tisdag 28 augusti 2018

Vi läser vidare i texter från Antjeborg

I går kom en kommentar som jag sparat till idag och snor som blogginläggsinledning /där satt den!/
Signaturen TD får ordet:
Ännu mer belysande presentationstexter är dessa båda om något som kallas Svenska kyrkans "värdegrund" och dess "teologiska grund". Ordet grund är här mycket träffande, i sin motsättning till djup. Förmodligen har dessa texter kommit till genom långa heldagsmöten i det nu hädangångna Steken – Sekretariatet för Teologi och Ekumenik. Under ledning av fru professor Dr. Christina Grenholm har de anställda kvinnorna, samt någon karl, hummat och instämt i hur viktiga och belysande formuleringarna är. Efter navelskådande och god mat på lämplig konferensanläggning har man gått till sängs i förtröstansfull tilltro till sin egen betydelse. Kanske bad man och tackade Gud för att man själva fanns. Det värsta i hela kråksången är alltså att de inblandade förmodligen tror på relevansen i detta blaj.

Man måste läsa på tydligen. TD tog fram två texter. I upphetsningen stavade han namnet Christina korrekt, men Cristina stavar så! Den första texten ska nog också skärskådas. Tydligen är det i de korta texterna det kommer fram vilken tro som praktiseras. Här kommer alltså tre texter för begrundan!


VÅRT UPPDRAG SOM KRISTNA
Varje människa är oändligt värdefull. När en människa kränks eller förminskas, då kränks Gud. Vårt uppdrag som kristna är att arbeta för att varje människa ska få leva ett värdigt liv.


SVENSKA KYRKANS VÄRDEGRUND
Svenska kyrkans värdegrund definierar kyrkans grundläggande värden och värderingar, som vi vill utgå ifrån i både handling och ord. I vårt arbete strävar vi efter varje människas lika värde, arbete för fred, försoning, rättvisa och hållbarhet i harmoni med värdegrunden.



Svenska kyrkans teologiska grund har formats av vår lutherska tradition och historia. Idag finns en pågående dialog om hur kyrkan och teologin ska utvecklas. Svenska kyrkans demokratiska struktur tillåter oss att tillsammans forma och förändra tro och teologi i den värld vi lever i.

SVENSKA KYRKANS TEOLOGISKA GRUND

Svenska kyrkans teologiska grund har formats av vår lutherska tradition och historia. Idag finns en pågående dialog om hur kyrkan och teologin ska utvecklas. Svenska kyrkans demokratiska struktur tillåter oss att tillsammans forma och förändra tro och teologi i den värld vi lever i.

Säg vad ni vill, men visst är detta deism. Jag backar mig fram genom ordsvallet och börjar med den teologiska grunden.

Här är det inte tron på en Gud som uppenbarar sig och avslöjar sin vilja. Det är i stället en demokratisk struktur och just denna struktur ger oss frihet att tillsammans forma och förändra tro och teologi i den värld vi lever i. En kyrka som beskriver sig så, är inte en kristen kyrka och har förstås inte någon egentlig plats i ekumeniken, samalet med andra kyrkor världen över. Den demokratiska strukturen ger oss frihet i detta tillsammansskap att också förändra tron. Det känns närmast lumpet att anföra Judas brev i sammanhanget för att tydliggöra att detta sätt att tänka inte är Kyrkans. Men så tänker man i Antjeborg. Men när det blir brott att tiga, kom att våra läppar viga!

Värdegrundssnacket är förstås obegripligt nys. Jesus försvann, märkte ni det? Nu vet ingen vad det där med "lika värde" betyder för det är konkret helt obegripligt, en felöversättning av ordet "dignity", som betyder värdighet. Förr i världen kunde Bergspredikans etik anföras, det var liberalteologernas favoritavstamp. Men inte ens detta finns kvar. Och gör rösten varm, av din kärleks harm!

