är en annan.

      Radera
    2. Varför så upprörd, BOD? Denna blogg är ju ett av de sista återstående andningshålen för alla dem som beklagar och sörjer SvK:s avsteg från klassisk kristen tro och dess totala kapitulation för sekulära politiska makthavare./Paul

      Radera
  10. Är Dike helt säker på att det handlar om hat? Helt säker?

    SvaraRadera
  11. Ärkebiskopen är en perfekt "Anywhere" enligt journalisten David Goodharts definition. Hon har bott i flera länder, känner sig som en världsmedborgare. Hon behöver inte rädas globalisering och uppryckta rötter. Hon har framtiden för sig karriärmässigt och ekonomiskt. Hon talar flera språk och har tillgång till den intellektuella miljön.

    De hon avfärdar som populister (eller gapande dvärgar) är ofta "Somewheres". De värnar de nära gemenskaperna: familjen, vännerna, bygden, landet. Traditionerna är viktiga. De har förmodligen inte så lätt för att få jobb i New York och ser med oro på globalisering och digitalisering. De är inte rasister i någon verklig mening, men de trivs med sitt sammanhang och sina vanor.

    Politikerna (nästan uteslutande Anywheres) har helt tappat förmågan att relatera till Somewheres. Svenska kyrkans ledning också. Det är trist, för Kyrkan är en mix av Somewhere och Anywhere. Den lokala församlingen och samfundet med svenska som språk, kyrkan som vandrat med folket i över tusen år, givit bas och struktur åt hela livet. Samtidigt är hon Anywhere, katolsk, allomfattande både i tid och rum.

    https://kvartal.se/artiklar/fran-nagonstans-till-varsomhelst-sa-gick-partierna-vilse/

    /Laikos

    SvaraRadera
  12. Två tredjedelar hat och lika många (två tredjedelar) avsaknad av egen självkritik... Det blir 1,33.

    Förvisso brukar docenten inte skryta med matematiska kunskaper men Dike verkar behöva en mattekurs. Eller lite mer självkritik...
    /kyrkokamrer

    SvaraRadera
  13. Mycket klargörande blogginnehåll i dag! Det ska bli intresant att se vad Annika Borgs gedigna undersökning av alla utgifter i samband med Antjes resor ligger på för nivåer och om alla utgifter verkligen är rätt/rimliga utifrån de beslut som är fattade.

    Samtidigt är det förstås i en mening rätt att kyrkor har kontakt med varandra. Jag tycker att man, som första steg, bör besluta om att Antje får sitta i andra klass på ett tåg och skumpa om hon nu tycker att det är viktigt att åka till Rom exempelvis. Då får hon ju dels glädjen att åka miljövänligt, dels möjlighet att knyta kontakter med de "vanliga människor" som hon är så angelägen att skydda mot rasism, populism och "fake news"

    SvaraRadera
  14. Dike är helt säker - går till källorna!

    -Jodå, hr bloggare, jag är helt säker och hänvisar till källorna:
    -Kyrktopparnas titel bör vara "nyttig idiot"
    -"...interagerade med andra parasitära eliter"
    -"En nedmontering bör omgående påbörjas"
    -Ärkebiskopen "missbrukade predikstolen"

    Några exempel. Läs och se författarnas känsla för Svenska kyrkan!
    Vad har bloggaren att anföra nu, undrar vän av korrekta citat?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du ser inte sorgen, Bengt Olof, trots att vi är många som vittnat om den. Du ser bara hat men det hatet är din egen projicering. Jag hatar inte Svenska kyrkan utan sörjer den.

      Men eftersom du citerar mig har jag en fråga: anser du att predikstolen är rätt forum för att tvåla till dem som har en annan åsikt än man själv? O.s.a.

      Radera
    2. Elisabeth, kan du vara helt säker på att Antje inte hade Bengt Olof i tankarna när hon använde epitet "babblande dvärgar"?

