onsdag 20 december 2017

Ack Warmland

Ni minns kanske. Den administrative chefen för Kyrkomötet Nils Warmland anmälde "ett tråkigt ärende". Dag Sandahl hade "än en gång tvingas jag konstatera - betett sig illa på kyrkomötet". Detta vet Warmland. Dag Sandahl själv hade han inte talat med. Eftersom det inte är "meningen att bli upprörd på er, som inte har någon skuld i det hela", gällde väl upprördheten den skyldige och det måste väl vara Dag Sandahl. Domen faller utan att båda parter hörs. Warmland vet. Detta står i strid med västerländsk rättspraxis. Det hela slutade med att denne chef informerade berörda chefer och en del annat folk samt konstaterade, "att om han fortsätter utgöra ett arbetsmiljöproblem kommer han inte att vara välkommen att tjänstgöra". Det som här anförts borde vara nog för att Warmland får avsluta sin tjänst som administrativ chef, givet att vad han skriver ska tas på allvar. Och det ska det väl.

Nu har det inhämtats skriftliga besked, som skulle sändas till avdelningschef Lisa-Gun Bernerstedt. Om jag inte tycker att det finns mer att säga i saken, menar  rättschefen att det hela kan avslutas för från kansliets sida kommer det inte att vidtas några ytterligare åtgärder. Nu läser jag i dokumentationen. Finns det mer att säga?

Eva Lindström, som är handläggare på Kyrkokansliet, skriver 23 november hur det var. Dag Sandahl känner inte igen samtalet, där han påstås ha sagt att "är det diakoni så tycker jag det är och visat fingret!" Hon var väl inte ens med i samtalet? Verkar utsagan trolig? Är det inte troligare att han hållit ut handen i en frågande gest? Men Lindström deklarerar att det känns konstigt att bli ifrågasatt av en person i ansvarsställning. Vilka ska annars ifrågasätta, tycker hon? Minns nu. Det är för att beskriva vad han tycker om diakoni som Dag Sandahl visar fingret. Eller håller fram handen, den alternativa förklaringen, för att markera osäkerhet. Dag Sandahl har nämligen läst Charlotte Engels doktorsavhandling. Det är i den hon beskriver hur den diakonala självbilden skiljer sig från den diakoni som faktiskt utövas.

En Johannes Jörgensen vet dock att på förfrågan ge besked och han gör det den 11 december. Han "har en klar minnesbild". Hur var det: "Dag visade fingret åt oss för att uttrycka sin åsikt. Det hela var en obehaglig situation." Åt oss? Minns preciseringen.

Det kommer mera. Margareta Furberg skriver också på begäran den 11 dec och då har Dag Sandahl kommit fram till montern och frågat vad projektet Mer än jobb handlade om och sagt "jag hatar diakoni". Då kommer en fotograf (Eva Lindström har förklarat att montern var ny, att man ville uppmärksamma detta på facebook och kommunikationsavdelningen skulle ordna en bild). Minns nu att Dag Sandahl enligt Jörgensen, han med en klar minnesbild, visade fingret för att uttrycka sin åsikt och markerade "åt oss". Här är en annan version:

"Dag S ställde sig först framför kameran, men Anna Eva föste honom lite åt sidan med handen. "jaha, är det detta ni gör på arbetstid på kyrkokansliet, tar bilder av varandra", sa Dag. "Nejmen, nu får du väl ge dig", väste jag i mungipan. Medan bilderna togs på oss ställde sig då Dag bredvid fotografen och gav oss fingret. Han stod kvar några sekunder. När fotandet var över och Dag var på väg därifrån frågade Anna Eva "såg du att han gav oss fingret"?

Bloggardag har citerat framställningen korrekt. Citationstecknen sitter så. Tanken att Dag Sandahl med handen försökte få fotoobjekten att se lite gladare ut är förstås orimlig. Han står bredvid fotografen, som han talat med, och ger de arma människorna fingret. Verkar det verkligen troligt? Och när visade han fingret? Ständigt och jämt? Vid fotograferingen lyder nu beskedet.