Uppdraget då?
Uppdraget för oss som kristna är att varje människa ska få leva ett värdigt liv. Men Gud får plats som den som kränks när en medmänniska kränks. I övrigt intet. Bort åkte missionsbefallningen, som den kyrklige puristen kan se. Vad är för övrigt ett "värdigt liv", kristligt sett? Upprätthålls betingelser för något sådant i Svenska kyrkan om vi skulle tala om högkyrkliga eller gammalkyrkliga präster, de som sveket drabbade? Lär oss att ej kallt, se och tåla allt!

Tänker ni sitta lugnt tillbakalutade eller fattar ni att saken gäller kampen om Kyrkan? Bloggardag läser sålunda Yngve Brilioths lilla skrift Kampen om Kyrkan, Lund 1937:
 "En kyrka, som sätter sitt mål att vara varje tid till behag, kommer snart att bli andligen utarmad och rotlös. Intet synes i morgon så föråldrat, som det som i dag synes allra mest tidsenligt." (s 14)

Ansatspunkten för resonemanget kan mången pensionerad tidningsredaktör meditera över:
 "Då man stundom gör gällande, att kyrkans lära skulle kunna regleras genom majoritetsbeslut, då ju kyrkan är folkets kyrka, så röjer detta den mest häpnadsväckande okunnighet om vad en kyrka är". (s 13)
Den intre friheten för kyrkan är ett livsvillkor och om staten ska "hävda rätten att diktera, vad kyrkan får lära och icke lära, göra och icke göra, också då det gäller hesnnes innersta och heligaste handlingar" så måste kyrkan kämpa för sitt liv för att undkomma det kvävande greppet. (s 25) Brilioth jämför Sveriges förhållande med vad som gäller i Tredje riket – och tro mig, jämförelsen utfaller inte till Sveriges fördel. (samma sida)

Jag ska citera Brilioths avslutning, men först fråga: Vilka vill stå upp för att hävda Libertas Ecclesiae, Kyrkans frihet, mot dem som berövat oss det svenskkyrkliga arvet och nu sitter och publicerar texter i Antjeborg? De som ställer sig upp  kan väl samlas i arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse, den gemenskap som med de innersta fibrerna hänger fast vid Svenska kyrkan, men aldrig tänker bli lojal med kyrkotransformatorerna. Nu Brlioth igen:

"Vid Sveriges kyrka, i hennes yttre ringet och fördolda härlighet, hänga vi fast med de innersta fibrerna i vårt väsen. Vi se i hennes Ansgars, Birgittas, Olaus Petris, Gustaf Adolfs, Schartaus och Geijers kyrka, som i den enklaste församlingsgudstjänst träder oss till mötes med budskapet från Kristus och evangeliet om honom. Vi erinra oss med tacksamhet, att det i vår egen tid har förunnats biskop Eklund att om henne sjunga en ny sång, och biskop Billing att tänka djupare tankar än som förut tänkts och ärkebiskop Söderblom att föra henne ut till en betydelsefull insats i den allmänneliga kyrkans liv. Att Sveriges kyrka icke skall svika sin uppgift att bringa evangeliet till vårt folk, till varje nytt släkte, det är vår innerliga bön och målet för vår allvarliga strävan." (s 40)

"Vår allvarliga strävan" betyder nu kyrkokamp. Vad ska det annars betyda? Det är kamp mot dem som inifrån vill ta vår Kyrka ifrån oss. Vi står samman med Yngve Brilioth, JA Eklund, Einar Billing och Nathan Söderblom och de som är präster av något åldrad modell sannolikt samman med sin vigningsbiskop. Ingen av dem hade köpt presenationerna av Svenska kyrkan.

Hur gör nu förresten Frimodig kyrka i kyrkostyrelsen? Bråkar? Kräver ett redaktionsutskott och texter Svenska kyrkan efter sin bekännelse kan stå för?

Var hittar vi texterna från Antjeborg?
https://www.svenskakyrkan.se/om-oss

39 kommentarer:

  1. Stopp ett ögonblick nu, BloggarDag!

    -Kyrkan är ingen kristen kyrka, skriver Du i kommentaren efter stycket om den teologiska grunden.
    Men vad står det i första stycket - i dess rubrik?
    "Vårt uppdrag som kristna"
    -Som kristna! Där nämns också den Högste vid namn: Gud.
    Ditt påstående faller således genast, det behövs bara en blinkning snett uppåt för att det skall falla till marken eller hamna under stolarna.

