söndag 10 december 2017

Hopakok

"Hopakok" är väl att man tager vad man haver och gör något nytt av det. Somliga präster predikar så. Fader Gunnar sa att det man inte sagt 25 gånger, har inte församlingen lärt sig. Så då blir det till sist nytt, nämligen när insikten landar. Kunskapsprocesser är komplicerade tingestar. Hade det inte varit söndag hade jag nog skrivit några rader om nedmonterandet av kunskapsinhämtande i församlingslivet. Har vi inte tappat det gamla folkbildningsarbetet, det där med att människor läste och diskuterade? Undervisning är dock en av de fyra uppgifterna så som de anges i Kyrkoordningen. Hur slår det igenom i församlingen? Blir människor klokare i vår församling - och frommare?

Nu är det söndag så...
Det betyder att det var lördag i går och vi körde Glöggprovning 3.0. Jag är lite osäker på om mina bidrag exmerades. Friska i smaken tyckte jag de var, alls inte jolmiga och bröt av mot andra mer söta glöggsorter. Det fanns rätt många alkoholfria alternativ om ni undrar. Det fanns det också om ni inte undrar. Glögg serverades som fakta, inte som konstruktioner och det var i vanlig enkel mening sant att glögg inmundigades. Glöggen var alltså ingen metafor och tillvaron inte postmodernistisk utan så handfast som tillvaron är när man dricker glögg.

Tilltugg fanns det också. Lite salta tillbehör, russin och mandel samt självklart pepparkaksdeg med en kniv i så att man fick karva sig bitar. Pepparkakor och mögelost dessutom. Och ett formulär där sort, smak, doft, julkänsla skulle bedömas och en egen kommentar tillfogas. På slutet, det är numera en vana, tar värdinnan det som blivit över och häller alla slattar i en kastrull. Den serveras som Årets glögg och märkligt nog är detta en glögg som får högsta betyg. Det tycker jag är fromt och fint, som församlingsliv. Av enskildheter och olikheter blir något underbart när det hälls ihop. Vi hällde imnte i den första sorten. Den skulle serveras kall. Inte dum alls.

Ni vill ha receptet? Det kan ni få.
5 dl koncentrerad flädersaft
5 hela kanelstänger
10 grovt krossade kardemummakärnor
5 cm färsk riven ingefära
20 hela kryddnejlikor.
Låt sjuda 15 min men inte koka. Sila och låt svalna. Blanda sedan med Prosecco. Barnen fick bubbelvatten i stället för det bubblande vinet. Lisa, som gav mig receptet, leder bageriet på Maxi i Växjö så hon är van vid recept. Hon berömde särskilt kastanjebrödet som serverades lite senare ihop med pajer /faktiskt två vegetariska, en Västerbotten och en fetaost och soltorkade tomater/ samt råbiff med tillbehör. Alla ville inte ha råbiff. Kastanjebrödet hade jag köpt just på Maxi...

Blev det inte en massa oordning med glöggande och dryckenskap? Inte alls. En finsk snapsvisa avsjöngs eftersom vi ville markera Finland 100 år. Melodin är Södermanlands regementes paradmarsch:
Vad säger finska folket när det får en sup?
Kyllä, kyllä, kiitos!
Jag är klen på stavningen av finska ord så jag tvekar om jag fick det rätt men det blev rätt när vi sjöng, vill jag minnas.

Jag har lärt mig det nya uttrycket för folket i Kyrkans Hus. "Anställd i kyrkostyrelsen". Det är ett vidunderligt uttryck. Det ger intryck av en maktposition men också av en förtrolighet med styrandet i Svenska kyrkan. Det verkar finare än att någon är anställd i Kyrkans Hus eller anställd på "nationell nivå" eller på kyrkokansliet. Nu har kyrkostyrelsen sådan den framträder inte den ringaste aning om vilka som är anställda i kyrkostyrelsen, men det är en omständighet vi inte behöver fördjupa oss i. Det är tendensen jag är ute efter, att göra något märkvärdigt samtidigt som styrelsen inte styr utan snarast betraktar en byråkrati i fritt fall. Så blir det när de allvarliga analyserna aldrig gjort av styrelsen och sammanträden upptas av rutiner mer än av kreativa utfärder i ett intellektuellt landskap. Jag hör till dem som är övertygade om att detta är resultatet av den politiska styrningen av kyrkosystemet.




