Ack Warmland, fortsättningen

"To be continued", ropade överste Olofsson i telefonen. "Spännande värre, dramat tätnar", hörde jag överste Salander säga. De båda satt vid en högtalartelefon och hade nyheter att komma med. Juluppehåll från tjänster här och där utomlands och nu tryggt i en bunkerliknande lokal nära Lidingö. Vi brukar inte närmare gå in på var, även om jag ibland nåtts av kvalificerad information.

Vad hade hänt?
-Vi fångade upp en konversation mellan kyrkomötets valde revisor och allas vår Warmland. Kopior har gått till presidiet och generalsekreteraren. Den som vill, måste kunna beställa fram den från kyrkokansliet för det handlar om tjänstepost. Revisorn undrar om Warmland verkligen sagt att Dag Sandahl inte skulle få tillträde som tjänstgörande ersättare i kyrkomötet. Revisorn blev ytterst betänksam när han hörde detta och hoppades att Kyrkans Tidning missuppfattat vad han sagt.

-Vad hände sedan?

-Warmland meddelade att Kyrkans Tidning inte missförstått, men det hade revisorn. "Att DS sedan vill göra det till en fråga där han kan misskreditera tjänstepersoner och Uppsala ingår så att säga i körschemat, men vi övriga behöver inte hemfalla åt det."

-Vad sa han? Här är nyckelrepliken! Misskreditera tjänstepersoner och Uppsala. Sanslöst men intressant. Nu vet vi hur han tänker.

-Självbilden, sa Salander.

-Warmland fortsatte med att lägga ut texten om arbetsmiljön. Den är något av det mest grundläggande för att genomföra möten. Han tror alltså att arbetsmiljön utanför mötet skulle vara relavant för kyrkomötet, sa Olofsson.

-Det kommer mera, sa Salander, som hade uppenbart svårt att vara allvarlig. Sjävbilden igen!

-Ja, i fallet rörande DS hade Warmland varit extra tydlig med att arbetsordningen inte får störas, vilket beror på att han, Sandahl alltså, varit ute och slirat i det här hänseendet flera gånger tidigare, fortsatte Olofsson.

-Flera gånger? Slirat? Ger han exempel? Stund, ställe, styrka, slag, sysselsättning och sagesperson?

-Nej, men jag fortsätter gärna. Warmland fortsätter nämligen: Och även mot bakgrund av metoo-klimat, som ju bl a handlar om hur vi uppträder mot varandra, kan vi konstatera att det räcker nu med övertramp, råhet och plumphet.

-Vad sa han, sa du?

-Dom är förbannade på DS i Antjeborg, sa Salander, som var på uppenbart gott humör. Orden föll så: Övertramp, råhet och plumphet.

-Uppbragta, inte förbannade för här är vi inte råa eller plumpa.

-Jag fortsätter: Warmland har generalsekreterarens fulla stöd i detta ärende.

-Fulla stöd? Det behövs nog att man är full för att stödja detta, muttrade jag.

-Ecoutez! Warmland blir tydlig: Det aktuella fallet kan tyckas inte vara så grovt, men fem vittnen som alla anger samma händelseförlopp och där åtminstone en överväger att göra en polisiär anmälan för ofredande gör det hela besvärande för DS. Jag har pratat med dessa personer, och jag har reagerat starkt på deras uppdrag. Någon behöver sätta ner foten. Så långt Warmland, sa Olofsson

-Uppdrag? Menar han inte uppgifter? Och har han inte läst att versionerna skiljer sig helt från varandra. Av vittnesmålen går det inte at förstå vad som påstås ha hänt!

-Det har han inte. Den här diskussionen ägde rum 1 december. Redogörelserna kom in en vecka eller 10 dagar senare. Och har han alls frågat om andra partens version? Salander hade ordning på tidsnumren.

-Revisorn gav sig inte. Han menade att en tjänsteman inte kan agera som Warmland gjort och vände sig väldigt kraftigt mot Warmlands moraliserande ordalag. Metoo är i sammanhanget enbart populistiskt, menade han. Kyrkomötet har uppenbart en omdömesgill revisor, sa Olofsson.

-Revisorn menade att saken var en fråga för presidiet, sa Salander. Men Warmland tonar ju ner den aktuella händelsen, och det med goda skäl, för att hålla fram det andra: övertramp, råhet och plumphet. Jag tror att den arme Dag Sandahl får lida för Bloggardags pigga, käcka och muntra kyrkokritik. Och detta när Martin Luther kommit så i fokus. Var inte också hans språkbruk klandervärt?

-I de kyrkliga kanslierna är allt som antyder systemkritik klandervärt, sa jag. Salander och Olofsson skrattade.

-Detta aktstycke kan man självfallet begära fram, fortsatte jag

-Generalsekreteraren måste ha stämplat in det, sa Salander. Transparens gäller. Det är skickat 2 december till presidiet och henne. Här kan man få julunderhållning om man kastar sig på datorn eller telefonen. Men man kanske inte ska deprimera sig. Detta är kulturen på de kyrkliga höjderna och nu ger de sig på en kritiker och ger igen. På det viset är det märkligt det som sker i Visby när domprosten åker på en propp för att han varit "illojal" mot biskopen. Det är en ny anklagelsepunkt och hållningen är härefter att alla ska vara lojala med biskopen. Skrämmande i all sin enkelhet. Ordnung muss sein!

-Men har inte Hermansson varit illojal mot biskopen? undrade jag.

-Det är nog så saken sakligt kan och kanske ska uppfattas. Inga träd växer upp till himmelen. Inga domprostar heller. Men då borde Hermansson hutats åt på annat sätt. Lojalitet mot biskopen har ni väl aldrig svurit vid prästvigning?

-"Skyldig lydnad", hette det, sa jag. Mina herrar, nu har ni gett mig material till en blogg i morgon och jag ber då att få besvära om den där goda julen. Ni kan väl ändå hålla lite koll på Svenska kyrkan.  Hermansson skickade sin ämbetsberättelse till Antje, som alls inte har någon överordnad position i förhållande till biskopen. Och de arma gutarna tycks tro att allt blir lugnt med en ny och mindre fast biskop. Interiörerna, mina herrar, interiörerna! Sofia Lilly Jönsson framträder som klarsynt hjältinna. Hon såg och hon sa. Hon borde inte lämnas ensam.

-Lugn. Vi har sökorden och det vi gör ger resultat, sa Olofsson.

-Inte klagar du väl? sporde Salander.

-Klagar gör inte den som sköter en pigg, käck och munter blogg hur allvarligt läget än är. Jag fruktar att Dag Sandahl med visst intresse ser fram mot den där polisiära anmälan som övervägs. Vi har en kristendom där diakoner drar präster inför domstol. Det säger allt. Precis allt. Nästa gång jag träffar Frasse ska jag be honom helgonförklara Plinius för hans bemötande av diakonissor i urkyrkan. Men egentligen är det nog Warmland som ställer till det hela. Han framstår som hämndgirig och omdömeslös. Bra att vi kan se och förstå sammanhangen.

-Det är ju det signalspaning är till för, sa Salander. Hur länge kan Warmland sitta kvar?