lördag 25 augusti 2018

Kungsholmens kyrka, lördag

Kungsholmens kyrka kanske främst är berömd för att prosten Magnusson var kyrkoherde där. Han var förresten M och kom in i kyrkomötet på partipolitiseringsvågen. Det gick att tala vänligt med prosten. Det betyder inte att Bloggardag kommer att ta sig till Kungsholmens kyrka denna lördag för att vara på bokrelease för Kent Wistis bok De tillhöriga. (Libris) Men Bloggardag har läst den. De reformerta ger ut böcker som styr på Svenska kyrkan. Detta förhållande kunde de evangeliska katolikerna ägna en stunds stilla eftertanke. Alltså ska Joel Halldorf också vara med och släppa en bok.

Det kan tyckas märkligt att Bloggardag ägnar lördagsmorgonen för att ladda upp för Moheda-dagarna med Wisti, men det är samma stambana mellan Moheda, Älmhult (där Kent, då som Olausson växte upp) och Lund, där nu Kent som Wisti dväljes. Järnvägen som personlig transformation kunde bli en läsvärd avhandling. Moheda-dagarna? Kl 11 spelar Lindebergarna vid fontänen. Sådant missar Bloggardag ogärna, så ogärna att tanken nu förvirrar sig. Åter till stambanan, som för oss till Stockholms central och därifrån kan vi gå till Kungsholmes kyrka, om vi ska göra det vi alltså inte ska, fara till bokreleasen.

Kenr Wisti gör storsuccé med sina teckningar, får vi veta. Över 60 000 följer honom på Facebook och över 14 000 på twitter. Han fick utmärkelsen "Årets förnyare i Svenska kyrkan" förra året och han har varit sommarvärd i P1. Då förstår vi själva storheten.

KG Hammar, som i Libris presentationsblad av Wistis bok kallas "Svenska kyrkans tidigare biskop", lite roligt, beskriver alstret: "Med sin konstnärsblick ser Kent Wisti möjligheterna i det ofullbordade. Han synliggör dne osynliga kyrkan i mellanrummen, i sårbarheten och i den trotsigt hoppfulla tron att allt är möjligt i det livsrum där andens vind får blåsa fritt."

Så långt Hammar. Bloggardag avstår från att bedriva exeges, men vi lever i ett på papperet fritt land, så vill ni själva pröva är det i sin ordning. Vad skriver karln egentligen? Bortsett från betydelsen så låter det fint, det fattar också Bloggardag.

Boken då? Wisti är i New York (Har han flugit? Klimatfrågan!) för att skriva och illustrera boken. Det är vår i Central Park, han vandrar i parken på dagarna och på kvällarna ser han och sonen musikaler. I denna kulturella miljö funderar han på Sveriges tjugosjätte landskap "som blir osynliga (sic!) för oss så länge vi inte betraktar tro som en konstnärlig disciplin – som en lek mellan en i dödsångest utlämnad son och hans frånvarande pappa." Nu tror jag ni förstår det fina i pannkakan.

Wisti besöker S.t Patricks Cathedral – men tydligen inte S:t John the Divine? Det förbryllar Bloggardag.  Hans tanke att varje trons utsaga "är endast en snapshot ur en balansräkning mellan kärleken och döden" skulle göra sig i S:t John. (s 54) Var det därför han inte behövde gå dit? Eller fungerar det så att "i den delade vanmakten föds en allmakt" och bildar en katedral också i ett gammal stall i Göteborg? (s 59) Bloggar ogillar nog instinktivt driften att exploatera människors ensamhet i eget, kyrkligt eller konstnärligt intresse. Han rår inte för att han är läkarbarn. "Bota, lindra, trösta" är grundhållning då.

Mission då? Kyrkans grundstruktur under 2000 år på Herrens bud? Wisti är ju stiftsadjunkt för mission. "Mission är mer sändningen att bredda och fördjupa mina perspektiv snarare än sändningen att överföra mina perspektiv." (s 64) Mission kunde också vara att visa bort från sig själv i tanke, ord och handling och bli en tiggare som visar en annan tiggare var det finns bröd. En missionsvetenskapligt utbildad kan få för sig att fundera nu.