Ge inte upp. Det finns en version till. Om den vet jag inte när den skrivits, men sannolikt på begäran i december den också. Mannen, som Annaeva Lagergren inte kände, frågade om detta var ett diakonalt projekt. "För om det är det så tycker jag så här, sa han och gjorde finger. Det var det finger som man kallar Fuck you-fingret. Inget annat finger. Han gjorde även de rörelser man förknippar med Fuck you-fingret.
Vid det laget var jag väldigt förvånad och delvis chockad, utifrån att det är sällan eller nästan adlrig jag mött det fingret i något kyrkligt sammanhang.
I samma stund kom någon för att fotografera vår monter och bad oss ställa upp på ett foto.
Jag bad då mannen kliva åt sidan, jag sa till honom att han förmodligen inte ville vara på kort tillsammans med ett diakonalt projekt."

Dag Sandahls enkla version är en annan. Utställarna ville hellre vara på bild än tala projekt. Han gick därifrån. På frågan om diakoni har han hållit ut handen i en gest "jag vet inte" och när de fems gäng skulle fotograferas och stod där utan att på något sätt vara fotogeniska var han uppmuntrande och viftade lite åt dem för att de skulle se lite mer käcka, pigga och muntra ut. Framgången var blygsam, se nedan.

Nu tror jag, Bloggardag, att en intressant interiör från Kyrkans Hus blottas. Inte bara Warmalnds rättsvidriga eller det direkt okristliga att inte reda ut vari det bestått som kan visa sig vara ett egendomligt missförstånd utan också i mentaliteten. Detta har blivit en fråga om arbetsmiljö. Är det så att somliga diakoner kan vara i församling och möta många slags människor, också i utsatta situationer, medan andra tar sig in på kanslier? Några av dem på kanslierna är, nja det är väl något som får ligga i betraktarens öga, men om någon skulle säga "spritt språngande galna" skulle Bloggardag vilja ha ett allvarligt samtal för att reda ut om detta skulle kunna vara med sanningen överensstämmande.

Förslagen till Dag Sandahl är följande: Ta det hela till rätten som ett förtalsmål. Ställ vittnena emot varandra och kräv 1:- i ideellt skadestånd till Frimodig kyrka och 50 000:- till dig själv. Nu är situationen biblisk. Mk 14:56. Men det är rätt skrämmande att Dag Sandahls hand, med spretiga fingrar (distriktssköterska) och "böjlig handled när du vinkar, men stela fingrar" (kontraktsprost em) är ett så uppenbart handikapp, att den diakonala personalen ska utnyttja detta handikapp mot person. Det är förstås en personlig kränkning. Det är inte ett kroppslig lyte, men ett kroppsligt särdrag och för detta ska du kräva respekt. Lägg på 20 000:- till i skadestånd.

Bloggardag skulle dessutom vilja mana Dag Sandahl att kontakta Kyrkans Hus för att få fram bildbevisen. Hur såg gänget ut när dessa de goda utsattes för kränkningen att Dag Sandahl stod bredvid fotografen, gav dem fuck you-fingret och gjorde de rörelser man (vilka man? DS) förknippar med rörelsen? Finns bilden på facebook? Jodå, det gör den.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=436485260086631&set=gm.1646941632036210&type=3&theater
Medge att det inte stört om glädjen strålat lite mer. Men kul att Lindström skriver hur glad hon är: "känner sig glädjefylld". Nykränkt och glädjefylld, sålunda.

Är det värre ställt, undrar Bloggardag, på de kyrkliga kanslierna än man i förstone kunnat tro?Antagligen. Insani sunt Romani, som det heter i Asterix & Obelix. Den här märkliga historien ter sig alltmer som aktionen mot amiral Muselier år 1941, den som general de Gaulle beskriver som "en intrig med ett stort misstag som följd". Det slutade med engelsmännens löften om gottgörelse för den skymf som tillfogats amiralen. Om detta läser vi i Charles de Gaulle, Ge inte upp! Bonniers 1955, s 137-139

Dag Sandahl förnekar rakt av att han visat fingret, fuck-you-fingret med de rörelser "man" förknippar med fingret. Förnekar.
Vittnena påstår att han gjort detta, men tycks alls inte vara överens om när det inträffade.
Det mer precist samtida beskedet tycks vara att detta inträffat när gänget ställde upp för att fotograferas. Men det stämmer inte med de andra versionerna. Warmland visste dock från första början besked. Dag Sandahl hade än en gång uppfört sig illa.
Rättschefen vill avsluta ärendet utan att det vidtas några ytterligare åtgärder.
Minns då amiralen Muselier.
Och fundera själva på hur ni numera tänker om diakoni och kanske på Europeiska Socialfonden.
Fundera inte över hur mycket arbetstid allt detta kostat och kostar.

24 kommentarer:

  1. Ponera att kanslipersonalens observationer - trots motsägelserna - är korrekta.

    Det är ändå inte kanslipersonalen, eller ens generalsekreterarens, uppgift att tillrättavisa en förtroendevald.
    Det åligger nomineringsgruppen och väljarna.
    Gjorde då Warmland rätt som informerade nomineringsgruppen om situationen? Ja, självklart.
    Har Warmland några som helst befogenheter att utestänga eller förhindra den som är baöd till förtroendeuppdrag? Alls inte!
    Kanslipersonal på alla nivåer måste veta att förtroendevalda har som syfte att vara ett arbetsmiljöproblem - eller dito utmaning - för anställda på alla nivåer. Vilka är det t.ex. som beslutar om budget?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket väsen för lite ull!

      Peter T:s konstaterande ovan är intressant för att komma just ifrån honom. Här betonar han nämligen den förtroendevaldes roll. Vederbörande styrs nämligen av väljarna, heter det.

      Men när det gäller de förtroendevalda i allmänhet och deras roll i kyrkan, har den gode Peter T inte lika höga tankar. Bra därför att han äntligen kommit till insikt om verkligheten.
      Får jag vänligen också erinra Peter T om att en präst är anställd, inte förtroendevald. Och nu har han deklarerat, att anställda inte får ge sig på förtroendevalda på det sätt som skett i DS-fallet.

      Sedan gör DS alldeles för stor sak av händelsen. Han kan sova lugnt beträffande den. Vi som känner honom lite närmare är förvisso inte förvånade. Men låt oss rycka på axlarna åt det skedda. Dag är som han är, har alltid varit som han är och förblir som han är.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. BOD är förvirrad som vanligt.
      Som förtroendevald både lokalt, regionalt och nationellt så har jag inga problem med att hylla förtroendevalda.
      Men förtroendevalda inom fotbollsföreningar som aldrig går på matcher, eller kyrkligt förtroendevalda som aldrig går på gudstjänst, har jag inget till övers för.
      Om man inte vill verka för syftet med organisationen man är förtroendevald för, så borde man inte vara valbar.
      Jag hyser den största respekt för de som tar förtroendeuppdraget inom SvK på lika stort allvar som gudstjänsten och har sin förankring i det senare. Jag har själv haft ett sådan förtroendeuppdrag lokalt.

      Sedan är "präst" en förläning genom vigning, inte en anställning.
      Inte ens detta enkla faktum verkar BOD snappat upp under alla år i kyrkomötet, skäms!
      Den grundlagsskyddade föreningsfriheten ger varje medlem rätt att kandidera för ilken organsiation som helst, anställd eller inte. Detta gäller oavsett hur mycket BOD eller S partidistrikt Värmland gillar det eller inte.

      Radera
    3. "Sedan är "präst" en förläning genom vigning" skriver herr T. Vigning? Nu har tomtarnas verkstad öppnat igen. /John

      Radera
    4. John verkar tycka att "präst" är en påvlig bannbulla, men det finns faktiskt präster i orientaliska, ortodoxa och evangeliska kyrkor också.
      Jag undrar just om John pratat med sin präst om sina mobbarfasoner?

      Radera
    5. Peter T,

      -Nu slingar sig Peter igen med argumentet, att förtroendevalda i föreningar och
      Svenska kyrkan inte bör vara valbara, om de inte beser matcher eller deltar i gudstjänsterna. Men hur skiljandet mellan får och getter skall göras, undviker han att nämna. Som jag tidigare har betonat: hur många gudstjänstbesök krävs för att då bli valbar i Svenska kyrkan?

      Sedan tvingas jag rätta Peter vad gäller prästens anställning; vet han inte att det är KR som anställer exempelvis kyrkoherden? Och är arbetsgivare för kyrkoherden!

      Dags, Peter, för uppgradering av kunskaperna om arbetsmarknaden och om vem som är vem och vilken som anställer i Svenska kyrkan!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Hr Dike är bara så fruktansvärt enfaldig.

      Tror hr Dike att någon fotbollsförening skulle vara ok med förtroendevalda som inte var ett dyft intresserade av fotboll, utan bara av t. ex. föreningens stora julfest och lotteriet varje vår och aktiviteter med lös fotbollsankytning för barn?

      Och arbetsmarknaden och vem som anställer vem är förstås totalt irrelevant, eftersom rent faktiskt en präst blir präst genom vigning och inte genom att anställas.

      Fruktansvärt enfaldig och icke läskunnig, är vad hr Dike är.

      den Lea

      Radera
    7. BOD påstår tydligen att Dag Sandahl inte är präst då denne inte är anställd av ett kyrkoråd.
      Kyrkoherde är en yrkestitel, en titel som tillsätts och avsätts av kyrkorådet.
      Prästämbetet förlänas av biskopen och avkragas av domkapitlet.
      De flesta regelbundna läsare av denna blogg lär ha snappat upp det ganska fort.

      Angående mina kunskaper om arbetsmarknaden så är de rätt goda, delvis beroende på att jag är nationellt förtroendevald hos en av arbetsmarknadens parter.
      Där, liksom i de flesta föreningar, är man valbar om man är närvarande vid medlemsmöten lokalt och lovar verka för föreningens huvudsyfte vid val nationellt. Så om val till förtroendeuppdrag lokalt sker bland de närvarande en viss söndag så skulle det då krävas en söndags närvaro. Förmodligen en hemsk tanke för BOD.

      Radera
  2. SvK har för mycket personal! Kommer man för nära getingboet, försöker de sticka. /smun

    SvaraRadera
  3. Typiskt att en inte går vidare med ärendet! Då slipper en att lägga arbete på bevisföring. Då behöver en inte höra den anklagade. En har lättvindigt uppnått målet med aktionen; en har smetat skit på en besvärlig kritiker.

    Är kyrkokansliet f ö helt säkert på att DS' högerarm inte dessutom gjorde en "tysk hälsning", och hördes hen inte muttra något nedsättande om fruntimmer? Eller glömdes verkligen i sammanhanget självklara och pikanta detaljer bort? Åtminstone en antydan om sådan grov värdegrundsförbrytelse borde en väl ha kunnat kosta på sig. Skall en smeta skit, skall en väl passa på att smeta rejält?

    Lars-Gunnar

    SvaraRadera
  4. Tydligen har det inte visats något finger.
    Tråkigt nog, ett finger åt kyrkobyråkratin i Uppsala vore troligen på sin plats.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  5. Oförskämt är vad det är, att anklaga Dag Sandahl för olämpligt beteende! Alla vet ju att det finns två som är ofelbara, och Dag Sandahl är den ene. (Ja, några räknar med Påven också, då blir det tre) En förfärlig historia det här!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idiot!!
      Antony

      Radera
    2. Det döende samfundet visar alla tecken på bunkermentalitet. Det är tragiskt, mycket tragiskt!
      Antony

      Radera

  6. Att defamera kan väl anses vara ett användbart verktyg, för att inte säga också ett slags krigsverktyg, som kan användas mot dem man eventuellt vill bekämpa, eller dem man vill få bort från något parti, eller från någon församling, eller även när man vill angripa eller bekriga ett helt land, det torde inte vara okänt....

    Att utsätta de oönskade (eller det land man vill bekriga), för falska anklagelser, osanna anklagelser, där människors livliga fantasier ofta spelar dem ett spratt och rusar iväg med dem så att de till slut riskerar att se allt möjligt som inte är en verklighet, det verkar vara en mänskligt s.k. syndrom, eller en mänsklig kollektiv social och mental förmåga...(samt också då en mänsklig kollektiv mental risk....)

    Kanske det finns särskilt inom en kristendom sådana risker, eller förmågor, att kunna framkalla särskilda inbillningssjuka inbillningar om andra, när det passar..

    Tänker på den kristna sekten i USA, som kunde förmå en församling runt 900 personer att kollektivt begå självmord...Mycket fanatiskt, hysteriskt och mycket kollektivt vansinne och kollektivt upparbetande vilda inbillningar, genom vansinniga predikningar som då rusade iväg med väldigt många, till ett kollektivt mentalt förblindat tillstånd......
    Det finns ju andra exempel...Även här i Sverige, med en mördarpastor i Knutby samt även andra historiska skeenden av fullkomlig kristendomsvansinne i hela samhällen...(Munster eller vad det hette, i Tyskland...), samt även hysteriska häxbränningar, vansinniga, ja, kanske kollektivt paranoida och scitzofrena inkvisitionsdomstolar, som såg ondska överallt och hos alla, som hade det minsta tvivel att framföra... M.m.m.m.....
    ...
    Så frågan är om kristendom som lära, i sig själv, har funktioner, eller förmågor, att kunna skapa vilda vanföreställningar om - Gott och Ont - , om - Goda och Onda - , samt om - Gud och Jävul - , som lurandes runt hörnet, var som helst och när som helst, och hos vem som helst, där då tillfälliga motståndare, eller där de som tillfälligt kan uppfattas vara oppostionella, gärna vill tillskrivas allt - ont - som då kan fantiseras ihop i den alldeles egna inbillningsvärlden och i den egna föreställningsvärlden, kan man undra...
    ...
    Det måste onekligen vara kusliga saker att tillskrivas sådant som inte är sanning...
    För män kan det då i lärosammanhang kanske ofta handla om att tillskrivas vara en - kättare - , eller kanske (som Sokrates?), anklagas för att vara en - villolärare- , vilket ofta då medför omedelbar degradering, eller uteslutning samt avstängning från någon socialt upphöjd position, eller även riskera total fördömelse och död...
    För kvinnor kan det då handla om att utan orsak antas, eller anklagas, för horeri, eller antas vara prostituerad, eller anklagas för otrohet, eller liknande, som då automatiskt degraderar deras sociala status, samt vilket också då kan orsaka, eller framkalla mord, övergrepp, våldtäkter, eller död i olika kulturella sammanhang....
    ...
    Människans förmåga till kollektiva vilda vanföreställningar, till kollektiva vilda fantasier, primitiva inbillningar och mer eller mindre hysteriska kollektiva feltolkningar, matade eventuellt då av en lära som underbygger sådan hysteri, är nog inte att leka med. ...

    (Men, - Fader förlåt dem, ty de veta icke vad de göra - , heter det ju också....)

    JB

    SvaraRadera
  7. Den illasinnade Uppsala-kampanjen mot Sandahl är lika djävulskt infernalisk som mediahorejippot metoo. /John

    SvaraRadera
  8. Jag kollade på bilden och den ger precis intrycket av att kyrkomötets syfte är att informera ledamöterna. Suck!

    Men det där sistnämnda kanske man inte ska skrivas ifall någon lättkränkt med offerkofta råkar läsa det som omperativ på utrikiska. Avsikten var att påvisa en indignerad utandning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo imperativ. För tjocka fingrar eller för liten mobil, suck.

      Radera
  9. Alphadeltagaren20 december 2017 20:13

    Anmäl för förtal för att rentvå ditt namn. Gå sedan ut ut det där huset för sista gången. De bärande balkarna är murkna.

    SvaraRadera
  10. Det ska sägas att även jag ställer mig ytterst tveksam till sannolikheten att någon präst överhuvudtaget gör obscena gester mot anställda i diakonin under Kyrkomötet. Men OM så vore fallet så är slutsatsen att det vore ett "arbetsmiljöproblem" för det inte nödvändigtvis relevant alls. Jo, om prästen ifråga hade ett tåg efter sig som alla inspirerades av hans finger och hyllade det...

    Men just i det här fallet är jag kritisk. Det här är inte okej. Det var å andra sidan inte heller din anmälan mot den biskop som i en bloggtext alluderade på ditt eget "skämt" Dag. Tyckte du verkligen att hon skulle "prickas" för det? Kan jag tyvärr inte låta bli att säga.

    Fast jag anser det vara för jävligt det som beskrivs ovan.

    SvaraRadera
  11. Tydligt är, att man har för lite att göra på kyrkokansliet. En storm i ett vattenglas, är vad man ägnar sig åt!!! Lägg ner hela kyrkan hus!!!!! Släpp fångarna loss!!!

    SvaraRadera
  12. Du kanske får skriva en bok om det hela till ditt försvar -
    likt Dick(!) Helander. :-)

    SvaraRadera
  13. Dag Sandahl är präst, ingen dum en
    heta åsikten har, knappast ljummen
    Gav han ”fuck you” till svar?
    Med sin hand eller drar
    han sitt långfinger? Nej, bara tummen!

    SvaraRadera