    Och vad står det i just tredje stycket, som Du förfasar Dig över? Jo, grunden har "formats av vår lutherska tradition och historia"
    Vad betyder orden, och är de okristliga? Är inte Din och min kyrka luthersk kanske? Och är inte en luthersk kyrkan kristen?

    Och såvitt jag vet är Cristina Grenholm kristen och tillhörig Svenska kyrkan. Skulle hon då som ansvarig godkänna att något sätts på pränt för vår kyrkas räkning som inte är kristet?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Bengt Olof, jag vill egentligen inte polemisera mot dig, det finns det så många andra som gör...

      Men som jag uppfattar saken är din analys lite väl enkel. Du säger att en kyrka som säger om sig själv att den är kristen och använder ordet ”Gud” därigenom också är det. Är det korrekt uppfattat?

      Då blir min följdfråga: vad tjänade då alla strider med arianer, nestorianer osv för roll i kyrkans historia? Varför läser vi en viss trosbekännelse? Vad har vi en bibel till? Är inte allt detta bara onödigt och obehövligt krimskrams? Allt som behövs är ordet ”Gud” och en kopia av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som vi kan läsa ur istället.

      Vandraren

      Radera
    2. Bengt Olof
      Som vanligt ser du alla som betalar sin avgift till Svenska kyrkan, som kristna. Man blev en gång kristnad i det heliga dopet, men man lever inte i tro, tar inte emot det Gud en gång gjorde.
      Här är den fundamentala skillnaden.Det går inte att sätta likhetstecken mellan Kristi kyrka och svenska kyrkan. Däremot finns Kristi Kyrka i svenska kyrkan.
      Därför ställer jag upp på Bloggarens tal om Libertas Eccliae.
      Stig W

      Radera
    3. Svenska kyrkan är inte längre en luthersk kyrka. Man har övergett det lutherska. Luther hade för övrigt aldrig blivit prästvigd i dagens Svenska kyrka.

      Texten "Idag finns en pågående dialog om hur kyrkan och teologin ska utvecklas. Svenska kyrkans demokratiska struktur tillåter oss att tillsammans forma och förändra tro och teologi i den värld vi lever i." vittnar övertydligt om att Svenska kyrkan inte längre är en kristen kyrka.

      Du må vägra att se sanningen men den blir inte mindre sann för det.

      Radera
    4. Oj, Elisabeth, det citatet var nog det tydligaste exempel jag sett på hur SvK avlägsnat sig från kristen tro! En "demokratisk" sekulär struktur som "tillåter" den att "förändra tro och teologi"? Kan man komma längre bort från "den tro som en gång för alla anförtrotts åt de heliga". Eller från reformationens slagord om "Bibeln allena"?/Paul

      Radera
    5. Kvartetten ovan försöker (igen) pränta i bloggläsarna att Svenska kyrkan inte är en kristen kyrka. Längst går, något förvånande, Elisabeth, som hävdar att kyrkan inte ens är luthersk.

      Det är naturligtvis nonsens, kvalificerat nonsens och ännu ett försök att låta de egna kritiska åsikterna om kyrkan deklassera dess gedigna trosförankring. Det subjektiva tyckandets filosofi kläs i nidbilder utan några som helst bevis.

      När jag hävdar detta, finns de motsatta beläggen på min - och Svenska kyrkans - sida. De finns (att detta skall behöva dras igen är ofattbart) i kyrkans historia, i alla kyrkliga handlingar, i kyrkans liturgi, i kyrkans gudstjänstordning, i kyrkans bekännelser (vem bekänner man skin tro till i gudstjänsterna), i predikotexterna, i Välsignelsen - och i allt annat som rör Svenska kyrkan, för att inte här också än en gång upprepa vad som står i KO, Svenska kyrkans "grundlag".

      Kvartettens slutsatser är - för att komma från fyra personer, vilka borde betraktas som seriösa och som själva naturligtvis ser sig som sådana - alltså i beskrivningen av kyrkan kvalificerat strunt. Ordet oseriöst är alltför svagt. I tidigare inlägg med samma - förlåt uttrycket nu! - skrot och kornkaraktär och försök att utmåla kyrkan som icke kristen, har min motfråga alltid varit denna:

      -Om inte Svenska kyrkan är en kristen kyrka, så vad i hela den småländska fridens namn är den då? Vilken tro är kyrkans? Vilken är då kyrkans herre, om inte Herren Gud är det? Och vad innebär dopet för kyrkan?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. BOD - "Vilken tro är kyrkans" om inte den som proklameras på dess egen hemsida? Och denna tycks då ha "utvecklats" ordentligt och fjärmat sig långt från klassisk kristen tro. Nej, jag kan inte hitta på någon ny benämning för denna nya tro, men klassiskt kristen är den inte./Paul

      Radera
    7. Om du försökte förstå vad du kan läsa i boken En annan Kyrka, kunde du kanske fatta att Luther inte skulle köpa vad Svenska kyrkan nu står för. men också sådana ärkebiskopar som Yngve Brilioth, Olof Sundby eller Bertil Werkström skulle vara medvetna om att de står för en annan tro. Det gäller antagligen någon senare ärkebiskop också. Slå upp sidorna 210-211 i den bok du begärde för att recensera så får du svar på din fråga om vad Svenska kyrkan står för nuförtiden.

      Radera
    8. F.ö. - Har SvK ännu slutat att välsigna i livgiverskans namn? Råder det ännu tveksamhet om huruvida Anden är "den helige" eller "den heliga"?/Paul

      Radera
    9. Dike sprider som vanligt sina kommunistiska förvillelser.
      Det citerade aktstycket var något av det mest vidriga jag läst.
      Canutus Hahn

      Radera
    10. I polemik mot Bengt Olof vill jag hävda att bekännelseskrifterna borde vara kyrkans grundlag.
      Men tyvärr är det snarare Lagen om Svenska Kyrkan som är grundlag.
      Alla motioner till KM om fri församlingstillhörighet ytkas avslag på med motiveringen att ovanstående lag inte tillåter det.
      KO är en reglering/lag som ligger som ett raster ovanpå denna grundlag.
      Men om nu lagen påbjuder något, t.ex. grillförbud och det i praxis grillar av bara den utan påföljd, har då lagen längre någon legitimitet?
      KO skriver att bekännelsen är central och utgår från bekännelseskrifterna, men citaten ovan från hemsidan säger att läran kan ändras godtyckligt om det bara sker i demokratisk ordning.
      Om lagen inte tillämpas utan praxis tillåter vad som helst, så förlorar lagen sin legitimitet.
      Om en präst eller biskop kan förminska ordalydelsen i bekännelsen till vad som helst utan reprimander, så blir bekännelsen meningslös. Samma öde drabbar då både KO och kyrkan.

      Radera
    11. "Det subjektiva tyckandets filosofi kläs i nidbilder utan några som helst bevis."

      Bevis?! Bevisen finns i den ovan citerade texten från Svenska kyrkan själv samt i hennes praktiska agerande. Nu får du väl ändå ta och kamma dig!

      Radera
    12. BOD, Svky är ett postkristet vars tro och lära är den hedonistiska nihilismen och samfundets herre är världens herre!

      Det som sker i Svkys dop verkar vara "risky business", men dess validitet kan nog endast Gud avgöra, varför de sanna kyrkorna bör införa dop sub conditione vad gäller den senaste generationen som döpts i Svky.

      Antony

      Radera
  2. För bättre texter om vad Kyrkan står för, se lilla katekesen med 1878 års "korta" katekesutveckling: lillakatekesen.blogspot.com. (Vore intressant att veta om det finns något i den som ens påven bestrider!).

    Som doc Rune Söderlund brukar påpeka är den alltfort vår kyrkas officiella katekesutveckling (eftersom ingen senare tillkommit eller sanktionerats). Jag har bearbetat texten något i anslutning till Per-Olof Sjögrens bearbetning som gavs ut på Efs-förlaget på 1980-talet. (S:t Per-Olof ska f ö firas nästa år med ett hejdundrande 100-årsjubileum - visst är ni på?).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givetvis är vi på!