      I valet mellan att använda bloggar eller predikstolen för nedsättande epitet om sina meningsmotståndare, så föredrar jag att bloggar används. I det avseendet är BOD mer hedervärd än Antje.

      Radera
    3. Exakt, Elisabet.
      Sorg är det, sorg och vilsenhet.

      Radera
    4. Dike vet att vi som känner sorg över Svky egentligen inte borde få känna sorg. Det är helt enkelt fel att känna sorg. Dike vet att vi som känner sorg inte fattar hur fel vi har. Vi förstår inte att Svky är jättebra som den är idag.
      Det spelar ingen roll att många av oss tjänstgjort i kyrkan i årtionden. 40, 50, kanske 60 år. Vi har rört oss i lågkyrkliga, högkyrkliga, gammalkyrkliga kretsar. Vi har erfarenhet av andra kyrkor och samfund eftersom vi har kontakter med pingstvänner, katoliker, ortodoxer. Vi är bevandrade i Den heliga skrift. En del av oss är präster, andra är lekmän, diakoner, musiker, profeter, lärare, apostlar.
      Men i Dikes ögon måste vi av honom bli undervisade om hur fel vi har. Och framförallt så är det fel att vi känner sorg.
      Så att ni vet, folks!
      /Maria

      Radera
    5. Nja, Peter T, helt säker kan jag ju inte vara men jag tror inte hon åsyftade BOD eftersom han hela tiden, på sedvanligt vis, varit positiv till handboken. BOD är ju hennes egen hejarklacksledare. :-)

      Radera
  15. Elisabeth,

    -De exempel som jag gav i korrekta citat är inte uttryck för genuin sorg. Då skriver man inte exempelvis att kyrkan är färdig för omedelbar nedmontering eller kallar kyrkans ledning för "nyttig idiot"

    Det är heller inte vackert att påstå, att ärkebiskopen "misshandlar predikstolen". Naturligtvis skall man inte använda den för drastisk polemik.

    Samtidigt är predikstolens frihet något av en grundbult för präster och predikanter, en bult som vi skall vara rädda om.

    Jag måste sedan bekänna min okunskap om vad ärkebiskopen sa från predikstolen. Jag måste läsa de aktuella orden först. Kan Du vänligen sammanfatta texten, om den är lång?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skev "missbrukar" inte "misshandlar". Och det är ett korrekt ordval. Är det inte "vackert" så är det ändå ett intet mot vad Antje gjorde. Det är dessutom sant.

      Vidare, har du inte läst eller hört hennes "predikan" så finns det ingen som helst anledning för dig att bemöta det jag skrev. En enkel googling ger följande: https://www.svenskakyrkan.se/nyheter/predikan-pa-pingstdagen
      Låt mig gissa: du kommer säkert att finna "predikan" tänkvärd, ödmjuk och finstämd.

      Radera
  16. Tack broder för denna bloggtext. Gud välsigne dig!

    SvaraRadera
  17. Tråkigt att inte du BOD märker att vi är många som sörjer den kurs som SvK slagit in på. Jag håller med dig om att somliga kommentarer mest andas hat och egentligen borde somliga av dessa aldrig publiceras av Bloggardag. Vi som sörjer har ofta döpts, konfirmerats och fått vår andliga fostran i SvK men som inte känner igen den kyrka vi fått sedan de politiska partierna tagit makten och våra biskopar alltför sällan är tydliga andliga ledare med ett tydligt kristet vittnesbörd. De verkar mest ägna sin tid åt HBTQ-frågor, pridefestivaler, klimatet, populismen (som nu senast ÄB), rättning i det politiska spelet m m. Var finns biskopar som är vad de är satta att vara - trons försvarare och apologeter. Vi har väl kanske inte alltid anledning att kritisera vad de säger, nen vi har all anledning att kritisera dem gör vad de INTE säger. Vidare förundras jag över hur präster kan tillåtas att framföra vilka heresier som helst utan att få åtminstone en anmärkning av biskop/domkapitel. Allt verkar gå an utan att ha ”fel” åsikt om det kyrkopolitiken bestämt ska gälla. Det som förvånar är att t ex ÄB Wejryd - för att få igenom vissa frågor - säger att det ska finnas ”högt i tak”
    och att det ska finnas full samvetsfrihet när det bara något år senare är fullständig konformitet som gäller. Det är ingenting annat än skam att bete sig på det sättet.

