Allt kom i rörelse

Effekten av det som skedde i julnatten är att allt kom i rörelse för själva döden skulle upplösas. Ignatios brev till efesierna 19, sålunda. Låt oss nu pröva hur denna livsrörelse gestaltas i våra sammanhang.
Thomas Grahl tog ett rejält tag i kyrkobyråkartin och skakade. Antaligen insåg kyrkobyråkratin att en var omskakad men om det blir någon publik reakation från ärkebiskop, generalsekreterare och arbetsutskott är väl mer oklart. Kanske den enda förändringen blir att Cristina Grenholm slutar som avdelningschef och så sätts det dit en ny avdelningschef, i det här fallet Cecilia Nahnfeldt. Till stöd finns också Margareta Grape, hon som överklagade beslutet att tacka nej till Antjes bord vid Uppsala domkyrka. Är det någon som blir lugnad av julfriden eller känns det som om allt kommit i rörelse?

Tillbaka till Grahls frågor om kyrkobyråkratin. Thomas Grahl är en sällsport välinformerad person och därför undviker han att koppla revisorernas kritik av handboksarbetet till själva resultatet. Men kan man egentligen det? Hör inte det ena haveriet på något sätt ihop med hur det blivit? Om de äkta kvalittesbyråkraterna höljer sig i säck och aska - vad gör kyrkobyråkraterna i Antjeborg? Thomas Grahl talar om "denna PR-byråtrixandets och kommunikatörsväldets tid" och han vet. Han har varit vd för Berling Media AB. Hans artikel borde genommediteras och sätta allt i rörelse. Sker inte det hos översåtarna, bör det ske hos alla andra.

Konstigt nog gillade Bengt Olof Dike artikeln, som betecknar kyrkoval "som en tummelplats för sekulära partipolitiska strider". Jojo. Och POSK kommer inte riktigt undan, men det står inte i artikeln. I Österåker har POSK spruckit i två delar. Kom ihåg var ni läste detta först! Kyrkans Tidning hakar nog på.

Jenny Sonesson ville kunna gå i kyrkan i jul utan att läxas upp från predikstolen om flyktingpolitik under religiös täckmantel. Juluppropet blir väl än mer misslyckat i år än förra året. Inte minst som självaste finansministern tar till orda. Ska det talas högre från de kristliga och mot henne då? Eller ska vi samla ihop oss och försöka få en klar och sannfärdig bild av läget? Vem i hela världen kan man lita på? Valet står mellan Andersson och Bjereld?

Felet är förstås den bristande förankringen i folk och kyrkfolk. Läs den meningen en gång till ty den röjer en gnutta begåvning hos författaren. Folk lever sina liv i främlingskap för det kyrkliga. Det vet vi. Men kyrkfolket har hamnat där också. Få har klart för sig vilka beslut som fattats. Få vet och väntar på en ny kyrkohandbok. Detta tror man på kanslierna. Det säger allt om främlingskapet.

Det kyrkliga skulle ju haka på prideriet också. I Växjö dömdes en av de aktiva, den s k kyrkchefen, till fängelse. Nu rapporteras om en chef inom Stockholm Pride-organisationen  som tagits ur tjänst och en annan som anklagas för att ha köpt sex av barn. Från Svenska kyrkans officiösa håll mottas dessa informationer med största möjliga tystnad. Det säger väl en del. Och här handlar det om hur allt kommit i rörelse därför att själva döden skulle upplösas och det finns livsyttringar som är märkta av döden, som ni vet.

Nu kan detta tyckas vara en trist insikt denna 4 söndagen i Advent som också är julafton. Jag har sett en enda svenskkyrklig församling som firar Herrens Mor Maria, men ingen i grannskapet. Två Systrars i Kalmar sticker ut med morgonmässa kl 8.30 och julböner 11 och 16. Varför skulle emellertid trista insikter undvikas när en Frälsare blivit född? Tänker ingen att vi kan frälsas från det innevarande eländet? Har ni inte sett det nuvarande systemet på så nära håll att ni fattat att allt kommit i rörelse och att mycket av det en mängd anställda och förtroendevalda ägnar sig åt är dömt till undergång? Vi som i adventstiden läst Jesaja har på nytt fått en del perspektiv på denna samtid.

Alltså kan jag mot en mörk bakgrund peka på stjärnan över stallet, barnet på stallets strå, den heliga familjen, oxen, åsnan, herdarna, de vise männen och hela midevitten och utrbrista i ett enkelt men från hjärtat kommer GOD JUL!