      Men S:t? Jag tror kanske att P-O skulle ha lett sitt goda leende, men knappast hållit med.

      Lars Jensen

      Radera
  3. De här och tusentals andra präster i Tredje Riket godkände att korset pryddes med eller byttes ut mot hakkorset, att Bibeln inte var förpliktande utan bara en bibel, att Gamla Testamentet var judiskt skräp, att den judiske guden inte var den kristne guden, att nazismen förkroppsligade den kristna tron, att Adolf Hitler, i likhet med Gustav Adolf och Luther var "ein Mann von Gott gesandt", att det judiska måste rensas ut ur kyrka och samhällskropp.

    De var döpta, kyrkomedlemmar och vigda till präster och biskopar. Sådana småttigheter var inga hinder för anpassning till tiden och majoriteten, lika lite som de utgör något hinder för dagens anpassning.

    https://alwaysquestionauthority.files.wordpress.com/2012/04/priests-salute.jpg

    /Conspirator

    SvaraRadera
  4. Jag håller med Yngve Brilioth i alla ovanstående citat.
    Det teologiska grunden däremot har väl gått på grund rejält.
    " Svenska kyrkans demokratiska struktur tillåter oss att tillsammans forma och förändra tro och teologi i den värld vi lever i" visar ju tydligt att KM kan förändra tro och teologi efter eget tycke.
    Då blir det snabbt "kristen bortom gud" av det hela.
    Så frågan till Bengt Olof och andra blir väl snarare om man kan vara kristen ateist?
    För det är ju precis det som nätverket "kristen bortom gud" i praktiken påstår att de är.
    Kulturellt kristen som döpt kan man nog vara trots ateistisk livsåskådning, men det var väl knappast det som åsyftades med uppmaningen att göra alla folk till lärjungar?
    Alla andra kristna kyrkor har bibeln som en omistlig del av den teologiska grunden.
    Lutherska kyrkor har "Skriften allena" som huvudsaklig grund för teologin.
    Med det sagt så avsäger sig SvK sitt lutherska arv när bibeln inte nämns i den teologiska grunden.
    Ja nog inte bara sitt lutherska arv, utan även det kristna.
    En kristen kyrka kan helt enkelt inte utelämna bibeln som grund för teologin för att istället säga att allt kan omprövar inom de demokratiska ramarna.
    Då blir man en sekulär intresseorganisation och inte ett kristet religiöst samfund.

    Nu vet jag någon som kommer att säga att jag sparkar på Svenska kyrkan, men det är helt fel. Jag kritiserar vissa formuleringar, inte kyrkan själv. Det är snarare kyrkan som sparkar på sig själv om den (eller ansvariga tjänstemän) glömmer bort sin bibliska grund.

    SvaraRadera
  5. I politiken gäller ett oftast outtalat:

    -Det har ingen betydelse vad medlemmarna tycker, bara det är vi som skriver och justerar protokollen.

    Stalin lär ha sagt:

    -Det spelar ingen roll vem som röstar, så länge som det är vi som räknar rösterna.

    "Vi" är den upplysta partieliten. Så också i kyrkan. I den progressiva elitens tjänsterum produceras ideologi. Tankar nyttiga för den härskande klassen och dess projekt. Vad det gudstjänstfirande folket anser, blir mest störande brus som görligast filtreras bort, liksom Bibel och Bekännelse, när dessa går på tvärs mot elitens världsbild och intressen. Skillnaden mellan anpassad kristendom i 1900-talets totalitarism och i dagens Västvärld blir liten. Samma tendenser, olika ord och paroller. Den härskande elitens intressen försvaras. Jesus åker ut i processen eller "ariseras"/förvandlas till representant och förespråkare för den egna rörelsen. Jämför hur Jesus approprieras som "den förste sossen"!

    Känns inte en hel del nedan igen, tidsfärgen till trots?

    https://www.theologycorner.net/apocalypseandanalysis/2018/1/3/what-was-a-nazi-church-service-like

    /Conspirator

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket tänkvärt och läsvärt, dock är det ju helt tydligt om man läser texten Conspirator länkar till att dagens "sossevälde" i Svenska kyrkan inte är något större problem jämfört med vad som kommer att hända om/när Sverigedemokraterna tar över. Då kommer vi verkligen att få ångra ryggradslösheten. Hoppet blir att någon samtida Bonhoeffer lever ett verkligt kristet liv och samlar människor omkring sig.

      Vandraren

      Radera
  6. Bra försök, och en hel del som behöver belysas, men skall man citera från webbsidor där organisationer beskriver sig själva, bör man inte plocka ihop det till en nidbild - det är bara att rulla ner lite på sidan ifråga så hittar man den Jesus som påstås vara försvunnen: "När Jesus levde på jorden berättade han om Guds villkorslösa kärlek till människorna. Han visade också hur han vill att vi lever och hur vi är mot varandra och skapelsen – och sprider Guds kärlek vidare. Det är utgångspunkten för Svenska kyrkans arbete idag." https://www.svenskakyrkan.se/vart-arbete

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är den liberala kristendomstolkning som står för M i MTD-religion och lite T kanske. Formuleringen i sig är en from nidbild av autentiskt kristen tro. Det utmånglades under decennier genom den svenska skolan. Detta är fromt skitprat och endast detta. Då har vi tolkat "fromt" vidsyftande och "skitprat" oprecist. Det som nu anförs för att motverka en nidbild som konstruerats av autentiska citat tror inte Bloggardag. Hur ska detta kunna rädda en människa? Det tröstar ingen, det ger moral åt medelklassen. Eljest intet.

      Radera
    2. Predikanten Persson28 augusti 2018 14:37

      Bra, bra. Ge inte upp. Alla fattar inte. Tjata vidare. Ge hela bilden bara. Fall inte för frestelsen att förenkla och beskära perspektivet. Det gör kommunikatörerna så bra själva.

      Radera
    3. Jag hade egentligen tänkt hålla mig utanför diskussionen idag.

      I min enfald hade jag också trott att BOD skulle göra detsamma, eftersom de klargörande citaten visar just det som Bloggaren har anfört i inlägg efter inlägg i flera veckor nu; att den religion som SvK står för vare sig är Kristen, Katolsk (i ordets rätta - allmänmänskliga - betydelse) Luthersk eller ens Svenskkyrklig i den mening som Svenska kyrkan kommer till uttryck hos tidigare generationers troshjältar.

      Bo Giertz gamla uttryck som Stig W citerar "Det går inte att sätta likhetstecken mellan Kristi kyrka och svenska kyrkan. Däremot finns Kristi Kyrka i svenska kyrkan." är intressant även om jag antar att det var utan avsikt som han skrev Svenska kyrkan med litet s...!?

      Den situation som Giertz talade om har ju ytterligare förändrats med prästvigningsstopp, homovigslar, avsaknad av biskopar och kyrkohandbok. Det rätta uttrycket vore därför att säga "Det går inte att sätta likhetstecken mellan Kristi kyrka och svenska kyrkan. Däremot bärs Kristi Kyrka i Sverige av personer som är döpta och med församlingen bekänner Jesus Kristus som sin Herre och Frälsare, oavsett om de tillhör Svenska kyrkan eller en annan kyrka som förvaltar Svenska kyrkans andliga tradition"

      Jag tycker citaten som Bloggaren fått från en instiktsfull följare borde få alla att häpna. Att påstå att Svenska kyrkan "därför" att den är luthersk skulle ha rätt att "forma och förändra tro och teologi i den värld vi lever i" är ju ren lögn och jag tycke nästan att det borde få juristerna bland oss (Elisabeth kan kanske ge ett förhandsyttrande här?) att resa frågan om man t o m kan gå så långt som att säga att SvK själv har brutit mot Lagen om Svenska kyrkan, eftersom den bevisligen lär sådant som inte är uttryck för en luthersk tro, trots att den är bunden till detta i lag. Alltså; ett lagbrott från Svenska kyrkans sida, som dessutom skett officiellt.

      Därmed är vi inne på Predikantens spaning. Jag har så sent som idag undervisat om de lutherske troshjältarna Johan Esch och Henrik Voes, som av de påvetrogna var de första att brännas på bål som martyrer för sin lutherska Kritusbekännelse på 1500-talet.

      Att påstå att Svenska kyrkan likt Luther predikar Kristus därför att den skriver "När Jesus levde på jorden berättade han om Guds villkorslösa kärlek till människorna. Han visade också hur han vill att vi lever och hur vi är mot varandra och skapelsen – och sprider Guds kärlek vidare. Det är utgångspunkten för Svenska kyrkans arbete idag." är att förnedra Kyrkans samtliga martyrer (oavsett konfession) och i synnerhet luthersk teologi. Citatet är inte kreativ nytolkning av luthersk tro utan en avsteg från tron.

      Om det som SvK skriver hade varit luthersk teologi hade ju både Henrik och Johan fått dö en naturlig död. Det inser alla mina studenter. Därmed står det också klart hur grav den teologiska inkompetens är som genomsyrar verksamheten i Antjeborg.

      Radera
    4. Predikanten Persson29 augusti 2018 09:30

      Nåja, det enda jag påstod med min "spaning" var att det dock går att hitta namnet Jesus (och en länk vidare till den text som citerades) på den webbsida som Bloggardag hittade de tre korta texterna på. Möjligen är den texten om Jesus, att han "berättade" och "visade", ändå ett slags predikan om Kristus och frälsningen, fast man väjer för att uttrycka sig så tydligt om saken att moderna, obildade känslomänniskor kan stötas bort och missar chansen? Det är antagligen svårt att bedöma vad målgruppen behöver få höra och veta om Gud för att bli intresserade av erbjudandet. Men jag håller med om att de här i blogginlägget citerade sammanfattningarna om SvK:s uppgift, värdegrund och teologi ser förfärligt tama och tomma ut, och riskerar att leda folk på fel väg i livet.

      Radera
    5. Tapel,
      skrivningen om Svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund är, som jag förstår det, mera att se som en programförklaring än något som ska följas till punkt och pricka. Under alla förhållanden finns inga sanktionsbestämmelser mot den som agerar mot bestämmelsen. Inte heller finns någon instans att klaga till. Skulle någon stackare som anser sig ha för gott om pengar (rättegångskostnader) väcka talan mot Svenska kyrkan skulle detta säkert landa i att Svenska kyrkan har rätt att själv definiera sin identitet. Och vilka skulle i så fall tillfrågas? Jo, biskoparna….

      Så nej, jag ser ingen möjlighet att agera mot Svenska kyrkan på det sättet. Vi får nog nöja oss med att, när saken kommer på tal, vara tydliga med att Svenska kyrkan inte längre är ett evangeliskt-lutherskt samfund och inte ens kristet (bortsett från det fåtal som ännu inte böjt knä för Baal).

      Radera
    6. Jag är chockad men inte förvånad av ditt svar, Elisabeth.

      När du talar om "biskopar" så antar jag att du menar dem som nu är i tjänst som stiftschefer? Om man skulle inkalla SvKans pensionerade biskopar och universitetens professorer som expertvittnen i en sådan rättegång antar jag att det inte hjälper?

      Det är ju allmänt känt vad flera pensionerade biskopar anser om sakernas tillstånd inom SvK. jag har t ex själv hört en pensionerad biskop säga att Marcion de facto är den enda teolog som har ställning som kyrkofader i dagens SvK. Det skulle ju vara värt mycket, åtminstone för framtidens historieskrivning, att få ett yttranden av detta slag protokollförda i rättegången.

      Om jag nu ska hålla mig till det mer realistiska och näraliggande kan man väl helt enkelt tänka sig att en riksdagsmajoritet, gärna under ledning av Annika Borg, tar itu med frågan från lagstiftarens synvinkel, så att det svenska samhället inte längre genom lagstiftning torgför ett krympande kyrkosamfund under falsk flagg.

      Så låt mig ändra frågan: Kan man utifrån den juridiska logiken tänka sig att man upphäver Lagen om Svenska kyrkan och officiellt låter den bli den frikyrka som den i allt väsentligt redan är i praktiken? Det borde väl vara fullt möjligt, åtminstone på några års sikt?