26 kommentarer:

  1. De anställda i kyrkostyrelsen tycks strömlinjeformade och av ensartad värdegrund. Sitt eget värde är man föga förvånande mån om. Hur man ser på avvikarna i SvK är tydligt. Irriterande hinder.

    I dagens Det Goda Samhället finns en talande kommentar, som är kongenial med kyrkoelitens syn på oppositionen och på den mest omhuldade frågan av alla, nämligen den palestinska:

    "...Jag tror väl dock inte att dispensationalister (pingstvänner, Livets Ordare/Trosrörelsen, Frimodig Kyrka-anhängare m fl) som till skillnad från moderna ersättningsteologer inte anser att allt hemskt i GT strukits med ledning av vad Jesus säger i evangelierna skulle gå ut på gator och torg och gapa om krav på tillämpning av GT. De brukar vara mer polerade och slingra sig när man för passager ur GT som kan verka osympatiska på tal. Detta hindrar dock inte deras teologiska uppfattningar kan få konsekvenser i verkligheten för människor på palestinskt område samt i länder som Irak och Syrien. Bland dessa människor finns även kristna människor som i det palestinska fallet dessutom har judisk härstamning en sådär 1900 år tillbaka i tiden."

    AC

    SvaraRadera
  2. Ett annat resultat av den politiska styrningen är att en bultmannian som K G Hammar (som dock tror att det är viktigt vad som verkligen, alltså "referentiellt", hände med Dag Hammarskjöld) kunde bli ärkebiskop. Vid läsningen av dagens evangelium - där Kristus predikar - är det väl viktigt att kunna trösta sig med förre ärkebiskopens ord (som väl måste smälla högre?):

    "När det gäller tidens slut så är jag ju mycket johanneisk i den bemärkelsen att själva poängen är ju att Jesus återvänder ständigt i varje nytt nu. och utmanar oss på det viset. I varje medmänniska återvänder. Det är liksom själva... att göra en slags världshistoria med Jesu återkomst, det ligger rätt fjärran för mig. Men det är narrativt det också, ju. För mig. Och berättelsen finns ju där, trosbekännelsen har ju detta, men den ska vi också förstå narrativt. Inte som att vi tror på trettio olika punkter." https://vimeo.com/35616571 (Gäller även jungfrufödelsen och uppståndelsen, förstås).

    Johanneisk??? Visst börjar det eviga livet här och nu (eller inte alls), men har karln aldrig läst eller brytt sej om Joh. 5:28-29, 6:39-40, 12:48, 1 Joh. 2:28, 3:2-3, 4:17??? Att såna här teologer alls får prästvigas och till yttermera visso bli ärkebiskopar samtidigt som såna som Dag Sandahl och Bo Brander stängs ute från ämbetet är en sådan förfärlig skam för vår kyrka och för alla som inte protesterat högljutt (ens när Mikael Mogren i KT samt i enskilt svar till mej förklarade att man även som präst måste få tro att Jesus kropp förmultnat eftersom kyrkan måste ha en bredd av tolkningar - hm, bredd och mångfald för liberalteologier möjligen).

    Sen kan de högkyrkliga förstås behöva rannsaka sej beträffande Hammars ämbete och om det - och hans präst- och biskospvigningar - är giltiga bara för att han, den notoriske och grove villoläraren, råkar vara man. Står vi verkligen i kyrkogemenskap med honom?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att kalla KG Hammar för bultmannian är väl en förolämpning gentemot Rudolf Bultmann, en av 1900-talets främsta exegeter!

      Radera
    2. Förolämpning också mot Hammar!

      -Ja, det är också en förolämpning mot vår tidigare ärkebiskop. Jag är inte glad över de ständiga nålsticken mot K-G. De bör han besparas. Jag delar förvisso inte flera av hans åsikter, exempelvis i Mellanösternfrågan, i fredsfrågan - för att nämna två saker - men respekterar honom och hans tro.

      Det är fjuttigt och torftigt att gång efter annan brännmärka honom.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Bengt Olof, vi får väl betrakta dina skrivna alster som "narrativ" så vi skipper bry oss om sanningshalten i dem. Helt i KG:s anda alltså.

      Radera
    4. Hammar brännmärker sig själv genom sina uttalanden som inte ligger i linje med kristen tro. Om Du, Bengt Olof, hade haft lite mer kunskap i kristen tro hade du också förstått det.
      /Per H

      Radera
    5. Peter T,

      -Du får betrakta dem precis som Du vill; det står Di fritt, käre vän.

      Men ständiga nålstick mot en viss ärkebiskop emeritus är både onödiga och torftiga.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. BOD, jag tycker inte att nålsticken här mot biskop emeritus Hammar är värre än den motorsåg han använde på trosbekännelsen när han ansåg att den bör läsas narrativt snarare än bokstavligt.
      Hans teologiska gärning kommer nog rätt snart att förpassas till historiens skräpkammare.

      Radera
  3. Den som lyssnade på SR P1 Söndagsintervjun så kunde man höra ett praktexempel på "nedmonterandet av kunskapsinhämtandet i hela samhället". Det är värre än vad man trodde. Uppblåsta tomma människor som rusar från den ena upphöjelsen efter den andra utan att någonsin ha landat i livet och blivit vuxna. Tuggandes fraser och floskler som står som spön i backen. Människor som "ser ut" i stället för att vara. Människor som suttit framför TV och trott att de fått kunskaper av skräpet som visats i såpoperorna. "Vita huset". Man tar sig för pannan eller idag "House of Cards". Vita Huset tittade jag på någon gång men aldrig House of Cards. I värsta turbulensen kring Trump hade SR P1 en app om valet i Amerika och jag vet inte om lyssnarna skulle höra det som sas i P1 Mprgon tror jag när det propagerades för appen eller det var bakom kulisserna det skulle stannat men att höra dem var både lärorikt och beklämmande för man förstod vilken brist på kunskap och mognade de hade och hur de lärde sig. De läste skräplitteratur som sanningar. Jag häpnade.

    Efter Söndagsintervjun kom ett inslag om Nobelfesten och skandalerna där. Sara Danius exempellöst stillösa entréer på Nobelfesten togs upp. Lägger man därtill hennes utnämning av skojaren Bob Dylan så förstår man vilka påfåglar som leder oss.

    Pajas kallade Anders Danielsson sig själv för och det kan man på ett sätt tillstå men för att vara rolig måste man ha en viss människokännedom. Nu har han utsetts av en annan bedragare, en kriminell pajas till landshövding i Västra Götaland.

    Tar det aldrig någonsin slut? Hur kan världen vara annorlunda med dessa obegåvade, okunniga och omogna pajaser som ledare?

    Ja, Bloggardag, så står det till och dessvärre har vi inte ens ett "intellektuellt landskap".

    Demokratia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Signaturen "Demokratia" tycks vara en veritabel arbiter elegentiarum, rena kulturprofilen, om jag får säga min mening.

      GAF

      Radera
  4. Det låter som om det är mer kreativt att dmaka av glöggen än att sitta av möten i kyrkostyrelsen där man ska bekräfta redan fattade beslut eller bli underhållen.
    Jag upplevde en liknande tvådagars underhållningsrunda på fackets fullmäktige. Om man underhåller de förtroendevalda ordentligt, så hittar de inte på något som blir jobbigt för kanslipersonalen. Det andemeningen viskade en fågel i mitt öra och det man då kan undra är vem som fattar besluten, egentligen?

    SvaraRadera
  5. Jo värre blev det. Johan Norbergs ogenomtänkta drapa i Godmorgon världen.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6839228

    Demokratia

    SvaraRadera
  6. -Börjar bra men slutar på vanligt sätt - om den politiskt styrda kyrkan!

    -Har ni tänkt på, kära mina kritiker, enstaka icke-kritiker och en och annan övrig läsare, att bloggaren ofta gör återblickar till den tid som för länge sedan förflutit? Så ock i dag, då han återvänder till det gamla församlingslivets kunskapsinhämtning och hur föredömlig den var.
    Vid andra tillfällen har han också i nostalgiskt präglade texter blickat tillbaka - och då menar jag inte främst ämbetsfrågan, vilken annars återkommer som klockslag - till den rika, varma och aktiva församlingsmiljön, som han i yngre år verkade trivas fint med.

    Ja, så var det i statskyrkotiden: lugnt, tryggt, varmt, ombonat. Varje sådan återblick innebär nämligen en retroaktiv blick in i det månghundraåriga äktenskap, som sedan lättsinnigt, tanklöst och direkt osakligt slogs sönder! Bloggaren tänker kanske inte på detta själv i sina historiska exposéer, men vi läsare ser ju vad de handlar om och får hans längtan tillbaka att blomma upp.

    Men dagens bloggtext slutar på samma sätt som var temat för Barometerns ledare härom dagen (5/12) "politiseringen".
    Tidningens politiske huvudtänkare - naturligtvis med tyst, aktivt stöd av underordnade sonen till Christian Braw (en av bloggarens mer kända teologiska fränder och därtill kompis) med förnamnet Daniel ägnade en huvudledare åt valet av Margareta Winberg i kyrkostyrelsen med slutsatsen att kyrkan skall styras av troende personer och att den är politiserad.

    Den politiska huvudtänkaren, som jag känner som en annars god demokrat - fattas bara annat! - har dock bortsett ifrån en viktig ingrediens i demokratin, nämligen den att varje parti eller nomineringsgrupp för fram kandidater, som är deras ensak. Vill nu S se Winberg i KS, har Tunström, som huvudtänkaren på tidningen heter, undertecknad och bloggaren att därefter rätte och packe oss.

    Vad så gäller tron hus de styrande frågade jag också i en relikerande kommentar Tunström hur den skall mätas: en eller två, eller tre gudstjänstbesök i månaden eller per år?
    Och likt bloggaren vara alltså hans slutsats, att kyrkan är politiserad.

    Jag förstår att Martin Tunström, Daniel Braw, bloggaren och alla FK-företrädare inte än har kommit över kyrkovalresultatet i september som blev en svidande motgång för dem, men så långt som till att stoppa publicering av repliker borde det inte ha gått i Barometern.

    Men det har den annars så emable och kunnige Tunström gjort.
    Där har Bengt Olof Dike ingen chans att få säga sanningar om folkkyrkan, demokratin och nomineringsfriheten!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag svarar för FK i Växjö stift, som inte redovisar någon motgång alls utan flyttade fram sina positioner. Och var det verkligen statskyrkosystemet som vilade på övergångsbestämmelser, som gav andligt liv? Inte ens efter en väl genomfestad glöggafton skulle jag tro det. Inte ens om jag druckit idel alkoholfria alternativ.

      Radera
    2. Från tolv till tio mandat!

      På förekommen anledning upplyses härmed att Frimodig Kyrka backade från 4,76 procent av det totala antalet röster 2013 till 3,97 procent i år. Alltså ett minus med nästan en procent. I mandat förlorade FK 2 av 12, alltså en sjättedel.

      I Växjö stift har FK ett KM-mandat medan Socialdemokraterna kammade hem fem gånger så många, nämligen just fem (5).

      Jag har svårt att tyda de kalla siffrorna på annat sätt än som jag gjorde. Och det gör jag några timmar innan det är dags för mig att inmundiga glögg. Det sistnämnda meddelat för undvikande av spekulationer och missförstånd.

      Låt mig också leverera en s k elementär upplysning: kyrkomötet består inte endast av ledamöter från Växjö stift utan från samtliga stift. I samtliga stift har FK ställt upp i KM-valet - med till stor del prästerligt dominerade listor - som alltså blev en stor besvikelse för nomineringsgruppen. Därom behöver inte de lärde tvista. Det räcker med att fråga bloggaren, både när han har smakat på stark eller alkoholfri glögg.

      Men det måste vara någon annan än undertecknad som spörjer honom, bör tilläggas.

      För undvikande av ännu flera missförstånd upplyses också om att ovannämnda redovisning inte görs av det överlägsna leendets förhävelse. Jag vet nämligen också fuller väl hur det känns att förlora val och kan bara beklaga utgången för bloggaren.

      BENGT OLOF DIKE


      Radera
    3. Sin vana trogen skolkade herr “förtroendevalde” Dike även idag från söndagsgudstjänsten hemma i Mörrum. "Söndag 10 december 10.00: Mässa i Mörrums kyrka, Fredrik Sigurdsson, Nina Silander. Du väljer vilka psalmer vi ska sjunga. Psalmkören medverkar. Enkelt kyrkkaffe."

      Herr Dike var alldeles uppenbart inte där. Inte idag heller. I stället satt han hemma vid datorn och maniskt skrev på sitt för de flesta obegripliga “inlägg”, postat kl 10.05 när kyrkklockorna precis ringt färdigt. På samma sätt briljerar herr Dike söndag efter söndag här på bloggen genom att medvetet posta sina meningslösheter nära eller under gudstjänsttid för att öppet kunna manifestera sitt genuina ointresse och förakt för det han skriver om.

      Varför går inte herr Dike inte i kyrkan? Varför lever inte denne store "tydliggörare av den svenska folkkyrkan" som han lär? Trots alla sina "omsorger" om sv"k" kvarstår tydligt det faktum att herr Dike öppet bojkottat dess gudstjänster under hela sin tid som högt arvoderad "förtroendevald".

      Vem representerar egentligen denne oförbätterlige mammonitiske bidragstagare och girige hycklarpolitruk vid det för honom synnerligen inkomstbringande sammanträdesaltaret i Mörrums församlingshus? Samt ur demokratisynpunkt ännu viktigare: hur är den fårskock egentligen funtad som gång efter gång röstar in honom där? /John

      Radera
    4. Christer, präst10 december 2017 14:59

      BOD! Jag läste fel på Din inledning, och läste "Från tolv till tio mandel!", och tänkte att HÄR kommer det ett alternativt glögg-recept! Men så var det ju inte, utan det samma som vanligt. Du skriver för långa inlägg Bäste Bengt Olof, och jag är inte människa att på alla tider av dygnet ta mig igenom alla ord. Så min önskan är att Du kanske kokar ner Dina inlägg och blir mera koncentrerad...?
      För övrigt undrar jag, Dag, var man får tag på konc flädersaft om man inte gjort den själv. Den senaste fläderbusken, som vi inte ens vet om den var den ätliga typen, plockades ner i höstas. Annat var det när vi hade massor av fläder och kokade saft så det visslade om det!

      Radera
    5. Christer,

      -Ja,. det ligger något i det Du skriver om kvantiteten i mina texter. Bra att Du inte bedömde kvaliteten, Inget betyg är ju i varje fall inte underkänt . . .

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Nåja, att BOD ytterligt sällan återfinns i högmässan, är väl redan allmänt bekant. Men han är ju ändå bara "förtroendevald". Dock - även Bloggardag satt vid sin dator redan kl. 11:59! Började kanske högmässan redan kl. 10? Eller hade han sin laptop med i kyrkbänken? På "min tid" var "högmässa kl. 11" ett närmast heligt postulat. Men jag tillhör förstås ett utdöende släkte./Paul

      Radera
    7. Förefaller vara en nykter slutsats av Barometern. Den kanhända sprider sig. Mig veterligt har inte Bloggaren lagt till tråkigt hån i inläggen utan snarare skruvat till slutsatsen med glimt i ögonvrån. Hån gör sig inte i längden. an

      Radera
    8. Rydaholm kl 10 och därefter hem samt omedelbart till datorn.

      Radera
    9. Tack! - då kanske även BOD (mellan 10:05 och 13:42) - hann till högmässan i sin kyrka. Att "söndag kl. 11" inte längre är självklar högmässotid, har jag motvilligt fått vänja mig vid. :-)/Paul

      Radera
  7. Undrar hur man blivit anställd I kyrkostyrelsen. Invald är man nog där.
    Jag tror man tillhör ”sekretariatet”, fast tycker det låter lite futtigt.
    https://www.svenskakyrkan.se/kyrkokansliet-i-uppsala

    SvaraRadera
  8. Det gläder mig att läsa att det fanns vegetariska alternativ! Den karibiska glöggen har väckt en längtan som väl får stillas vid tillfälle. /Julefrid, Annika B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd att det alltid ska betonas att man äter "vegetariskt". Grönsaker är ju som vilken annan mat som helst, eller hur? Varför denna trist-svenska jante-mässiga reflex att alltid smälla ditt med en stämpel?
      Manisk vegetarianism och veganism är snarare HYPOKONDRI!
      Berit

      Radera
  9. Berit (alias John)!

    -Den som själv har satt i system att stämpla andra med tillmälesattribut, som i grovhet överträffar varandra, bör vara försiktig med att rikta anklagelser om användningar av stämplar.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera