Jag har läst Rodney Starks bok The Triumph of Faith, ISI Books 2015 och sympatiskt nog finns förlaget i Wilmington, Delaware, viket kan glädja di svenske. Stark hör till den kategori som arbetar på temat "det sägs att det är så här men i detta kapitel ska jag visa att det är på det här viset i stället". Och så gör han det. Rätt nyttigt.
Vad Stark vill visa att talet om religionens bortvittrande inte är riktigt. Det beror inte på islam, det är en myt att islam slår ut kristendomen (om metoderna inte är ISIS, förstås och begreppet "slår ut" är bokstavligt). Ateisterna är få världen över. Hälften av jordens befolkning var i en gudstjänst förra veckan och 8 av 10 är med i en religiös organisation. Går jag i kyrkan en söndag, gör jag som 1 miljard andra, kan jag utifrån Stark förmoda.
Detta sagt gör Stark också upp med myterna om att folk gick så mycket i kyrkan på medeltiden. Också då kunde präster klaga på att folk gjorde annat på söndagen och att det var svårt att få nya präster. Men han påpekar också att det i medeltidens lärda värd bedrevs naturvetenskaplig forskning. Under "den vetenskapliga revolutionen (1543-1640) var bland de 52 mest betydelsefulla vetenskapsmännen 31 "extremly devout" (många var präster/munkar), 20 "conventionally religious" och bara en, Edmond Halley, var ateist.
Det här är påpekanden att lägga på minne. (aa s 207)
Stark ger sig på Carl Sagan också. Sagan bestrider att det finns under eftersom det strider mot naturlagarna. Stark: Ingenting är ett under om det inte strider mot naturlagarna.
Kul med lite enkel apologetik. (aa s 206)
Nu var det inte dessa plusvärden jag var ute efter i boken. Jag ville fundera över Svenska kyrkan. Stark talar om skiljandet mellan kyrka och stat (som han förlägger till år 2006...) och Sverige skulle kunna uppfattas som ett undantag från andra länder, landet där sekulariseringen triumferat. Så är det inte. I Sverige finns en privat, osynlig religion - och så är det inte om nationen är sekulariserad. Men för en kyrkokristen gäller väl G.K. Chestertons ord "When people stop believing in God, they don't believe in nothing - they believe in anything." Och siffrorna för Sverige borde bekymra de kyrkliga.
Sveriges siffror kan redovisas
Jag var i en gudstjänst förra veckan: 13%.
Religion är viktig i min vardag: 16%.
Det europeiska snittet är 31% respektive 45%. Finlands siffror 13 resp 29, Norges 15 resp 23 och Danmarks 16 resp 18.
Norge kanske förvånar. Jag trodde norrmän var fromsinta.
I USA svarar 74% ja på frågan "Do you belive God is directly involved in things that happen in the world?". Motsvarande siffra i Sverige är 14, men på nivån slår vi Frankrike, 12%. Danmark 17% och Spanien 19%. Snittet för Västeuropa är 35%
Procenten för dem som säger sig vara ateister är i Sverige 16.8 och i Frankrike 17.1, snittet i Västeuropa 6.7. Stark tycker att siffran 16.8 är låg om det ska talas om "det gudlösa Sverige".
Så här kan man hålla på. Är det inte det faktum att det moderna samhället växte fram och därmed försvann religionen? Nej, svarar Stark. Moderniteten kommer långt före. Inte förrän på 1960-talet ser vi nedgången.
Men det kyrkliga, det jag är ute efter? Rodney Stark är tydlig. "Det upplysta prästerskapet", metaforikerna, står för en hållning som är "a sure recipe for the decline of churches". (aa s 54) Folk går i kyrkan för att tillbe Gud och om det inte är det som sker, så går de inte alls eller någon annanstans. Märk Starks ord. Om jag förstår Stark rätt, är den väg kyrkoledningen väljer en väg som ger helt motsatt resultat mot vad de ändå skulle vilja. "Clerical 'enlightment' is widespread in Europe, especially in Scandinavia." (s 54) , John A.T. Robinson (Honest to God 1963 och debatten om Gud som är död), Don Cupitt, Thorkild Grøsboll i Tarbaek är exempel. Kunde Stark ha nämnt KG Hammar också? "The Scandinavian state churches have been flirting with irreligion for at least a century." (s 55) Century betyder århundrade, om ni undrar.
Stark häpnar över att Svenska kyrkan "has been largely controlled by local elected boards" med ledamöter som de politiska partierna nominerat. För en professor i USA ser detta konstigt ut. Minst sagt. Han har läst Wall Street Journal där Sven Rydenfelt, den gamle frifräsaren, rapporterat att det inte ställs några religiösa krav på de valda ledamöterna. De är "elected more for their political positions and conviction than for their religious faith". (s 55)
Prosten Pehr kunde citera skolflickans felsägning. Hon skulle återge något från Ordspråksboken (som jag aldrig hittat, men varför förstöra en god historia och i sak stämmer citatet): "Hellre en idog man än en stark". Hon sa: "Hellre en idog man än en stork." På 1970-talet skrattade vi åt den sortens prosthistorier.
