tisdag 19 december 2017

19 december

Jag prålar också detta år med att ha dop- och prästvigningsdag samma datum. 19 december. O-antifon och allt. 69 år sedan jag döptes och 46 år sedan jag prästvigdes. Åren går. Och under dessa år har Svenska kyrkan blivit en annan Kyrka. Här kan då den stora diskussionen komma om "Kyrka" ska stavas med "K" eller "k". Kanske jag fortfarande ska säga att Kristi Kyrka finns i Svenska kyrkan men Svenska kyrkan är inte Kristi Kyrka. Det betyder att alla spröt ska ut för att intellektuellt redligt göra klart om det i församlingen förkunnas ett annat evangelium (Gal 1). I ett stort antal församlingar sker det. Och det sker också om en trosbekännelse av etablerat slag ska läsas. Den kan ju, som det heter, tolkas. Det betyder på vanlig svenska "omtolkas". Så sker i en modern, öppen och demokratisk folkkyrka.

"Modern" är själva motsatsen till det där med att vara erfarenhetsbaserad Kyrka med långa syftlinjer och djupa samband. "Öppen" är motsatsen till en bekännelsemedveten kyrka för öppenheten garanterar att allt ryms. "Demokratisk" betyder hur eller hur att folket bestämmer och detta sker enklast och lämpligast genom demokratiska val, där folkets representanter röstats fram av inte ens 20% av de röstberättigade. Detta valdeltagande betraktas som en mycket stor framgång. I denna öppna, moderna och demokratiska folkkyrka skulle jag, om jag varit ung idag, inte haft någon prästkallelse. Det känns lite egendomligt. Vi kan ha frågor om allt, men inga frågor om riksdagens ämbetsbeslut år 1958. Det är gudomligt rakt av och rätt igenom. Vet ni, det har jag inte gått på de senaste 50 åren. Har ni? Inte nog med att beslutsunderlaget var klent. Själva genomförandet har inte övertygat av rent moraliska skäl. Med lögnen som vapen och med sveket som verktyg...

Vad har annars hänt i denna förändrade kyrkostruktur? Nog stod det "Den Heliga Skrift" på min konfirmationsbibel. Så sågs saken. Nu då? Nu är inte Bibeln Guds Ord, men Guds Ord finns i Bibeln. Det har Modéus II sagt och vi är inte överens, Luther, jag och Modéus II. Det betyder att Luther och jag håller ihop. Med Kyrkan kan vi läsa Bibeln som Guds Ord men ska vi destillera fram det som är Guds Ord behövs ett destilleri och vem ska sköta det? Det ogenerade sättet att umgås med Guds ord som recensent är lite skrämmande. Jag umgås hellre med trons människor i alla tider för att delta i den gemensamma processen av lyssnande, läsande och lärande ihop med trons människor. Då rör jag mig över vida fält och då litar jag på Guds gode Ande.

Nu undrar alla hur det var på middagen i går. Jag smög mig in, men jag var nog bjuden för Modéus II hälsade så vänligt. Prosecco först men sedan tog bilkörningen sin tribut. Modéus II förklarade att han aldrig kramat mig och gjorde så. Oss emellan faktiskt inte lika länge som han kramade damerna. Men det kramades både hit och dit och detta över partigränserna. Jag frågade om samtycke när det gällde. Lite roligt att se en gammal vän från KGF-tiden och vid bordet satt de trofasta s- och posk-damerna. Jag uppförde mig hela kvällen. Tror jag. Några sa vänliga saker till mig om gjorda insatser i stiftet, särskilt som de förstod att jag betraktade det kyrkopolitiska som ett avslutat kapitel i mitt liv. Nya kallelser väntar. Hit eller dit, som vi säger. Men ju mer jag studerar kyrkolivet, desto mer insiktsfull blir jag. Hartman hade rätt år 1956. Men detta faktum ändrar föga. Vi står kvar på vår post tills det kommer order om annat. Den har inte kommit ännu.

Vad är otro och vad är realism när vi ser mot de hägrande framtidshorisonterna? Frågan är allvarligt menad och ska hanteras i gemenskap, inte som individuell lösning. Uppgiven är jag inte, men undrande är jag. Nog kan det hända, att Gud bestämt sig för att flytta lampstället. Men vad gäller då om mitt dop? Jag ska fundera.

I Uppsala händer lustifikationer. Domkapitlet har upphävt beslutet av kyrkorådets beslut att tacka nej till Antjes bord. Margareta Grape, som har en lysande karriär på kyrkokansliet och annorstädes bakom sig, överklagade och påpekade att biskop eller biskopsrepresentant har rätt vara med när frågor om domkyrkans förvaltning avhandlas och barnperspektivet fanns inte med. Nu kunde vän av ordning (jag) mena att ett konstverk utanför domkyrkan inte handlar om domkyrkans förvaltning och att barnperspektivet inte påverkas om allt är som vanligt, dvs inget nytt installeras.

Det är jag det. Domkapitlet gick på barnperspektivet och beslutet är upphävt! Kom ihåg var ni läste det först. Nu blir det alltså en ny omgång med ett nytt kyrkoråd, som ska få det rätt. Utfallet? Det kan ni spekulera om över nötter och portvin i jul. Antingen ändrar sig kyrkorådet eller så blir kyrkorådet upprört, skriver en rad om barnkonsekvens (t ex att risken med barn som trillar ner från bordet minimerats genom att bordet alls inte ställs dit) och vidhåller beslutet. Dessutom kanske kyrkorådet lägger till en rad om hur en nomenklatura i Kyrkans Hus vill bestämma allt för alla och överallt. Knäck några nötter!

Den andra lustifikationen handlar om riktlinjerna för sociala medier. Nils Funcke dömer ut förslaget, som kyrkostyrelsen svettas över. Ing-Marie Olofsdotter Nilsson kommunicerar en lögn, att riktlinjerna inte är en inskränkning av de förtroendevaldas yttrandefrihet. Det var ju precis detta Antje var ute efter. Och saken gällde Bloggardag. "Han måste stoppas!" löd anskriet. Funcke gör rent hus med den tanken. "Som förtroendevald får man vara hur onyanserad som helst." Poblemet gäller inte nyanserna. Det gäller själva budskapet, kritiken.


30 kommentarer:

  1. De är då för lustiga de där Uppsalaborna.
    Om man vill ha nyanserade åsikter ska man hålla sig med tjänstemän.
    För onyanserade åsikter tarvas förtroendevalda.
    Ett påstående som har starkt belägg vid läsande av många bloggkommentarer här.
    Det återstår då bara för Antony att komma ut som förtroendevald(!).

    Sedan får nog bloggaren gå i bibelskola hos ÄB em KG, så han lär sig läsa "Gud Moder", trosbekännelserna och resten av SKB "narrativt" och inte så tråkigt bokstavligt.

    SvaraRadera
  2. Vad skrev jag, men vad skriver Bloggaren?

    -Som jag i all enkelhet konstaterade i går, var bloggaren bjuden till biskopen. Det bekräftar han nu.
    Slutet gott, allting gott, Naturligtvis är också Nils Funckes slutsats väntad; att bloggaren också utan hinder får återvända till plenisalen, om han rycker in i KM är också klart. Så lätt stoppar man förstås inte Dag Sandahl, om nu någon i sin enfald trodde detta.

    Däremot bör Sandahl stoppa sig själv i fortsättningen med påståendet - som vore det hämtat från några groteskt onyanserade kommentatorer på bloggen - att Svenska Kyrkan inte är Kristi Kyrka.

    Men vad i hela fridens namn är Svenska kyrkan då? Finns alltså inte Kristus närvarande vid varje mässa eller gudstjänst i kyrkan? Som jag har betonat gång efter annan har den bevisbördan som påstår något sådant. Lägg då omedelbart fram beläggen för att Kristus är körd på porten i Svenska kyrkan!

    Den som kan. Det kan inte någon, inte ens Dag San Dahl. Mycket förmår han, mycket säger han, mycket gör han men här går han bet, som vi säger i Blekinge.

    Om någon en dag bestämmer sig för att doktorera på Dag Sandahl - alltså Sandahls kyrkliga gärningar, bok- och skriftproduktion, predikotexter (varav många säkerligen inte finns bevarade, då han som regel inte behöver något manus)- kommer vederbörande med all sannolikhet fram till att Sandahls åsiktsproduktion till 60 produktion handlat om hans besvikelse över ämbetsreformen och hur grotesk (i hans ögon) den var. 20 procent har ägnats åt angrepp på den påstådda politiseringen av kyrkan och de krafter som ligger bakom den, medan 10 procent av Sandahls verksamhet har ägnats åt kyrkoträtor - självförvållade och icke självförvållade - som han genom åren har varit indragen i.