    SvaraRadera
  18. Maria och Perax,

    -Måste det igen upprepas att alla de kommentarer, som jag avser, inte är den äkta sorgens? De uttrycker pilkastningens känsla, är formulerade med vredens och - just så - hatets ord, det grova trampandets vällust. Tårarna som ni, med eller utan ord, tycker er skönja i kommentarerna är i så fall krokodiltårar.

    Orden avslöjar avsändarna. Deras egna ord, inte mina.
    Jag undervisar Dig inte, Maria, genom detta påpekande. Bara påminner Dig igen vad som står i de motbjudande kommentarerna om Svenska kyrkan.

    Det som står skrivet, är skrivet. Och det uttrycker tyvärr ett hat, som söker sin like, eftersom det kommer från många präster, vilka på detta sätt spottar på sin (tidigare?) kyrka.

    Det är inte bara beklagligt. Det är bedrövligt.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur kan du skriva så, BOD?
      Vad vet du om mina tårar? Förklara nu vilka chanser jag har! Titta på min Gudsrelation genom firman SvK: För mig boende i Sverige, Växjö stift ser det väl i fallande ordning ut så här:
      1. Gud -
      2. Ärkebiskop (kvinna) som inte tycker att Jesus har någon speciell särställning och istället håller sig i rampljuset genom att springa på den boll som utgör ämnet för dagen, helst utomlands -
      3. Biskop (man) som påbjuder prideparader och förespråkar böneutrop, men tar avstånd från vittnesbörden i "mittkors"-
      4. Domprost (kvinna) som är känd för att påpeka att hon med flit bor på annan ort för att inte bli för insyltad med sådana som mig -
      5. Kyrkoherde (man) (trevlig med goda intentioner, men likväl i det närmaste onåbar och upptagen) som inte har tid på grund av grav långvarig prästbrist -
      6. Ett par vakanta komministertjänster -
      7. Jag.
      Vad har jag för chanser till ett kristenliv tycker du? Är detta ett ställe som tar sig an mig och hjälper mig vara redo för Jesu återkomst? Ledsen, men jag kan inte jubla på ditt kommando.

      Radera
  19. Det kan konstateras att Bengt Olof inte har stor erfarenhet av hur sorg kan ta sig uttryck, och inte heller har inkänsla i hur sörjande reagerar.

    SvaraRadera
  20. Alphadeltagaren och +Göran,

    Till den förstnämnde:

    -Jo, det kan jag därför att just orden och tonen hos kritikerna avslöjar dem! Märk väl att deras domar mot Svenska kyrkan inte är nya. De har vi läst på bloggen i månader och år. Samma tema, samma tonfall, samma groteska anmärkningar. Om en biskop en gång har sagt något diskutabelt, är hela kyrkan eländig! Vad du, Alphadeltagare tar upp är just högst enstaka exempel, som mynnar ut i den faktiskt enfaldiga frågan om vilken chans du har till ett kristet liv. Alla tänkbara chanser är mitt svar. Ja, varje församling välkomnar och hjälper dig vid behov, och dess präster är Dit stöd för att möta Jesus.

    Tror Du verkligen att varje gudstjänst präglas av märkligheter och avvikelser från trons väg? I så fall är Du på fördomarnas villoväg. Du gör det klassiska felet att se en stor och aggressiv getingsvärm i rummet, när det bara är en geting som har satt sig på fönstret.

