Lördag och tid för nöje.
Jag antar att en del klagar över vädret i dag. Låt mig då få muntra upp er med galenskaparna IRL. Det kan bara bli underhållande när studenter ska definiera vad de ser och vad de i all korrekthets namn måste föreställa sig.
https://www.youtube.com/watch?v=Qd1SVUXFgr8
Det är roligt gjort, förledande och förödande. Ett hårt slag för någon slags normalitet, hävdvunnen sådan. Är jag man, japan, katt eller vad?
Nu blev det debatt i Studio Ett.
Grundfrågan om vad som är verkligt ställdes fram liksom det för somliga häpnadsväckande påstående att man inte med tankekraft kan säga att något är något annat än vad det är, eller hur saken enfaldigt ska sammanfattas. Kön är i vart fall mer än X och Y, sa företrädaren för Ung Vänster, och det var respektlöst och förenklat att tala om kön utan att komplicera begreppet, menade hon. Det var dessutom obehagligt. Det hela slutade i en plädering för frihet. Att frågan "är jag japan" ställts var uppenbarligen unken nationalism.
Jag tänkte på en annan vänster som på sin tid också var ung. Den kunde tänka, den var påläst. Jag kom på mig själv med att sakna den. En vänster som bara blir samtidsreflex, hur mycket vänster är den? Om den dessutom blir slagordskorkad, vilken glädje har vi av den?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6429299
Fortsättning följde. Det är uppenbart så, att debatten dagen före inte var tillfyllest, något måste läggas till rätta! Det är lika uppenbart att de förfördelade, transpersonerna, ringt och begärt programtid.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/718096?programid=1637
Gå in i programmet 1.22.46 så kan ni höra.
Det var hörvärt.
Hörde ni?
Sexologen kritiserade inte endast vad en person sagt utan kritiserade att "man låter en person påstå". Sveriges Radio skulle sagt stopp, det här tillåter vi inte.
Tillåter inte?
Nå, då har vi DDR rediviva. Någon ska bestämma vad som får sägas och det är just de totalitära, de som sätter sina Prideflaggor på bussar och offentliga (dvs gemensamma) flaggstänger och kräver inordning. Vi ser etablissemanget ordna in sig och journalister bli rädda.
Jag är emot den hållningen.
Man kan påstå vad man vill och bli emotsagd och det var just det som hände i det första Studio Ett-programmet. Om det inte var bra nog, får man finna sig i det och leta efter andra möjligheter att ta upp tråden.
Det är inte identitetspolitiken eller folks sexualitet som är det viktiga. Jag funderar över hållningen att somligt inte ska tillåtas - och jag förfäras. Nu är de farliga igång. Galenskaparna, de som i bästa avsikter underminerar våra lagfästa fri- och rättigheter.
Vad var problemet för dem? Att inslaget "Är jag en katt" var slagkraftigt. Det avslöjade galenskaparna IRL och de som försökte orientera sig när det blev alltmer orimligt var studenter! När folk inser och skrattar, då blir det problem. Och det blev det. Nu är jag en understundom optimistiskt anlagd person. Jag uppfattar frihetspotentialen i dessa skratt.
Jag missar Pride-festivalen i Växjö också detta år. Prideflaggan vid Domkyrkan vajar stolt och kleresiet vet att föra sig. Jag får följa det hela i media men barnbarnet som har födelsedagskalas måste prioriteras. Jag undrar över medias hantering och kunskapsinhämtande. Kommer jag att få se en genomlysning av pengaflödet före, under och efter en Pridefestival? Vad kostar det hela, vem betalar och vem tjänar pengar? Vore det inte intressant att få veta? Och, tror jag, den informationen skulle vara förödande för arrangörerna.
Hur var det man brukade säga?
Man kan lura alla någon tid, några all tid men inte alla all tid.
Själva uppställningen fick mig att fundera över Lögnens fader.
För honom gäller inte verkligheten utan illusionen. Det är själva djävulskapets märke. Borde inte de kyrkokristna ta sig samman nu? Men kanske inte. Över biskopssätet Östrabo, vajar Prideflaggan. Och ingen vill ifrågasätta fanskapet, förstås. Men man kanske borde? Vem bestämmer vilka identitetsmarkörer som vajar över stiftets högkvarter och biskopshus? Och vad hade biskop Sven Lindegård sagt? Hade han tyckt att alltihop var galenskap? Ni minns hans replik om homosexualitet: "Jag tycker närmast det verkar äckligt."
Med "pride" och dess festivaler och den deltagande evangelisk/lutherska kyrkogemenskapen som genom detta avskurit sig från sina rötter och sin identitet kan det knappast bli något fruktbart jubileum 2017
SvaraRaderaOavsett biskop Lindegårds preferenser och repliker måste det slås fast att Hanna Lindholm (SD) gjorde en bra och slagkraftig film. Den av mina Facebookvänner som delat den så jag såg den tog bort den från sitt flöde när det uppdagades att Hanna var SD:are. Men även en blind höna (som t.ex. Jan Myrdal ifråga om kinakommunismen) hittar väl ibland ett korn och ska ha cred för det?
SvaraRaderaTyvärr, tyvärr, tyvärr blev det höger-Hanna och inte någon av de anständiga partiernas företrädare - inte ens Ebba Busch Thor! - eller av Svenska kyrkans biskopar - Wejryd TROR ju att även män kan föda barn - som först ropade att kejsaren är naken. (Förödande - här har SD ett köttben och en möjlighet att fördubblas för typ åttonde valet i rad!).
Vänster-Hanna såg dock sin chans och angrep den svaga punkten, att nationalitet lika väl som kön skulle vara biologiskt och kroppsligt fotad (höger-Hanna hade naturligtvis kunnat vara adopterad japan sitt utseende till trots), jfr Adelsohns famösa "en svensk är en svensk och en neger är en neger". Samtidigt blev vänster-Hanna själv ställd av Jörgen Huitfeldts fråga om det då var fritt fram för vem som helst att oavsett hudfärg och identifiera sej som "afrosvensk".
Andreas: Jag tror att du har fel när du ständigt påstår att Wejryd tror att män kan föda barn. Jag är nästan säker på det.
RaderaHöger-Hanna har låtit sig inspireras av USA-förebild.
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=xfO1veFs6Ho
I andra sammanhang skulle det hela kallas plagiat. Men för all del. Cred även åt den som inser att återbruk är behjärtansvärt.
Under alla omständigheter är Höger-Hanna duktig på att positionera sig. Hon kan gå långt och jobbar för det.
P
Tyvärr, Anna, men jag är helt säker på att jag har rätt. Och varför skulle förresten inte förre ärkechefen tro det när sju av åtta riksdagspartier de facto tror det?
RaderaNaturligtvis uttrycker sej väldigt få så rakt på sak, det hette ju att man inte ville ha kvar de s.k. tvångssteriliseringarna, men i sak innebär det att riksdagen och Wejryd, troligen även Jackelén men hon får tala för sej själv, fått för sej, tror, lär och bekänner att en del barn är födda av karlar. (ALLA karlar kan inte föda barn, förstås - men det kan ju å andra sidan inte alla kvinnor heller). Läs själv hur Wejryd tror och tänker: http://troochpolitik.se/?p=2870
Eller trodde och tänkte 2012.
– Det är lutherska kyrkans identitet [sic!] att bearbeta frågor i varje tid, säger han enligt samma källa.
Så det är ju fullt möjligt att han bearbetar frågan ytterligare under 2016-17. Det är ju bara trist att det nog inte är reformationsjubileet och en fördjupning i evangelisk-luthersk tro och lära - vår verkliga identitet! - som i så fall åstadkommer omprövningen, utan snarare att några otäckingar på högerkanten avslöjat att kejsaren - och Anders Wejryd - var naken.
Den som ständigt vill göra folk till viljes får till sist bära åsnan. I den mån man inte själv visar sej vara åsnan.
Andreas: Och jag är helt säker på att jag har rätt, i synnerhet nu som jag läst din länk till Wejryds egna ord. Han skriver aldrig att bioliogska män kan föda barn. Hans och kyrkans inställning till tvångssterliseringar är bra. Hur kan du någonsin tycka, oavsett vad du tycker när det gäller transsexualitet, tänka att Gud vill att vi opererar ut reproducerande organ på en människa som inte vill det? Vi förstör en frisk kropp för att vi själva ska få en känsla av "ordning och reda". För vår skull alltså, inte för den drabbade.
RaderaAnna, du är både verbal och intelligent. Men det här är ett exempel på det fruktansvärda språkhaveri som fullt avsiktligt satts i scen, inte av dej men av inflytelserika aktörer på både vänster- och mittenkanten. Det liknar tokmarxismen på 60-70-talen (Svante Nycanders analys, inte min).
RaderaJAG VILL INTE TVINGA FRAM BORTSKÄRNING AV REPRODUCERANDE ORGAN PÅ NÅGON! JAG VILL INTE TVÅNGSSTERILISERA NÅGON! TVÄRTOM KALLAR JAG DET VÄSTERLÄNDSK KÖNSSTYMPNING OCH VILL GE FOLK SOM DRABBATS AV DEN - OM ÄN PÅ EGEN BEGÄRAN - ALL ERSÄTTNING DE KAN FÅ! VI SKA INTE HÅLLA MED SÅNT! Men det är en falsk dikotomi att vi ANTINGEN måste könsstympa människor (i enlighet med "könsbytarlagen" från 1973) eller också sabotera våra könsbegrepp och kalla barnaföderskor för män! För det är ju det de vill bli kallade! MÄN MÄN MÄN MÄN MÄN! Jag har diskuterat med en som möjligen kan kalla sej "biologisk hona", men, fortsatte hon, "det betyder inte att jag är kvinna!" Jo jo jo jo! Det är just det ordet kvinna betyder: hona av arten människa!!! (Och jag är svensklärare så jag har viss auktoritet).
Försök inte resonera bort nakna fakta: Wejryd TROR att människor som föder barn verkligen kan vara - och därför bör få registrera sej som - MÄN (om än födda i "fel kropp", nämligen i något som traditionellt betecknats som en kvinnokropp!). Att detta nu kallas "juridiskt kön" - vad nu detta skulle vara skilt från biologiskt kön - kan inte förta det faktum att det är just MÄN de vill bli betecknade och accepterade som och inte "biologiska kvinnor" ("hona" kan somliga av dem alltså möjligen tänka sej att kallas).
Och att folk desperat vill tro sej och förvisso får tro sej vara både ditten och datten, alltifrån Kleopatra reinkarnerad till tigrar i människokropp - eller för den delen Guds barn - har inte, sedan den svenska teokratin avskaffades i alla fall, inneburit att ärkebiskopar, lärare, media och debattörer i största allmänhet tvungits bejaka detta eller att man fått registrera sej som Kleopatra, tiger, Guds barn eller you name it.
Nu diskuterar jag alltså inte förekommande om än sällsynta fall av verkligt oklar könstillhörighet. Människor som föder barn har inte, och har aldrig någonsin haft, oklar könstillhörighet. Möjligen oklar könsidentitet, och den lär inte precis bli klarare för våra barn och ungdomar, inklusive en tonåring jag känner som just nu inte vet riktigt vad hen är eller om den nyfödda kusinen verkligen är den flicka som rapporterats, genom gamla ärkebiskopars och nya, ivriga skolpsykologers obeskrivliga fjanterier. Nu kan ju en kvinna inte vara säker på att hon är en riktig kvinna ens om hon föder barn!!! Hon kanske är pappa ändå!!! (Äh, far och flyg!).
(Könsneutrala toaletter går väl f.ö. an, men könsneutrala omklädningsrum, som ju måste bli följden av slopad heteronormativitet och slopade objektiva könsbegrepp, brukar ju särskilt biologiska människohonor vara tveksamma till (själv tänker jag ibland att det kunde vara trevligt)).