Kent Wisti beskriver folkyrkans tid och knyter till Billing. Han tror sig veta att man fick hångla mer på Erlanders tid, men själv är han född 1971 så hur han vet något om hånglande är en obesvarad fråga, lika obesvarad som han folkkyrkoteologi liksom han kyrkoteologi är obearbetad. Om hånglande och kyrkokritik borde han fråga några av de nu åldrade högkyrkliga. De kan ge besked, för de var med på Erlanders tid och har läst på, diskuterat i decennier och utöver alla decennier. Några av dem har faktiskt hånglat på Erlanders tid. Fast inte med Erlander, inte Tage, inte ens Aina eller Lillemor för at inte tala om Sven.

Wistis glada budskap är att Svenska kyrkan kommer att dö. Jaha, intresseklubben noterar. Kyrkan kommer att bestå, Kyrka definierad som "de som tillhör genom sitt hopp och sin längtan". Kyrkan är "där helig ande verkar" och inte sällan verkar helig ande helt utanför den kyrkliga genren. (s99) Vi får veta att "Svenska kyrkans språk och kultur är den övre medelklassens språk och kultur", vilket antagligen inte längre är sant. Den politiskt opålitliga medelklassen ska dock inte misstänkas för allt ont. Misstanken föds i Bloggardag att talet om anden är något annat än talet om den Helige Ande, skillnaden mellan princip och person, kan man förmoda.

Kent Wistiu älskar Svenska kyrkan, men den ska alltså dö. Likväl betyder hon "mycket för väldigt många varje timme på dygnet".  Den här sortens bekännelser alienerar mig, "das trifft uns nicht", som Erik Petrén skulle sagt. De många sover ett antal timmar till exempel. Det är inte markerat svenskkyrkligt. Bloggardag, som varje dag funderar över Svenska kyrkan, kan likväl inte säga att Svenska kyrkan betyder mycket i vardagslivets mångahanda. Varför tar han i så? Vem lurar han? Sig själv?

Bloggardag kunde en tid tänka att Kent Wisti skulle kunna betyda något för kyrklig förnyelse. Det gör jhan inte längre. Wisti är ett bloss som vi ser för en tid. Arbetsuppgifterna att bygga alternativen i den döende kyrkan och för den, återstår. "Såsom döende men se vi leva" är hållningen. Om Wisti inte blivit så uppburen, hade han kunnat betyda något i det arbetet. Men alltså inte. Han blir den politiskt farliga medelklassens man, den som uttrycker sig så att det blir fiiiint. Själsfint. Inte underligt att han får många följare på facebook och twitter. Som Trump alltså för att återknyta till New York.

Snart går Bloggardag för att höra Lindebergarna. Då blir det mer om Jesus och mindre om ensamhet, utsatthet och dysterhet. I går kväll var det Delary som gällde, Göteryds pastorat hade fest. Varje församling behöver sin högmässa och ibland en fest. Det var välordnat. Ingen förspilld kvinnokraft och gemensamhetsstuk av bästa märke. Bilkörningen innebar vissa begränsningar. Oss emellan, det är för få fester nuförtiden. Vi fick alldeles klart festa mer på Silverrom och Coca-Cola på Erlanders tid.

35 kommentarer:

  1. Alphadeltagaren25 augusti 2018 08:29

    Tack Bloggardag!
    Jag har länge misstänkt att det är något påbud bland kyrkligt anställda att de ska dela Wistis von Oben-spydigheter på fejjan. Som ytterligare en kristenhetsmarkör man inte begriper och som leder till att man ger upp hela kyrkeriet.

    SvaraRadera
  2. Schamanen Wisti är möjligen ett "bloss", men den tidan han "lyser" för han många vilse, in i sin egenkonstruersde narcissistiska falska kult!

    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. För en gångs skull kan jag bara instämma med Antony.

      Det enda positiva man kan säga om Wistis alster är att det går att läsa in vad som helst i flosklerna, dvs. alla kan bli nöjda. MEN - det är faktiskt inte positivt. Det är bara irrbloss som leder vilse.

      Radera
    2. Tack Elisabeth, Wisti är vår tids Luther, en ärkeheretiker som för människor till världens herre!

      Antony

      Radera
    3. Nej du, Antony. Du ska inte chikanera Luther med att jämföra honom med Wisti. Wisti är, såvitt jag förstår, en heretiker, liksom bl.a. kyrkosplittraren Leo X. I det gänget platsar inte Luther.

      Radera
    4. Leo X är eTT exempel på en riddare mot heresier, som är ett ständigt levande exempel på hur vi katoliker måste hålla heresier och jättar borta från Kyrkan!

      Antony

      Radera
    5. Wisti är en "piss i Missisippi" jämfört med ärkeheretikern Luther!

      Antony

      Radera
    6. Nå, Frasse är inte så stursk idag om man hör honom i Dublin. Inte heller ett antal amerikanska katoliker. Försök inte att säga att ingen visste! Do not ask for whom the bells toll!

      Radera
    7. Bäste Bloggardag vet nog lika väl som undertecknad att sexuella övergrepp är minst lika vanliga i de protestantiska/postkristna samfunden som de är i Katolska kyrkan. En avgörande skillnad är att vi i Katolska kyrkan bekämpar hedonismen, som rill +80% handlar om sodomitiska övergrepp, medan det snarare verkar vara karriärbefrämjande i Svky att vara bög "präst" och ha en relation med 17-årige pojken som är ordförande ungdomsavdelningen. Tro fan då att sodomin/hedonismen aldrig anmäls!

      Antony

      Radera
    8. Ett rätt och ett fel till Antony! Du har rätt i att vi i de reformerade samfunden har vår beskärda del av sexuella övergrepp men att de är av en annan karaktär. Jag tror faktiskt att den vanligaste sorten är då den där ordföranden i ungdomsavdelningen, kanske 18 år, inleder en relation med en 14-årig konfirmandtjej. På senare tid har vi dessutom fått "ensamkommande" medhjälpare (snarare runt 25) som gör samma sak.

      Däremot har du helt missförstått "St Martin".

      Radera
    9. Se dä, N N, du erkänner att pedofiler frodas i det postkristna samfundet. Hur har jag "helt missförstått St Martin"?!

      Antony

      Radera
    10. Homosexuella nätverk tycks finnas lite varstans i KK. Nedanstående öppna brev tar lite tid att läsa, men verkar tillförlitligt. 81% av övergreppen i USA är alltså riktade mot unga män. Majoriteten av jesuiterna i USA anses i vittnesmålet tillhöra dessa nätverk. Sex svetsar samman och befordrar karriären. Nätverken lägger locken på och silar information till och i kurian. Bedöm själv!

      http://signum.se/wp-content/uploads/2018/08/via-l%C3%A4nken-h%C3%A4r.pdf

      Tänkvärt att SvK fortfarande stöder RFSL och Pride. KK lär bli tvunget att sålla mycket hårt bland homosexuella prästkandidater i framtiden.

      Lars Jensen

      Radera
    11. Hoppsan, råkade nog få till fel länk! Här följer den rätta:

      http://signum.se/wp-content/uploads/2018/08/via-l%C3%A4nken-h%C3%A4r.pdf

      Lars Jensen

      Radera
  3. Är ingen större fan av Wisti - en del av hans tecknade skämt är rätt roliga - men menar han inte att det varje timme finns många som svenska kyrkan betder mycket för. Inte att det finns en massa människor för vilka kyrkan betyder mycket varje minut. Det blir lite begripligare så.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  4. Magnusson bra, Wisti har fel och vilken "våg" kom bloggaren till KM på?

    -Jag tyckte om partivännen Magnusson, vilken - enligt bloggaren kom i KM på "partipolitiseringsvågen", hur nu den särskilt såg ut, eftersom partierna i decennier ställt upp i kyrkovalen. En trevlig och sympatisk och folklig man. Folkkyrklig också, kan tilläggas.

