Läser Rosenius med flera

Rubriken är sann och ni blir ändå lurade för det är Marie Rosenius jag läser i Svensk Teologisk Kvartalskrift, STK, 1-2/2017. Ni tänkte att jag blivit EFS-from. Men Rosenii Dagbetraktelser är det länge sedan jag läste dag efter dag.

STK:s tema är Luther och reformationen. Det är intressant rakt igenom men jag började med Rosenius. Hon tar upp Luthers kyrkodefinition: Ubi est Verbum, ibi est Ecclesia. Där Ordet är, där är Kyrkan. Sedan tar hon upp några teologer. Henry Cöster menar att Svenska kyrkans gudstjänster alltmer fått innebörden som "estetisk och emotionell performativ" och Margareta Brandby-Cöster undrar om gudstjänsten alls behöver innehålla förkunnelse om man läser Kyrkoordningen. De har båda skrivit i Gerle (utg) Luther som utmaning. Om frihet och ansvar (2008). Predikan har förändrats, blir den slutsats Rosenius drar. Individerna snarare än Kristus och evangeliet tenderar att stå i centrum. Luther hade en annan syn, där "Kristus förmedlas både som innehåll och som skeende i predikan". Den som predikar "är inställd i det frälsningshistoriska drama som framställs. Detta sätt att förstå predikan förefaller i dag ha förlorat mark." Där satt den! Lägg meningen på minne.

Marie Rosenius anför också Ragnar Persenius, som i boken Nådens budbärare (2000) beskriver Svenska kyrkans inre svårigheter, som Rosenius förstår som "en förlust för förståelsen av predikans konstituerande betydelse för kyrkan". Persenius ser "teologisk individualism och självtillräcklighet bland präster och anställda" men konstaterar också att Svenska kyrkan periodvis nästan hamnat i en situation där pluralismen riskerat att upphöjas till en ideologi inom själva kyrkan. Läser ni Ragnars bok är det sidan 43-44 som återges.

Rosenius leds fram till en slutsats: "Förändringen skulle kunna beskrivas som att kyrkan i betydelsen Kristusgemenskap i Ordet (communio) har förlorat mark." Marie Rosenius formulerar sig försiktigt men ställer ändå frågan vart detta leder på sikt. Om Ordet är kyrkoskapande men det inte längre är Ordet saken gäller, vad gäller då? När individen i gudstjänsten "ska fylla sig själv med sig själv" (Cöster) och gudstjänsten blir "performance" så blir det väl, antar jag, som med Trollkarlens berömda trick. Han förvandlade sig till ett glas saft och drack så upp sig själv.

MTD-religion menar jag är det begrepp som förklarar vad som skett och sker. Moralistisk Terapeutisk Deism. Rosenius ger oss mer materiel för en vital kyrkokritik och denna Tredjedag Jul material för dystra betraktelser.

Fortsätter man läsa STK så ger Tomas Appelqvist en analys som inte heller den gåt av för hackor. Lutherforskningens koppling till luthersk tro är en granskning av det projekt som Svenska kyrkan och Vetenskapsrådet haft. Carl-Henric Grenholm ledde det. Appelqvist ger arbetet erkännanden, förstås, men levererar också invändningar. Att nästan helt förbise det bibliska materialet, som han ser skett i detta projekt, kan aldrig förnas med seriös Lutherforskning. Inte heller den reformatoriska frågan "hur ska jag finna en nådig Gud" får plats. Det är i sin ordning, menar Appelqvist, om man då förklarar omtolkningen från det som var lutherdomens kärnfråga.

Appelqvist funderar också över det där med studiernas "relevans", en viktig fråga för projektet. Vart tog då frågorna om författarnas egen subjektivitet vägen?. Förbluffande finner Appelqvist det förhållandet vara att de senaste decenniernas intresse för kyrkan, med gudstjänst, diakoni, tidegärd och gemensam bön alls inte återfinns, detta med tanke på hur viktig samtidsrelevansen skulle vara för projektet. Kyrkan omtalas sporadiskt som samhällsaktör men Kyrkan som församlingar, böne- och bibelstudiegemenskaper alls inte. Fornkyrkan lyser med sin frånvaro i de flesta av projektets böcker och de ekumeniska bidragen till Lutherforskningen tycks försummade om jag läser Appelqvist rätt: "den ekumeniskt intresserade läsaren, som kanske funderar på att lämna den lutherska tron, får nog tyvärr vatten på sin kvarn av att läsa böcker som presenterar luthersk tro på detta stelt akademiska och modernistiska sätt."

Efter dessa två studier lugnade jag nerverna med att i samma STK läsa Carl-Gustaf Andréns bidrag Bildning och reformationen. Numret innehåller fler bidrag som jag ska tillgodogöea mif, men det kom en jul lite i vägen. Det anförda räcker kanske för att styra bort från vem som predikar något annat till ett mer övergripande perspektiv, det om hur kyrkolivet transformeras och blir något annat. Det är det som beskrivs i Svensk Teologisk Kvartalskrift, som sannerligen med detta senaste nummer lyft sig själv i håret. Vill man köpa detta enstaka nummer vänder man sig till bokhandeln Arken, 046-33 38 88. Köp Ingegerd Källströms bok Fri som ett krucifix samtidigt.

Lite spännande är allt denna dag som nu ligger framför. Kommer min nya el-cykel, en gåva från tidningen Dagen, till mig idag? Har transportören mitt mobilnummer eller ska jag sitta hemma och vänta?