Andreas: Att jag är intelligent får stå för dig och jag håller inte med dig när det gäller hur du tolkar saker här inkl Wejryd. Och jag tycker fortfarande du förminskar en diagnos när du skriver "får för sig att de är ditten och datten".
RaderaJag tycker också att du slår in öppna dörrar i din ilska. Jag har visserligen också sett att en del flummar omkring kring detta och påstår att inga kön finns osv, men jag tror inte att den som är verkligt transsexuell tror att den inte biologiskt är och alltid kommer att vara det kön som hen fötts som, på kromosomnivå. Och det är detta som är problemet för personen ifråga då hjärnan påstår något annat och den gör då allt för att så långt som möjligt ändå få bli den som den upplever sig vara. Det betyder fortfarande inte att personen tror att ett kromosomtest skulle visa det kön som den upplever sig som. Tror jag.
Självklart ingår det i det hela att man för att få uppleva sig som en hon, om man nu känner sig som en hon men föddes med snopp, att bli kallad han och inte hon om man i övrigt gör allt för att likna en hon. Varför inte visa denna människa denna omsorg i så fall? Vem skadas av att man gör det? Varför ska det överhuvud taget angå människor så fruktansvärt, som inte vet hur det känns, vad någon vill bli kallad? Så pass att man vill utsätta den drabbade av denna diagnos för ännu mer lidande än den redan utstått? Vad är överhuvudtaget poängen med det och vad vinns?
Könsneutrala toaletter är jag f ö emot. Män grisar ner så dant på toaletter.
RaderaDet finns rätt många som deklarerar att en kvinna med snopp är PRECIS lika mycket kvinna som en med snippa. Då har ju liksom den biologiska könsaspekten försvunnit helt och allt beror på hur en person känner sig.
RaderaFör ett tag sedan var det någonstans en transperson i 16-årsåldern som hade identifierat sig som tjej sedan 13-14 och nu ville få byta om med de andra tjejerna. Det ville inte de, de tyckte det skulle kännas obehagligt. Transpersonen i fråga 'visste minsann' att det inte alls var så, de var bara inskränkta. Jag skulle tycka det var obehagligt att klä av mig naken tillsammans med random snopp-bärare, oavsett om personerna själva såg sig som kvinnor eller män, så jag är väl också inskränkt då. (Skolan hade erbjudit ett eget omklädningsrum till transpersonen, men det dög inte.)
den Lea
Jo, genom att av missriktad omsorg om människor - s.k. snällism - sabba de någorlunda objektiva, begripliga könsbegreppen (liksom vi nu tillåter ren rashygien av s.k. omsorg - det ingår ju numera i välfärden att om så önskas slippa traumat att föda barn med handikapp, alltifrån gomspalt till Downs syndrom) SKAPAR vi identitetsstörningar hos ännu fler barn och ungdomar. Har sett det själv i en hel ung kompiskrets.
RaderaOch genom att mjuka killar - för så är det ju oftast, någon "hårdingkille" har jag ännu inte sett komma ut som tjej - tillåts definiera sej som tjejer även officiellt ökar trycket på andra mjuka killar, t.ex. mina egna. Liksom trycket ökar på andra tuffa tjejer, t.ex. min egen, när någon "tuffingbrud" - för några utpräglat tjejiga tjejer handlar det ju inte om - tillåts att inte bara personligen definiera sej som, jfr George i Fem-böckerna, utan även registrera sej som kille.
Dessutom låter det fint att få definiera sej själv - vad man sällan tänker på är den andra sidan av myntet: att om ingen längre objektivt kan "bevisa" att den är det den ser ut att vara, så blir vägen ännu mer öppen för ANDRA att påstå att en inte är det en ser ut att vara (fast en ännu inte själv upptäckt att en är i "fel kropp"). I boken "Dom kallar honom Anna" beskriver Peter Pohl ett fall där lille klene Anders betraktas och behandlas som flicka av mobbargänget på barnkolonin. Och mycket har gamla könsstereotypa 1800-talsföreställningar gjort sej skyldiga till, och en "riktig" man skulle helst inte gråta - men att en gråtande man på fullt allvar skulle kunna vara kvinna vet jag inte att överheten hävdade. (Däremot tror visst en hel del imamer i Iran att homosexuella är "födda i fel kropp").