    -Till +Göran detta:

    Menar Du verkligen på fullt allvar att de exempel bland ett otal antal som jag angav utrycker den äkta sorgens känsla. Var finns då bönen eller andemeningen i en bättre situation för kyrkan i orden? Finner vi dem exempelvis i kravet att nedmonteringen av kyrkan skall påbörjas omgående? Eller att kyrkoledningen jämförs med parasiter?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hr Dike är den som är enfaldig. Och något hat finns inte att se i de kommentarer hr Dike skriar om. Sorg och ja, en viss rättmätig vrede över den kyrkliga överhet som förskingrar, förytligar och förändrar det som skulle varit hem för de kristna. Hr Dike ser inte, eftersom hr Dike inte vill se. Vad tror hr Dike att Jesus menade när han talade om salt som mister sin sälta? Det kan hr Dike fundera lite på i stället för att bolma ur sig sina rökridåer.

      den Lea

      Radera
    2. Jo, den Lea, han ser bara hat i det som är sorg och övergivenhet. Förmodligen beror det på att hans perspektiv är kyrkopolitikerns; inte den kyrkokristnes. SvK må - till Dikes sorg - vara skild från staten, men statskyrkomentaliteten har han kvar. Helst skulle han väl återinföra konventikelplakaket..(åtminstone gentemot de högkyrkliga)?/Paul

      Radera
    3. (Först ett tack till Lea för stöd i avhyvlingens tid)
      ---
      Om inte Jesus har uppstått så kan jag väl inte möta honom. Då är han ju död sedan tvåtusen år och hör inga böner. Kyrkan måste bestämma sig för vissa saker, som t ex jungfrufödseln och uppståndelsen. Annars är ju allt totalt meningslöst och man mår sämre än innan, eftersom man lider av abstinens efter något som visade sig inte finnas. Förvirrande.
      ---
      En sak till. Underskatta inte enstaka getingar. Är det självaste drottningen som sitter på kyrkfönstret, så kan hon styra ett helt bo. Drottningarna är så dominanta att de övriga förvandlas till ett viljelöst kollektiv som kan bli farligt. Undersåtarna tänker inte själva, de är helt enkelt inte framavlade för att tänka.

      Radera
    4. den Leas förnekelse av fakta.

      -Något hat finns inte att se i de av mig angivna exemplen (bland ett stort antal), hävdar den Lea.

      -Men det hjälper föga att förneka fakta, som var och en kan läsa, som i ord och meningar inte uttrycker något annat än det jag skrev. Men i den ;Leas ögon blir en dokumenterat ilsken kamphund en mjuk och snäll pudel, en våldsam tjur en nyfödd tillgiven kalv medan en människoätande tiger beskrivs som en liten kattunge.

      Men orden, meningarna, texterna dementerar till hundra procent den Leas försök att bestrida hatkänslan mot Svenska kyrkan, försvara pilkastarna och förneka den uttalade viljan att snabbt nedmontera kyrkan. Kan man älska den man vill utplåna från jorden?

      -Inte blir det bättre av att den Leas faktaförnekelse inte är mjukt och elegant inlindad med semantisk bomull i stället för att, som nu, presenteras grovt och burdust.

      Det vore bra om den Lea tänkte på de kloka orden att "tiga är bättre än illa tala"

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    5. Du tycker inte att du tar i lite väl nu, Dike? Istället för att förminska och köra över så kan du väl försöka se vad vi försöker säga?

      Radera
    6. Du har så rätt, Alphadeltagaren. Dike var väldigt oförskämd mot dig. Han trampar på dig i din sorg. Det enda positiva man kan säga om hans alster är att han inte förstår bättre. Jag tror dessvärre, efter att ha läst först Dagblogg och nu - sedan ett antal år - BloggarDag, att Dike inte förmår bättre. Han förstår helt enkelt inte vad han gör.

      Radera
    7. Hr Dike vet alltså bättre vad andra känner i sitt hjärta än de själva vet? Tänk att det tror inte jag på.

      Jag vet att jag känner sorg och vrede över att kyrkan som skulle vara mitt hem på jorden har ockuperats av en samling förflackare som bara vill köra bort sådana som jag.