    Wistis påstående att kyrkan måste dö, gillar jag desto mindre. Varför skulle det bli bättre om hela, den riket allomfattande kyrkan först skall dö (avlivas?)? Det kan han naturligtvis inte förklara. Inte heller de på denna blogg, som ofta uttrycker kyrkliga dödsdomar.

    Men Svenska kyrkan kommer inte att dö, skall inte dö. den skall leva och vara basen för kommande missionssatsningar och offensiver. Det är allas i kyrkan enagerade uppgift att verka för detta, göra kyrkan ännu mer levande, ännu starkare och betona den blodåder för människornas tro som kyrkan har varit, är och skall förbli.

    För övrigt detta lilla spörsmål: vilken "våg" förde bloggaren till KM, till POSK och till FK?
    Om jag har fattat saken rätt var det uppenbarligen en väljarvåg, dvs väljare som i fria val, likt dem som röstade på Magnusson, placerade honom i KM.
    Eller har jag fel?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloggaren fördes väl till KM första gången via kontraktsprostskapet, alltså utsedd av prästerna i stiftet?
      Ordningen före 1982 när prästerskapet fick utse sina egna representanter och lekmännen sina, var bättre än nuvarande ordning.

      Även om SvK inte skulle gå under om Skatteverket inte debiterade medlemsavgiften, så skulle kytkan nog tvingas dra åt svångremmen.
      Ett inte helt osannolikt scenario någon generation framåt i tiden.

      Radera
    2. 1979 valde prästerna, domkapitlet häpnade, i Svensk Kyrkotidnibg framfördes krav att han skulle avsäga sig platsen men kontraktsprost var han inte. 1982 valde prästerna honom igen. Visst var ordningen då mer kyrklig!

      Radera
    3. Alltså en "prästvåg"?

      -Var det alltså en "prästvåg" som förde bloggaren till KM, till skillnad från den "partipolitiseringsvåg" som bloggaren klistrar på de senare KM-valen?

      -Och, en besvärlig fråga att svara på, hur många röstade i prästvågen till skillnad från de öppna valen för medlemmarna? Bloggaren, som har god ordning på sitt arkiv, kan säkert ge oss de siffror som gällde honom själv, så att vi kan jämföra med senare vals dito.
      Välkommen med denna skiffra! Kul att jämföra prästval med folkets val!

      BNGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Nu röstade folket fram elektorer i det gamla systemet så den ahistoriska frågan låter sig inte besvaras. Möjligtvis kan man räkna ut procenttal av röstande präster, men blir den siffran intressant även om den skulle kunna letas fram i en garderob å lantegendomen. Å andra sidan: antalet elektorer var lika många som antalet röstande präster. Detta kanske emellertid mer hör hemma i levnadsminnen?

      Radera
    5. Hr Dike blir så till sig av tanken på de där siffrorna han tycker är så viktiga att han tappar en bokstav i sitt versala namn.

      den Lea

      Radera
    6. den Lea,

      -Jag ber om ursäkt för stavningsslarvet. Men, å andra sidan, diskuterar jag mycket hellre sakfrågor än söker efter formfel i andras texter.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  5. Tack broder!
    Klarsyn. Underbart!
    Ande och Sanning.

    SvaraRadera
  6. Vi dammar av gamle Tegnér: "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta."

    LG

    SvaraRadera
  7. Är inte det vad kyrkan gör. Det dör gång på gång och uppstår likadant gång på gång. Döendet är ett frö. Våran lot är att leva under en tid av döende. Hur och i vilken form kyrkan kommer att uppstå är lämnat till tron på framtiden.

    Det är klart att man sörjer för sin kyrka ,men eklesian lever och blomstrar på annat håll och för budskapet vidare. Snart kommer missionärena hit och våndas om läget här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill Du inte det, Markku?

      -Vill Du inte ha, och arbeta för, en frisk och levande kyrka, Markku? Du är annars varmt välkommen till Svenska kyrkan, där evangeliet, tvärt emot Ditt påstående, lever och blomstrar varje söcken- och helgdag. Trons dokumenterade verklighet där, dementerar nämligen många bloggkommentatorers orerande om motsatsen.

      Som om Svenska kyrkan inte har tron i centrum! Har Du också, Markku, glömt den dokumenterade, unisona läsningen av Trosbekännelsen vid varje gudstjänst och mässa?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. ...och hur var det nu med siffran på röstande i nomineringsvalet?
      Jämför den gärna med antalet präströster DS fick 1979.

      Radera
    3. Peter T,

      -I det för mig senaste nomineringsvalet till KM var beslutet enhälligt. Uppemot tvåhundra ombud deltog.

      I det senaste nomineringsvalet till KF var beslutet om min nominering också enhälligt, som tidigare meddelats. Där deltog inte riktigt så många röstberättigade.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. 200 ombud nationellt dividerat med antal församlingar i landet ger att den genomsnittliga församlingen innehåller knappt en POSK:are per församling.
      Så där det finns en POSK-lista till KR så får man förmoda att inga fler än de nominerade röstar om nomineringsordningen.

      Radera
  8. Menar du Lindebergarna eller Lindbergarna?
    Folkkyrkan kanske har lättare att mötas i lador än i kyrkan - bara evangeliet till frälsning blir förkunnat. Evangeliet är ett glatt budskap - så visst får man vara glad i kyrkan!
    https://youtu.be/x_gi8V7h56Y De finns på Youtube från Hjälmseryd.
    https://www.tranastidning.se/article/tv-dags-for-ny-spelmansstamma/

    SvaraRadera
  9. Den berömde författaren är inte det viktiga, utan det "det" som hen ställer sig till förfogande som, åt de som i olika positioner tar hen till hjälp för sina agendor.

    Detta uttryckt om alla författare och om de därigenom är idioter eller inte.

    Själv vet jag en som använde sig av just denne författare för nått år sedan, och själv inte lyckats med just en bok.

    En skall hålla reda på mycket så klarnar det hela.

    Aron Match

    SvaraRadera
  10. Låter det inte som om Hammar snarare recenserade det där berömda luftslottet på Norra Öland?

    SvaraRadera
  11. Som oftast tänker och skriver du mycket bra BloggarDag. Jag minns tillbaka till ett konvent i Vindeln, långt från både Småland och Skåne. Nå, den upplysta Karin Johannesson hade kallats som talare inför diakoner och präster. Det var inför Lutheråret och vi fick sitta i smågrupper och formulera en fem-i-topp-lista över vem vi kunde tänka oss som reformator av SvKy. Jodå, både Lönnebo, Hammar, Jackelen och 10 till trevliga personer stod på listorna. Vid samtalet reste jag mig upp och sa; kära kollegor, har ni alldeles glömt att vår kära reformator M Luther blev både utkastad ur RKK och jagad som ett villebråd. Vem av er skulle vilja förklara Lönnebo som kättare?
    Nämnas ska att K Wisti då ännu inte gjort sin offentliga entré.
    Summa: det ligger en hel del i att bli lockad och jagad, avskydd och t o m dödad för att ens kunna starta någon förändring. Visst är det roligt med Wisti, men det är såna som du Dag som verkligen får mig att tro.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Larsa Rännar, du är Lulestiftare, nu märktes det tydligt! /Maria

      Radera
    2. Trams LR, både Lenin och Mao var jagade av sin samtid och se vad de ställde till med (varken du eller Wisti når väl "upp" i den destruktiva klassen men det gör sannerligen ärkeheretikern Luther!).

      Antony

      Radera
  12. ”För att undvika obehag hos andra är det vanligt att kristna anpassar sitt språk för att låta mindre övertygade. De byter ut Gud till ”något större” och budord blir till ”värdegrund”. Med dåligt självförtroende försöker de kristna anpassa sig till gruppen. Allt för att känna sig accepterade. Vad de försöker göra är att visa att deras tro är skapad av dem själva och inte något som serverats färdigpaketerat från en kyrka. Så länge det framstår som att du har skapat din egen trosuppfattning går det utmärkt att småprata om religion.” (s.106)

    ( ”Och bilen går bra? Tips, råd och historier om småprat”. Niklas Källner. Bonnierfakta 2018.)

    Som så ofta är det sol i Malmö idag med.

    SvaraRadera