F.ö. TROR verkligen Wejryd - liksom förmodligen resten kyrkoledningen minus Dag Sandahl - precis som riksdagspartierna (utom SD) att somliga av oss kan vara födda av karlar! Denna enkla sanning går inte att komma ifrån, även om det lagts ut en del rökridåer och ingen journalist pressat Wejryd om hans nya ståndpunkt (i vilket fall han nog skulle ha vikit sej igen)! Om det är biologiska, juridiska eller helt enkelt teologiska karlar han och övriga åsyftar är mej obekant, men själva finessen är ju att man(!) inte behöver vara kvinna för att man föder sitt barn. Man kan vara pappa och man och böra få registrera sej som sådan. Påvinnan Johanna är bara en legend, men i våra dagar hade hon av höga vederbörande inte ansetts vara kvinna bara för att hon nedkom med ett barn. (På samma sätt kan de ju anta att vi under 1000 år verkligen haft några kvinnliga påvar och svenska ärkebiskopar före Antje Jackelén - om än födda i manskropp och för rädda för att "komma ut").
I övrigt hänvisar jag till Olof Edsinger http://blogg.varldenidag.se/opinionsbloggen/sveriges-radio-blandar-bort-korten-i-identitetsdebatten/ och min egen blogg Queerretorik http://queerretorik.blogspot.se/, där transpersonen ShadoWolf ofta gör belysande kommentarer. I just toalettfrågan verkar jag dock vara queerare än du, Anna. (Själv sitter jag ordentligt när jag kissar, men jag är kanske en kvinna i manskropp, vad vet jag?).
Andreas: Jag förstår till viss del hur du tänker och menar, men jag har också nu diskuterat det hela med min transsexuella vän. Det hon menar säger emot ditt resonemang om att det är de snäva könsnormerna och därmed omgivningen som är problemet.
Radera"Det är bundet till hur hög halt av testosteron eller östrogen som påverkar hjärnan i fosterstadiet.
Den engelska termen är bättre, hjärnans kön. Det är en medicinsk fråga i grunden. Det är inte en fråga om normer överhuvudtaget."
Hon hänvisar till forskning som stödjer detta.
Hon har f ö ett ganska traditionellt killigt arbete som så det verkar inte ha varit att hon ville bort från snäva könsnormer...
Men det är bra att du sitter och kissar! Alltfler verkar göra det nu. Inte bara för uteblivet stänkande utan för att män som bor i hyreshus kanske inte genom ljudet som förs vidare måste visa hela huset "nu kissar jag!" när de gör det. Jaja, så kom det hela till slut ner på kissnivå.
Var hittar man den forskningen? Enligt Forskning och Framsteg är hjärnan könsneutral.
Raderaden Lea
den Lea: Jag vet inte och vill inte heller diskutera med dig eftersom jag har dåliga erfarenheter då du vid minst två tillfällen tidigare har diskuterat mot något du hittat på att jag påstått för att få dina egna argument att låta bättre. Det känns meningsslöst och tröttsamt att argumentera då.
RaderaNå, Kaj Heino från Rfsl erkände själv i Göteborg 2011 att det fördes en diskussion inom transvärlden (som inte direkt framhävdes i Aftonbladet om man säger så, lika lite som patientföreningen Benjamins protester mot de omgjorda könsbegreppen) huruvida könsbyterierna - med eller utan det jag kallar könsstympning - verkligen skulle vara nödvändiga i ett mer "könsnormsbefriat" samhälle, där killar lika gärna som tjejer kunde sitta och sticka (eller blir förskollärare) och där tjejer precis lika gärna som killar kunde köra lyftkran (jo, det finns förvisso manliga förskollärare och kvinnliga kranförare, men de är ju undantagsvisa).
RaderaOch det enda forskningen har att säga i könsbegreppsfrågan - jag ser ju det här lika mycket som en språkfråga som en naturvetenskaplig fråga - är att det (självklart!) bara är kvinnor med relativt mycket testosteron och män med relativt mycket östrogen som ö.h.t. får för sej att de "egentligen" är av det andra könet.
Men att en del kvinnor är mer "manhaftiga" än en del män och att en del män är mer "feminina" än en del kvinnor är ju inget nytt! Det har väl människor, med eller utan hormonmätningar, observerat och accepterat i tusentals år! Eller ibland trakasserat folk för med prat om "ingen riktig man" eller "ingen riktig kvinna" (jfr indianstammen som hänförde de män som inte ville kriga till ett tredje kön - progressivt???). Men normalt accepterat trots allt - inte sällan har dessutom en s.k. manhaftig kvinna levt i ett lyckligt äktenskap med en s.k. feminin man, även om utomstående ofta betraktat det som "queert" (ungefär som när en kort man gift sej med en lång, lika modig kvinna).
Anna:
RaderaEfter sig själv dömer man andra. Jag har verkligen ingen lust att diskutera med dig heller, eftersom du brukar göra precis det du anklagar mig för.
Jag inbillade mig dock att man kunde ställa en fråga om forskning, men men ...
den Lea
Andreas: Men att vara manhaftig har inget att göra med att vilja byta kön. Att vilja byta kön är något speciellt som bara ett fåtal drabbas av. Av någon anledning. Som inte går att behandla med psykoterapi.
RaderaSedan har du inte svarat på den fråga jag ställde sist bland kommentarerna: hur frisinnad är du själv när det gäller att bryta könsnormer? Du bör, efter vad du skrivit tidigare, tycker jag, vara helt okej med om din manliga medarbetare bär läppstift och högklackat, är du det?
Buh!
SvaraRadera-u-
Det är ju lite löjeväckande att d3 som kallar sig feminister inte kan hålla isär så grundläggande begrepp som Kön och Genus.
SvaraRaderaEn åsikt om vad som är rätt eller fel rörande begrepp inom genusområdet bör grundas på forskning för att kunna betraktas som en sanning.
Att hävda att någon åsikt bör undanhållas allmännheten för att jag anser den vara felaktig är censurvurm.
RFSL:are var inte särskilt stora censerflrespråkate under tidigt 1970-tal, men något har tydligen förändrats sedan man fått en majoritet av opinionen med sig.
Kanske många upplevde biskops Lindegårds sexualitet också som "närmast äcklig"? Sådant måste vi kunna prata om, när vi muntert citerar honom som om han sagt något klokt och viktigt.
SvaraRaderaMed sina festivaler visar ju Svk sin mission ( uppdrag), identitet och kärnvärderingar. Detta är väl ett gott exempel på vad Herr Dike menar med massmediala satsningar att få ut sitt budskap. Folkkyrkan har synbarligen kraft att just påverka målmedvetet. Eller?
SvaraRaderaFör den enskilde är det viktigt att veta varifrån man kommer, vem man är, vart man är på väg, vad som har mening i livet, var man finner frälsning och ett evigt liv. 5Mos 30. Tex v 19. Prästänka
"den deltagande evangelisk/lutherska kyrkogemenskapen" skriver T A. Han menar väl yoga/qigong-gemenskapen? /John.
SvaraRaderaF.ö. är det ett problem om diskussionen förs utifrån vad vi personligen i största allmänhet känner äckel eller motvilja inför. Som redan Pontus Wikner påpekade ligger det ju just i den genuina homosexualitetens natur att känna äckel inför sexuellt umgänge med någon av det motsatta könet (se där den pastorala utmaningen!). Sven Lindegård känner som heterosexuell motsvarande äckel inför sexuellt umgånge med någon av det egna. Men det blir som med diskussionerna om porr eller alkoholförtäring: graden av äckel - eller upprymdhet - kanske inte är det relevanta kriteriet på vad som är gott i etisk mening?
SvaraRaderaDet var som bra sagt det.
RaderaTack Anna. Roligt att kunna vara ense om vissa saker.
RaderaF.ö. ville jag givetvis beteckna Myrdals faiblesse för kinakommunismen som ett exempel på andlig och politisk blindhet, inte som ett upphittat korn. Ifall nu någon undrade.
SvaraRaderaHar tittat på videon nu. Givetvis helt knäppt att vissa unga svarar som de gör och det orimliga lyckades ju reportern sätta fingret på genom sina frågor. Däremot är det tråkigt om de som faktiskt lider av diagnosen (som den transsexuella prästen kallade det i dokumentären på SVT om henne) förlöjligas i och med dessa vilsna men välvilliga ungdomars svar. De transsexuella har inte bara hittat på att de är ett annat kön än det kroppen visar, utan lever hela sitt liv med en genuin upplevelse av att så är fallet.
SvaraRaderaJa, men även "en genuin upplevelse" kan ju vara falsk, utan grund i verkligheten. D.v.s. upplevelsen är förvisso som den är, men bara för att jag ev. har en genuin upplevelse av att vara reinkarnerad eller Guds barn eller ett djur bland andra djur behöver jag ju inte vara det de facto.
SvaraRaderaFramför allt påbjuds ju inte alla människor, inklusive stat och kommun och tredje statsmakten, i alla fall inte sedan vi slutade vara teokratiska, instämma i allt vad folk kan få för sej att de är. Varför ska vi just i den gemensamma värdegrundens namn måsta hålla med s.k. transsexuella om att de de facto är födda i fel kropp (eller i "rätt kropp" fast ovanlig för sitt kön som Vanessa Lopez numera hävdar) när vi inte behöver hålla med reinkarnationstroende om att de är återfödda (i rätt kropp) eller - för den delen - kristna som hävdar att de är pånyttfödda (Guds barn)?
Andreas: Jag tycker du förminskar de som är drabbade av denna diagnos med meningar som "allt som folk kan få för sig". Detta är ju ett livslångt upplevt tillstånd och inte något som någon "får för sig" plötsligt. Barm får inte för sig saker i onödan liksom och vill nog helst vara som alla andra och inte känna sig "fel".
RaderaDet finns en ilska mot dem som drabbas av detta som är svårförståelig men hör till ett slags kollektiv bestraffning för att det rör de förhatliga HBTQ-frågorna: "Du ska minsann vara nöjd som det är!" säger vi till den som är drabbad av andra diagnoser. Varför inte säga till den kroniskt deprimerade att samhället minsann inte ska hjälpa till med några mediciner där eftersom Gud uppenbarligen har skapat en deprimerad hjärna hos den personen (förutsatt att man stödjer teorin med ärftliga anlag för depression)?
"Du ska minsann vara nöjd som det är" säger vi INTE skulle det stå.
RaderaJo, barn kan få för sej saker i onödan. T.ex. om man skulle berätta för dem att "tjejer är människor med långt hår" och "killar är människor med kort hår". Eller låt oss säga "killar är sådana som gillar fotboll" och "tjejer är sådana som gillar att sy och sticka". Eller varför inte "killar är sådana som har snippa" och "tjejer är sådana med snopp".
RaderaBarn är hjälplöst utlämnade åt våra definitioner. Jag har själv hört Kaj Heino på Rfsl Göteborg tala om hur finländska Lisa förstod att hon var en Lars när hon hellre ville spela fotboll med grabbarna än rulla tunnband med tjejerna. Jag har själv hört en skolchef i Stockholm som var "född kille" säga att hennes föräldrar köpte att hon var tjej i killkropp (när hon i tonåren förkunnade detta) och, märk mina ord, glatt köpte en massa garn åt henne så att han, f´låt hon, skulle få ägna sej åt sina textila intressen.
Men det här är ju bullshit! (Om det nu inte handlar om en uppenbart missbildad person som korrigerats åt ena hållet men efterhand känner att den skulle ha känt sej mer hemma med en korrigering åt andra hållet). Det strider mot alla mina liberala jämställdhetsvärderingar att beteckna fotbollsälskare som särskilt "manliga" eller syslöjdare som särskilt "kvinnliga". Föräldrar får gärna köpa garn åt sina killar, men bekräftar de en fullt välskapt sons idé om att vara tjej gör de honom en stor, stor björntjänst (även om de just nu hyllas i tidningarna).
Förlegade 1800-talsföreställningar om hur en "riktig" tjej resp. kille ska vara och uppträda rent psykologiskt/socialt har ingått en unken legering med påstått moderna kirurgiska och psykologiska ambitioner (glöm inte heller vinstintresset i detta). Det finns folk som mår bättre av att skära sej i största allmänhet - ångestdämpande - och det finns somaliska flickor (läs Waris Diries böcker) som bönar och ber om att få bli könsstympade och därmed mer "riktiga". I Indien räddas förmodligen tusentals flickor från att bli aborterade genom att de istället könsstympas och opereras till pojkar, men inte är det ett framsteg för jämställdheten precis (bara för att de förmodligen får ett bättre liv med snopp). Upplevelsen av att må bättre kan inte i sej tillåtas styra våra definitioner och operationer. Det kan vara bakomliggande strukturer och tankemönster som hellre borde förändras.
Andreas: Men nu talar du om föreställningar pådyvlade av omgivningen, fast det i de transsexuellas fall handlar om att de känner sig helt fel i det som pådyvlas dem av omgivningen. Jag tycker att du talar om olika saker.
RaderaMen om omgivningen pådyvlade mindre så kanske behovet av könskorrigerande operationer också skulle bli mindre, är det så du menar? Då kan du ha rätt.
Men varför ska kan inte "upplevelsen av att må bättre inte tillåtas våra operationer"? Är inte meningen med operationer alltid att få patienten att må bättre och få ett bättre liv?
"Barn får inte för sig saker i onödan" - Ha ha, det var det roligaste jag har hört!
RaderaEfter sexologen som ansåg att man inte borde få säga vissa saker, kom en transaktivist, som hävdade att 'patriarkatet är beroende av att vi är 100% män eller 100% kvinnor, för att det skulle vara enda sättet att nedvärdera kvinnor'. Jag förstår inte hur man får ihop det, men framförallt undrar jag vilka bitar som i så fall utgör en 100%-ig man eller kvinna?
Och jag undrar om inte det evinnerliga könandet är orsaken till många fall av transsexualism. Jag läste för en tid sedan om hur en pojke i fyraårsåldern ville ha sina hårspännen när han skulle på någon samling för barn. Det här var i USA och pojken var uppfostrad i en familj som ville motverka könsroller. Mamman satte spännena i hans hår utan kommentarer, men misstänkte att han skulle få höra sådana av kamraterna. Det visade sig att de andra pojkarna tog för givet att han var en flicka, eftersom han hade hårspännen. Pojken hävdade bestämt att han var en pojke, eftersom han hade snopp och drog dessutom ner byxorna och demonstrerade detta. De andra pojkarna var inte övertygade. Enligt dem hade alla snopp, men bara flickor hade hårspännen!
Små barn vet mycket tidigt hur de förväntas vara, utifrån vilket kön de har. Om de då har 'fel' intressen, 'fel' beteende etc. är det inte så konstigt om de skulle uppleva sig ha 'fel' kön. Fast det verkliga felet sitter i omgivningens förväntningar på hurdana könen ska vara.
den Lea
Andreas, en fråga också: Betyder ditt första stycke att du inte har några problem med om en man på ditt jobb klär sig som transvestit så länge som han fortfarande kallar sig man? Eller om han helt blandar ihop och har långt hår och läppstift, slips, kostymbyxor och högklackat?
Radera