    De återstående 10 procenten gäller ett otal antal attacker på biskoparna(inklusive då ärkebiskoparna, främst K-G Hammar)vilka med ett eller annat undantag varit slagpåsar för honom. En eller annan procent av dessa tio kan möjligen gälla särskilda verbala och semantiska strider på det egna stiftsplanet, där Anders Wejryd varit den främsta måltavlan.

    Skall vi rubriksätta den eventuellt kommande avhandlingen, kan denna rubrik vara lämplig:

    "Dag Sandahl - en stridens man som aldrig gav sig i den sedan länge förlorade kyrkokampen".

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag föreslår i stället titeln "Don Quijote på Öland".
      Frågan är om inte Du Dike skulle platsa som Sancho Panza? Eller?

      LG

      Radera
    2. Det är intressant att notera att uttrycket

      "Kristi Kyrka finns i Svenska kyrkan men Svenska kyrkan är inte Kristi Kyrka" väcker andarna till liv men inte uttrycker "Guds ord finns i Bibeln" när vår kyrka i sin bekännelse hävdar att Bibeln är Guds ord.

      .

      Radera
    3. Alla hästar är djur. Men alla djur är inte hästar.

      PGGF

      Radera
    4. Varför är du så fixerad vid svenska kyrkan, BOD? Varför har du sånt intresse för den? Du går ju aldrig nånsin dit och liknade den nyss med vilken frimärksklubb som helst. Det du skriver blir bara mer och mer svamligare och egotrippat. Menar du att du vill göra nåt för alla arvodespengarna du girigt lägger beslag på? Tycker du inte att du har skämt ut dig tillräckligt här efter alla skriverier? Berit

      Radera
    5. Fy vad du är elak, BOD. Om någon skulle doktorera på dig, då? Och analysera din ringa lågmälda och ytterst lyhörda person?

      Radera
    6. Alphadeltagaren,
      visst är Bengt Olof elak men jag tycker nog att han har en poäng, om än på ett helt annat sätt än vad han själv tror.

      Titeln "Dag Sandahl - en stridens man som aldrig gav sig i den sedan länge förlorade kyrkokampen" är ju faktiskt otroligt hedrande. Här har vi en man som stred för Kristi kyrka i Svenska kyrkan; han stred och kämpande fastän det såg så mörkt ut och kyrkan till sist visade sig vara förlorad.

      All heder åt Dag Sandahl med fleras kamp för att Svenska kyrkan inte helt ska ställas utanför Kristi kyrka!

      Radera
  3. Om man tror att Bibeln är Guds ord tror man också att Gud en gång i tiden beordrade exakt samma handlingar som IS utför i dag. Därför kan det kännas "lite problematiskt" att tro så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du har en poäng där, Anna. I år när Martin Luther (inte utan skäl) anklagas för judehat, måste även judarnas heliga skrift (ja, den vi som kristna delar med dem) problematiseras. I vilken mening sa Jesus (som Guds eviga ord) varje ord som tillskrivs Herren i GT? Om stening av äktenskapsbryterskor och utrotning av hela folk o.s.v. Plus 2 Mos. 21:21. Jfr Joh. 1:17 (jo jag vet att den versen kan missbrukas till dissning av hela Torahn - det Herren gav genom Mose är inte att förakta - men i alla fall!).

      Radera
    2. Andreas: Ja, och trots att jag är så till åren kommen nu har jag fortfarande i mitt liv inte fått någon förklaring till hur man menar när man påstår detta att hela Bibeln är Guds ord. Svaret blir alltid typ "Det bara är så, basta".

      Radera
  4. Akta dig, du, Bloggardag. Här rör du dig kring det som inte får talas om. Om den stora elefanten. En elefant som bara växer och växer.

    Det är en skillnad mellan tro och vetande. Det har folk vetat sedan människan blev till. Det som etablissemanget inte vill låtsas om fastän de eller i varje fall de som håller i agndan vet att om tron förändras så är det inte samma tro ligger. En teori kan förändras och bli till ny kunskap men en tro kan inte förändras för då blir det något helt annat. Det enda man kan göra med en tro är att tro mera.

    Nu vill man lura folk och säger att man skall demokratisera vissa religioner men deras företrädare vet att då är det inte samma tro längre utan någon helt annat. Till slut ingenting. Något urvattnat ingenting. Då har det så att säga gått upp i rök.

    Eftersom gemene man även etablissemanget har så usla demokrtiska kunskaper så går det bra att luras hur som helst. I det sammanhanget är kunskap makt. Den som har kunskap går det inte så lätt att lura.

    Demokratia

    SvaraRadera
  5. En kommentar till vad en förtroendeval får säga:

    I brittiska parlamentet gjorde ett antal konservativa ledamöter gemensam sak med Labour och fällde ett regeringsförslag. Det beslutades att varje avtal med EU måste godkännas av parlamentet, vilket regeringen velat slippa. I tidningar kallades dessa ledamöter så för rebeller och terrorister.

    Vid en session i parlamentet slog talmannen fast att en ledamot inte är rebell eller terrorist därför att han/hon uttrycker sin vilja. Det är just för att göra detta, som han/hon är vald.

    SvaraRadera
  6. Hur vill egentligen Bloggaren att SvKy ska styras ? Tydligen inte demokratiskt, eftersom inte alla röstar. Vad finns det då kvar ?
    Kanske ska prästerna(ja, dom manliga då får man anta) styra allt?
    ”Av präster för präster” skulle vara en bra slogan. Fast jag undrar hur många som skulle gå ur kyrkan då...

    /FF

    SvaraRadera
    Svar
    1. FF, det är inte intreessant att lägga fram teorier om vad man kan göra för att folk ska gå ur kyrkan.
      Det intressanta är vad som kan göras för att folk ska gå till kyrkan.

      Radera
    2. Peter T: Jag undrade ju vad bloggarens förslag är på styrning. Att ha förtroendevalda som medlemmarna väljer verkar ju inte falla bloggaren i smaken. Speciellt inte om dom bestämmer saker.
      Så min stilla undran var, och är, vad som skulle vara en bättre idé.

      Radera
  7. Vad beror det på att biskoparna i Svenska Kyrkan inte förstår eller ser att Kyrkan är i kris. Hur många av kyrkans medlemmar går regelbundet i gudstjänsterna, hur många läser dagligen Guds Ord för egen och familjens uppbyggelse? Det går inte att vara kristen och inte läsa Guds Ord.
    Finns det någon biskop som läser denna blogg som vill svara på mina frågor.

    Lekman

    SvaraRadera
  8. Turerna kring stoppandet av BloggarDag är en thriller och alls inte unik i SvK. De flesta kryper ihop och tiger inför inkvisitionen. De profetiskt lagda kan inte tiga och måste betala ett pris:

    http://helenaedlund.se/svenska-kyrkan-sveriges-framtid/

    Lars Jensen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lars Jensen: Trodde du var vettigare än att hänvisa till en artikel av en skribent som tävlar i mästarklass när det gäller att använda "lögnen som vapen" mot en kyrkoledning hon inte gillar.

      Jag blir illa berörd av hennes manipulativa sätt att skriva som uppenbarligen duperar många. Även fast hon i en hel del fall har rätt i sin kritik.

      Kommer HE att dyka upp här på sidan och hota med advokater för att jag skriver detta liksom hon gjort förut?

      Radera
    2. Anna, nog finns det väl mer än ett uns av sanning i just den artikeln?
      Bloggaren är väl bara ett exempel.
      Att sedan vissa sanningssägande skribenter har svårt med kritik och självkritik (hej BOD), kanske inte bör skymma de uns av sanning som finns där.
      Lite av den artikelns ämne faktiskt.
      Sedan förvånar det mig inte alls att läsare av denna blogg gärna läser rebelliska alster om SvK.

      Radera
    3. Om man varit utsatt för bokstavlig inkvisition frestas man lätt till stingslighet. Slätstrukenhet retar ingen och ursäktas alltid.

      Jag har stort förtroende för skribenten och ser fram emot HE:s snart utgivna bok om erfarenheterna från Svenska Kyrkan.

      Lars Jensen

      Radera
    4. Peter T: Hur vet man det? När man vet hur hon handskas med sanningen annars?

      LArs Jensen: Det är rätt anmärkningsvärt att du har.

      Radera
    5. Anna, BloggarDags exempel ur sitt eget liv och diverse dokument på kyrkligdokumentation.nu vittnar om andras berättelser på samma tema.

      Mina år som fackligt förtroendevald gör min inte förvänad över liknande berättelser om arbetsgivare som beter sig lagvidrigt. Även om facket i just detta fall verkar lagt sig lite väl enkelt.

      Radera
    6. Peter T: Mitt svar censurerades och jag fick inte svara på detta. Det gör mig tämligen sur men jag förstår att bloggaren menar att på den här bloggen skriver vi bara väl om andra.

      Radera
    7. Och jag noterar de personangrepp som publicerats i dag. Men bara man kritiserar RÄTT person så får man skriva vad man vill på denna blogg. Detta ska helst ske i kör där man förfasar sig över samma person. HAr man en avvikande åsikt ska plötsligt "omtänksamheten" fram. Ömkligt! Nu ligger min respekt för dig Dag på rekordlåg nivå.

      Radera
    8. Jag vill inte att någon ska slå neråt. Slå uppåt. Och var försiktig med dem som just nu har det svårt.

      Radera
    9. Ehm...på vilket sätt "slår jag nedåt"? Jag är fullkomligt menig utan någon som helst makt och jag har långt ifrån samma plattformar som personen ifråga som "hotade med jurister" för att jag påstått att hon skrivit vad hon bevisligen skrivit.

      Jag mår lite illa. Som inte Magnus Uggla sjöng, men nånting ditåt. P g a att du ständigt påtalar "lögnen som vapen" men förefaller vara fullt redo att acceptera den om den skrivs av personer som tillhör samma läger som du.

      Vi kan kanske lägga ner det där med att "slå neråt". För det gör jag som sagt inte. Däremot har jag påtalat att saker kanske inte nödvändigtvis är vad de ser ut att vara och det får man göra om någon uppenbart använder "lögnen som vapen" och är en person som uppenbart läses av många.

      Dock vill jag inte framhärda i att just få skriva det jag skrev. Det kan ha varit bra att kommentaren togs bort, den kan ha varit väl vass - fast sann.

      Sedan är frågan hur svårt man ska ha det för att inte tillåta kritik av ens skrivande. Jag är nu åter i arbete efter långvarig ångest/depression men jag tror knappast att du skulle låta sådana faktorer styra med tanke på alla de tonvis anonyma nedvärderande kommentarer om mig som du släppt fram?

      Radera
    10. Nå, nu har jag sovit bredvid saken (det är roligt att byta ut prepositioner) och jag ångrar till stor del kommentaren ovan som skrevs i upprördhetens hetta. Utfallen mot personen ifråga var i stort sett onödiga i synnerhet som inte inlägget alls handlade om detta.

      Radera
  9. Inget, ingenting alls, är förlorat i kampen mot “kvinnors behörighet" till "prästämbetet" i sv"k". Oppositionen är lika levande och aktiv som tidigare och argumenten är oförändrade.
    Det som emellertid otvetydigt är förlorat är det ringa förtroende för den hopplösa roll som pseudoorganisationen sv"k" pådyvlades redan från början i den så kallade "reformationen". Ett monumentalmisslyckande som i fem förtappade århundraden hållits under armarna med hjälp av köpta medelmåttors makt och förtryck.
    Det är dessa som är förlorarna i det löjeväckande taskspeleri som utspelats. Dessa förblindade, gäspande potentater och politruker som ännu framhärdar i de stora felstegen, de som inte vill se, de som inte vill förstå, de som inte förmår reflektera.
    På dessa väntar nu bara fler och fler obehagliga överraskningar i jämn takt med de raglande steg mot den ofrånkomliga avgrund som sv"k" är på klar väg mot. Steg som slutar på den mest motbjudande delen av historiens brinnande Gehenna: de maktkorrumperade övergreppens del.

    Vi har underbara dagar framför oss! /John

    SvaraRadera
  10. Var det inte Margareta Grape som påstod att vi inte skulle få se snö här igen??
    F Pierre

    SvaraRadera