Jag säger: Hellre en idog man och så Stark!
Allt det här tål att tänka vidare över.
Kanske ihop med Lotta Lundberg denna morgon.
http://www.svd.se/ge-oss-en-kyrka-att-mogna-i/om/kultur
När KG först kom dragandes med sin metaforik reagerade jag negativt:nu har paradigmskiftet kommit. Det mystika har ersatts av det metaforiska.
SvaraRaderaMen nu har det gått en tid och det metaforiska lämnar mig ingen ro.När jag cyklade hem från Petersgården igår glömde jag att stanna vid ett rödljus-jag var inne i en metaforisk tankegång om en brinnande buske.Det är inte i första hand J H V:s ord som kommer ur busken utan att Gud talar ur en b r i n n a n d e buske som lever vidare. .
Och när jag kom hem fick jag gå och slå upp vad Hagar kallade Gud när hon och Ismael mötte honomhenne...
Ulf H Berggren
"En tålig man är bättre än en stark" Ords. 16:32a i Karl XIIs bibel.
SvaraRaderaLäs nu, bästa högkyrklighet, om fakta på bordet gällande kyrkans kulturells roll! Läs DN i går, söndag!
SvaraRaderaJa, då ser alla ni, som har satt i system att förringa, nedvärdera och vid behov döma ut kyrkan, hur alla era påståenden vederläggs i DN:s stora kulturbilaga denna dag (22/5).
Där skriver kulturchefen, Björn Wiman, om hur Svenska kyrkan kulturellt påverkar hela samhället och vad den betyder.
En lysande läsning och genomgång - skriven av en tämligen radikal kulturchef.
Skämmas borde ni då som reducerar kyrkan till en nullitet!
Att skämmas och komma till insikt om tillkortakommandon är nyttigt, nödvändigt och karaktärsdanande!
BENGT OLOF DIKE
Herren själv är den starkaste kritikern mot sin Kyrka (se Upp 2-3) därför att Hans älskade Brud sannerligen inte är någon nullitet utan Hon skall inte vara en vilsen kvinna (hora) utan en ren Jungfru. Det finns ingen annan väg än den dagliga omvändelsen (Converte nos Deus salutaris noster) och att hålla fast vid Herrens Ord.
Radera"Att komma till insikt om tillkortakommandon är nyttigt, nödvändigt och karaktärsdanande" skriver Dike.
RaderaDet är ofta sant, men inte alltid. Nu hoppas jag att på ett positivt sätt hjälpa BOD med en sak som säkert många, men inte han själv ännu noterat: Du har inte brytt dig om att sätta dig in i vad dina meddiskuterande här tror och tänker. Därför missar dina inlägg målet, och bli inte sällan patetiska. Din goda vilja kan vi nog ana, men vad hjälper det, när det du säger inte handlar om dem du talar till? Framförallt märks det alltför bra att din kristendomskunskap och insikt i vad det innebär att leva som kristen behöver fördjupning. Det är intressantare än du kanske tror och kan vara överraskande givande.
Lycka till med en nystart i insikt och kommunikation!
Ingen behöver skämmas. Vi fattar att Dike vill ha den kulturella kyrkan, den kultur Kyrkan skapar i distraktion. Andra vill ha the real stuff. Om tron inte bärs av Ord och sakrament och tas emot i trogna hjärtan, ska man inte räkna med något kyrkligt kulturliv heller. Och vackra ord i DN ersätter inte bristerna. Läs Rodney Stark och fundera! Sockenbiblioteket har väl öppet någon dag i veckan.
SvaraRaderaVarifrån kommer siffrorna för gudstjänstbesökare? Det borde vara en kommatecken mellan ettan och trea och samma sak när det gäller Finland.När man propagerar med siffror borde dom vara korrekta.Om man använder dom fel anses även resten av texten vara opålitligt.
SvaraRadera13% var i gudstjänst förra veckan - oavsett religion - och Stark har hämtat det material som hör till World Value Survey och diskuterar de siffror han sedan återger. Läs boken.
SvaraRaderaDet är väl uppenbart att vi har en kyrka att mogna i.
SvaraRaderaSom ny i tron studerar man bibeln men sedan lär man sig att "de som tolkar jungfrufödelsen bokstavligt har inte förstått någonting".
Då får man mogna i att det skrivna ordet inget betyder och växa till i metaforismens anda.
Peter T: Tack för försvar sist. Men nu är jag här och är petig igen, fast jag inte är säker på min sak. Sa inte ÄB att "de inte har förstått poängen"? Det är en viss skillnad mellan att inte ha förstått poängen och inte förstått någonting menar jag. Eller har hon sagt/skrivit "ingenting" vid ett annat tillfälle än det jag tänker på?
