Upploppssöndag

På upploppet fram till jul. Denna korta adventstid ska likväl Johannes Döparen firas. Evangeliet anger stund, ställe. styrka, slag och sysselsättning samt sagesperson. Jag avser att fira i Horda, för där är högmässan. I går kollade jag hur det valts i Växjö stift. Jag gjorde principiellt fel eftersom vi valt utifrån röststyrka och hophållande och inte helt fritt kollat kallelser. Det är det som är alternativet till det partipolitiserade. Men Frimodig kyrka i Växjö stift har trots allt gjort ett gott val även om jag tror att partpolitiseringen är av ondo just när det handlar om att pröva kallelser.

Kyrkoherde Håkan Persson sitter som ordinarie i Stiftsstyrelsen med komministern em Håkan Sunnliden som ersättare. I Domkapitlet sitter affärsidkaren och kyrkvärden Helén Widerberg (Greens i Värnamo, ni vet) som ersättare. I Egendomsnämnden sitter Simon Lind, student i Lund men Norra Öland i själ och hjärta som ordinarie. Vad som sedan väljs till utskott vet vi, men dessa ska väljas av Stiftsstyrelsen. Också om systemet är underligt, menar jag att FK levererat och kan som ordförande bara glädja mig. Vi har folk som ter sig som fullt kompetenta till sysslorna. En är pensionär, en är ung, två är klart yrkesverksamma. Vilken kyrka som helst i världen skulle enkelt kunna stå för detta val och veta att de valda återfinns i söndagens högmässa. Det är med andra ord just som det ska vara. Det enda som oroar mig är det kyrkliga sönderfallet. Tänk om de valda blir uppgivna. Vad gör vi då?

Efter en lördag fylld av teologiskt arbete, id rentav, och snöskottning behöver man uppmuntran. Det fick jag av Ulla Rickardsson, C. Hon ska lämna Kyrkostyrelsen men har i Hallands Nyheter begått sig.
http://www.hn.se/åsikter/ordet-är-fritt/ett-viktigt-beslut-togs-på-årets-kyrkomöte-1.4933658

Ulla är tydligen glad över kyrkohandboken, men kritisk mot oss som inte riktigt gillat saken. I insändaren denna lördag ondgör hon sig över kritiken. Likväl tycks hon glad över den stora majoriteten. Den var överväldigande. Hallänningarna, särskilt de  centerpartistiska, ska vara glada, förmodar jag. Vad ska poskarna då tänka? Var det så klokt att bli överväldigande majoritet när allt kommer till allt? Jag kan inte undanhålla er det bästa: "Frimodig kyrka och SD drar sig inte ens för att kritisera våra biskopars teologiska kunskaper." Sug på den!

Upprörande att teologie kandidaterna Bonnier, Tyrberg, Nordung Byström, Stiglund, Fast och Brunne liksom teologie doktorerna Jackelén, Persenius, Modéus I, Dalman, Mogren, Modéus II, Eckerdal och Dalevi ska kritiseras och detta av en reservant i utskottet som är - docent i kyrkovetenskap! Han borde skämmas, men det gör han inte, för han har vett att rådfråga docenten Pahlmblad, teol kand Löwegren och dr Isacson.  Varför skulle en docent dra sig för att kritisera detta biskopsgäng om docenten har vett att konsultera lärt folk? Jo, jag vet. Förkovran är av noll och intet värde när det kommer till Kyrka och teologi. Vilken bondläpp som helst har kunskaper som vida övergår vad som inhämtats vid akademien. Jag antar att ingen missar att jag är uppbragt. Och ingen missar väl heller min markering, att ingen av biskoparna har docentkompetens. Nu är det söndag så vi går inte vidare på ämnesområdet, men skrattar åt Ulla gör vi. Varför skulle vi inte ifrågasätta biskparnas kompetens? Vad menar hon att vi annars borde ifrågasätta?

Jag inser det allvarligt förbryterska att inte ens dra sig för att kritisera våra biskoparas teologiska kunskaper. Jag tycker detta är omåttligt lustigt. För anklagelsen vidare! Bättre reklam kan Frimodig kyrka inte få.  Varför inte vid kyrkkaffet idag? Om centerpartister intet ont, men minns att Dag Hammarskjöld grät när bondeförbundaren Vilmar Ljungdahl var finansminsiter. Hammarskjöld satt i Finansens korridor utanför ministerns dörr, grät och sa: "Det sitter en galning där inne". Om inte annat har ni fått en stickreplik. Sorgligt på sitt sätt att det är söndag. Vad hade Ljungdahl sagt som bragt Hammarskjöld till tårar? Han hade förordat skattehöjning på kaffet, för kaffe var något som svenskarna inte kunde undvara. En kristen gråter med dem som gråter men är efter Frälsarens ord knappast nödgad att vara dum med de dumma.

Om Ulla Rickardssson upprörs över reservationerna men gläds över den överväldigande majoriteten (kolla med närmaste kyrkomötesledamot och fråga vad det är för fel på Hippolytos eukaristiska bön! eller hur det kommer sig att vi nu ska be till Modergudinnan) fast Ulla fått fel att SD och FK skrivit samma reservationer, för så är det knappast. Jag skrev inte bara på den gemensamma för Frimodig kyrka utan också en som knöt an till 1982 års kyrkomöte, där jag var med. Modéus II har vett att i stället tacka mig som "trots många år i tjänst väljer att fortsätta att bidra". Det slår väl Ullas gnäll? Dessutom skriver Modéus att vi emeriti "är viktiga för vår kyrka". Sades detta någonsin när jag var i tjänst? Inte konstigt att Modéus II vill ha mig på middag i morgon kväll.

Något annat roligt? Ingegerd Källströms nya bok har kommit. Förlaget är Gaudete och titeln fyndig. Fri som ett krucifix. Så fort boken levererats till bokhandeln Arken knep en kund första exemplaret, förstod jag, bara för att kunden blivit nyfiken. Boken är en kärleksförklaring till Kyrkans liv och en vandring i minnet av hur det var för 14-åringen att upptäcka Kristus. Det är en berättelse som tål att funderas kring och jag tror att det är en skildring av omvändelse, det där att det inte finns några alternativ och att friheten finns just då och där. Inte utan rörelse läser jag hur tidebönen präglat en människa. Hade fler fått upptäcka detta, hade Svenska kyrkans liv varit annorlunda. Läs själv och fundera.

Nu är det tid att samla ihop sig för en högmässa i Horda. Därefter ska jag sätta ny lampa i ängeln som står i trädgården och kanske vräka undan lite snö. Dessutom återstår ett manuskript att lägga sista handen vid. Lugn, gott folk. Det ska komma en rätt tjock bok till våren. Jag säger inte mer. Jo, ett. De som fattar, kommer att förstå vad som verkligen skett i det som syntes ske när de läst boken. De andra? De fattar ingenting. Nada. En del av dessa är biskopar, andra domprostar, åter andra kontraktsprostar och ytterligare andra kyrkoherdar. Jag slutar uppräkningen här.