      Mjölkpuddingskristendom är illa nog, men när mjölken är dessutom rutten kan puddingen inte fördragas. Så enkelt är det.

      den Lea

      Radera
    8. Det är väl då skönt att SvK är så fritt från hat att ingen med traditionell ämbetssyn eller äktenskapssyn har blivit utsatt för något sådant.
      Eller att det aldrig uttalats epitet som "babblande dvärgar" om dem som försynt påpekat att habdboksförslagen kunde varit bättre musikaliskt! (En syn som kyrkomötet fastställde.)
      Det är bara den lilla detaljen att det är lögn och de stackare som vill ha en inomkyrkligt debatt ständigt möts av förlöjliganden, åsidosättande och tystnad (nåja, kanske inte från BOD, men från de flesta andra). Hur var det med Göran Petersson i Hovmantorp, fick han svar från någon annan än BOD?

      Radera
  21. Alphadeltagaren, Elisabeth och den Lea!

    -Nu är det dags för er att bekänna färg: är det kärleksuttryck - och sorg - att önska livet ur kyrkan, nedmontera den?

    Och, Elisabeth, på vilket sätt har jag trampat på Alphadeltagarens sorg? Det vill jag gärna att Du konkretiserar. den Leas åsikt att kyrkan "ockuperats" av "förklackare" talar också ett tydligt språk, som alls inte är kärlekens och den äkta sorgens.

    Så försök inte komma undan fakta om kritiken mot kyrkan! Då blir det bara värre.

    BENGT Olof DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du, Bengt Olof, har indirekt påstått att Alphadeltagaren ljuger genom att påstå att hennes sorg i själva verket är hat. Det är verkligen att trampa på någons sorg; en sorg som är uppenbar för varje läskunnig människa.

      Fakta om Svenska kyrkan och kritiken mot den har du fått i överflödande mått och det är inte någon här som önskat livet ur Kyrkan, med stort K. Vad gäller Svenska kyrkan har den snart tagit livet av sig själv men det är det ingen här som önskat. Vi har bara konstaterat faktum och sörjt över att det är så. Du däremot verkar vara en av dödgrävarna genom ditt ideliga påhejande av färden utför stupet. Du kanske istället borde ägna några dagar åt att fundera över vems ärenden du egentligen går.

      Radera
    2. Förflackare, hr Dike, inte förklackare, vad nu än det sistnämnda är. Och jo, jag sörjer och känner vrede över att dessa förflackare ockuperat kyrkan. Det förminskar inte min kärlek till kyrkan. Däremot kan jag utan vidare medge att jag inte hyser någon kärlek för förflackarna. Och att kritiken är riktad mot dem, snarare än mot kyrkan.

      den Lea

      Radera
    3. Läs orden, Elisabeth, om att ta död på kyrkan!

      -Jag har förstått aldrig påstått - varken direkt eller indirekt - att någon ljuger, bara med direkta citat redovisat exempel på hat.
      Du framhärdar i att förneka, att den som omedelbart vill nedmontera kyrkan uttrycker sorg över kyrkan.

      Jaså, det är sorg över det som saknas, när man önskar dess död, nedmonteringen.
      Ett enda exempel bland så många i en oändlig rad på hatkänslorna mot Svenska kyrkan.
      Att förneka det som står skrivet av pilkastarna själva är detsamma som att förneka att det är söndag i dag. Det är onsdag, säger förnekaren och bryr sig inte om almanackan.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Vi vill inte att den dör. Vi vill att den återuppstår.

      Radera
  22. Dike.
    Varför är du så arg? Du har ju fått den kyrka du vill ha. Kan du inte bara låta oss som inte finner oss tillrätta få diskutera det?

    SvaraRadera
  23. Alphadeltagaren,

    -Det har jag inte hindrat er från att göra och skulle inte drömma om det, bara vederlagt era påståenden om att inläggen mot kyrkan uttrycker sorg och kärlek.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera