Oslo, lördag

Jag har sett Oslo soligare än denna morgon men konferenser tarvar mindre av fint väder utomhus. Brunosten såg jag redan i går. Och åt, förstås. Jag minns alltid den stora osten som det berättats om. Det var ett hotell i fjällvärlden. I osten var det en liten svart prick, som alla petade bort. Den blev större allteftersom. Till sit var det ett par driftiga svenskar, som helt sonika klöv osten för att ta reda på vad det var för fläck som blev större och större. I osten låg en råtta...

Jag blev mer orolig när det handlade om saligheten än om osten jag åt och tänker äta nu vid frukost också.
Frågan som drabbade mig var en variant på frågan om jag varit så snäll att tomten skulle komma till jul. Den frågan drabbar mig, av lätt insedda skäl, just den 15 oktober, när det ska till en ansats för att efter födelsedagspresenter också få julklappar. För att få hugnad i min själ i salighetsfrågan var jag tvungen att ta mig till Norge. Det är där biskopen emeritus Tor B. Jørgensen avlyser livets to utganger.
http://www.dagen.no/Nyheter/FORTAPELSE/Avlyser-livets-to-utganger-391638

Nu menar ni kanske att man inte ska fråga Tor om något som har med Vite Krist att göra. En sådan tarvlighet i frågeform avvisar jag. Det är väl trevligt med en biskop som kliar mig i pälsen och försäkrar att allt står väl till. Vi betalar biskopar för den funktionen. Besvärliga profeter vill vi inte ha. Jag läste Thomas O'Dea bok om religionssociologi redan sommaren 1967 så detta vet jag.

Apokatastasisläran har Kyrkan avvisat. Det görs med viss försiktighet. Kyrkan vill inte falla Gud i ämbetet för sorteringsverket är Hans. Men försoningsverket var väl nödvändigt eftersom det naturliga tillståndet för människor är att det går åt helvete. Självförvållat eller genom honom som vållade, lurendrejaren själv.

Nu ska denna kyrkliga insikt inte ropas ut från taken. Jag kan förstå det. Dålig reklam. Men kan ni - oss emellan - tänka er himlen som en plats där det är fullt med osorterade norrbaggar? Hur mycket himmel blir det? En himmel med sorterade norrbaggar kan understundom vara svårt att tänka sig också.

För att inte tala om svenskar.

Kul med biskopar.
Tanken att biskopen först ska upp på bålet i martyrtider tycks fjärran. Nu gäller det att framföra ett sådant budskap som inte oroar dem som förväntas betala kalaset. Får de höra det ovälkomna, blir de ovilliga att betala. Alltså ska betalarna hållas på gott humör.

Är det så enkelt som så?

Jesus undrar om Människosonen kommer att finna tro på jorden när han kommer tillbaka. Men varför undrar han om det egentligen inte spelar någon roll?

Jag ska fortsatt konferera i Oslo.
Pigga norrmän gör mig dock lite misstänksam. Är de dopade? Therese Johaug har väl inte pussat någon av dem, för då är det klippt. Kan de vara pigga utan att vara dopade?

De jag umgås med tar allvarligt på salighetssaken i alla fall.
Dopingen ligger vi lågt med, inte tala om rep i hängd mans hus. Vi har inte på något vis tagit upp samtalsämnet läppglans.
Dessa fromma teologer vet att det är utomordentligt sällsynt att någon ens köper avlat på rätta sättet och sällsynt att någon gör bot på rätta sättet.
Ingen är heller säker på äktheten i sin ånger.
De har läst Martin Luthers 95 teser och finner den romerska administrationens hanterande av dem pinsam. Teologerna i Rom hade inte fattat Luthers mening, poängen var ju också att en disputation om teserna skulle göra klart vad allt handlade om. Akademisk vardagssyssla, sålunda. Men så blev det inte.

De norska teologerna hör till dem som inte förlitar sig på falsk frid. De är den sortens kristna som vinnlägger sig om att genom kors, död och helvete efterfölja Kristus, deras huvud.
Nu måste jag skynda mig till dagens övningar. Det finns alltså brunost till morgonmålet. Utan någon liten svart fläck i.

Oron sitter dock i. Tänk om man hamnar i helvetet till ackompanjemang av en biskops ord att allt står väl till? Var inte talet om den falska friden en av Martin Luthers teser. Den 92:a eller så? Luther kanske fortfarande håller att läsa mot hela det kyrkliga etablissemanget, också det som framträder som lutherskt?