RaderaTack Anna för korrektur.
RaderaJAg googlade fram citatet till "– Jungfrufödseln är en mytologisk term för att förklara det unika. Den som tolkar jungfrufödelsen som en biologisk fråga har helt missat poängen."
Källa: http://www.dagen.se/favorit-i-arkebiskopsvalet-jungfrufodseln-ar-en-mytologisk-term-1.107038
Jag kan ju tycka att "Den som tolkar jungfrufödelsen som en biologisk fråga har helt missat poängen." är en väldigt stark markering mot en bokstavlig bibeltolkning till förmån för en metaforisk.
Men självklart ska citatet vara korrekt, jag noterar det för framtiden.
"Stark: Ingenting är ett under om det inte strider mot naturlagarna."
SvaraRaderaSjälv ser jag naturlagarna såsom en materiell del av Guds väsen. Nu förhåller det sig dock så att vi människor med våra sinnen i huvudsak är beskaffade för observation av rums- och tidsdimensionerna samt vågrörelser, uppenbara såsom havsvågor eller implicit observerbara genom mer eller mindre avancerad apparatur.
Utifrån detta är det min förvissning att vi med våra sinnen enbart kan förnimma en högst begränsad del av tillvaron. Guds under är inget "hokus-pokus" utan, som jag ser det, högst rationella företeelser utifrån Guds allvetande perspektiv. Dock är icke människan ämnad att vare sig utforska eller förstå undrets bakomliggande förklaringar. Med detta måste vi låta oss nöja.
Björn Wimans artikel var bra - en utveckling av hans tv-samtal om nya kyrkohandboken. Jag läser i alla fall honom som att handboksförslaget hotar kyrkans kulturella roll. Att det är denna roll Wiman bryr sig om ser jag som rätt naturligt.
SvaraRaderaVad som är lustigare är att den biskop Modeus som bloggaren betcknar med II på Facebook delade först ÄBs öppna brev mot sv akademin, men sedan även Björn Wimans artikel. Hur ska MII ha det!?
Canutus Hahn
Vi kan till "syvende och sist" vara ganska förtröstansfulla. Trots idiotbesluten i KM, en dålig KO, Bibel 2000 och ett katastrofalt handboksförslag. Trots den nuvarande "metaforiska" teologin går det inte att destruera svenska kyrkan. Vi kan med våra synder bara fördröja Herrens ankomst. Vi kan aldrig förhindra den. Även om vi bara har sodomsfurstar till ledare och vi är ett gomorrafolk finns omvändelsens möjlighet. Låt oss dömas av Honom som inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid till omvändelse. Napoleon påstod att han med sin makt kunde radera ut katolska kyrkan. En kardinal svarar Napoleon: Vad får dig att tro at du skulle lyckas bättre än oss när vi med våra synder har försökt med detta i 1800 år.
SvaraRaderaVem har rätt att träda in som ombud för Herren i Hans påstådda kritik mot den egna kyrkan?
SvaraRaderaJa, Thomas Andersson, fundera över den frågan efter kommentaren ovan. Jag kan inte tolka densamma som annat än att Du självutnämnd träder in i denna roll. Men när kritiserade den Högste Svenska kyrkan och vad gällde kritiken?
Bloggaren själv kan tyvärr inte förmå sig att ge ett erkännande till Björn Wiman, vilket i detta fall tyder på ett ogeneröst sägtt att förhålla sig till saken.
Jag - och många, många med mig i Svenska kyrkan - välkomnar den långa och fina artikeln. Ett ord i rättan tid, ett ord för de obotfärdiga kritikerna av kyrkan att fundera över.
Tack bäste kulturchef! Och fy på er som inte vill erkänna den kulturella sanningen!
BENGT OLOF DIKE
Men finns inte en hel del av detta i min bok Den stora berättelsen från 2005? Eller vad säger Dike själv? Inte läst boken?
Radera"Den kulturella sanningen" är inget som Kyrkan bekänner utan Herren som är densamme igår idag och i evighet. Det var ju kulturprotestantismen som förbredde för deutsche christen. Tack vare "den lilla resten" Bekenntniskirche finns EKD idag.
RaderaMen Thomas,
SvaraRaderaDu påstod ju på fullt allvar att Herren är den främster kritikern av kyrkan - Hans egen kyrka.
Varpå grundar Du detta påstående?
BENGT OLOF DIKE
Varför inte Uppenbarelse boken text om att "jag ska utspy dig ur min mun"?
RaderaHerren talar till en av sina församlingar på ett långt grövre sätt än de flesta på denna blogg uttrycker sig om SvK.
På vilket sätt liknar den utspydda församlingen SvK?
På vilket sätt skiljer den sig från SvK?