      Kan man sedan ta processen ett steg till och tvinga den nya organisationen att anta ett annat namn än just "Svenska kyrkan"? Den sortens teologisk insikt kan man väl tycka att redan det sekulära samhället bör ha, att det naturligtvis finns flera andra samfund som med rätta gör anspråk på att vara "Svenska" och "Kyrka"?

      Om detta vore möjligt tror jag att flera inomkyrkliga debatter skulle kunna hanteras på ett bättre sätt och det blir också lättare för våra kristna nysvenskar och få en god överblick över det svenska kyrkolandskapet.

      Radera
    7. Ja, Tapel, jag syftade på Svenska kyrkans nuvarande "biskopar".

      Självfallet kan lagen om Svenska kyrkan upphävas om frågan väcks och en riksdagsmajoritet ställer sig bakom förslaget. Frågan är bara hur man får till den med tanke på inställningen hos S, C och SD.

      Om man kan "plocka av" Svenska kyrkan namnet är jag mera osäker på. Jag skulle inte tro att det går. Även om lagen om Svenska kyrkan upphävs så är ju organisationen de facto registrerad under detta namn. Det var olyckligt att namnet hängde med från statskyrkotiden då den benämndes svenska kyrkan (med liten bokstav). DÅ var det naturligt att tala om svenska kyrkan eftersom den dels var statlig, dels omfattade praktiskt taget hela svenska folket.

      Radera
    8. Alphadeltagaren30 augusti 2018 07:59

      Fast ur statens synvinkel så är väl kyrkan den offentliga förvaltning som har mest stålar? Det släpper de inte, speciellt inte när rollen som samhällsaktör nu ska bli ännu tydligare ("civilsamhället ska rycka in mer"). Är inte de ekonomiska tillgångarna en belastning här? Om kyrkan vore fattig, hade den då varit intressant? Jag tror faktiskt inte det.

      I takt med att Jesus slutar vara Guds son och försonare och går över till att vara den förste sossen som dog snöpligt och i egenskap av vanlig avliden snickare knappast hör några böner så har vi ingenting kvar. Bara skog och byggnader, utverkade av forna generationers ångest. Vad är det att ha, egentligen? Är det bokföringen vi ska visa på yttersta dagen?

      Nej, det är kört.

      Radera
  7. Paralellen till 20 och 30 talets Tyskland är långsökt. Var har vi ett förlorat krig med misnöjda och arbetslösa frontsoldater, Var fins Mein Kampf och dess författare. Var finns dom beväpnäde SA-trupper och organiserad kvarterskontrolanter?

    Vi har våran ideologiska kamp och behöver analys och åtgärdsprogram att föra kampen.

    Tyska religionen kom efter maktövertagandet och lutade mot hundratusentals bajonetter. Men vi kan naturligtvis lära av det ideologiska och teologiska motståndet ändå.

    Ovanstående tre programpunkter för kyrkan är en vackert formulerat etisk program . En religiös människa undrar att vart har Guds relationen tagit vägen ? Vad gör kyrkan för att människorna skulle vakna till undran och problemet med Gud? Vart tog den tanken vägen att bakom det etiska livet finns tron på Gud?

    Jag skulle önska att man gör formuleringar som att kyrkan är medveten om hur svårt det är att tro på Gud och Jesus som den som borttager världens synd , därför är kyrkan bered att möta sådana frågor och samtala om de.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är nog snart dags att byta namn till Svenska Etiska Kyrkan, om inte annat så skulle HH bli glad när han skriver förkortningen.

      Eller kanske Svenska Etiska Kampförbundet om det inte finns något kyrkligt kvar innanför murarna.

      Radera
    2. Samma fenomen till anpassning fanns i den kommunistiska världen. Den ortodoxa kyrkans medgörlighet i politisk frågor inför religionsministeriet i Moskva var legendarisk. I Polen och Tjeckoslovakien byggdes katolska parallellkyrkor på fredstemat upp. Kyrkor som stödde socialismen och dess ledare. I dagens Kina finns Tre Själv-Rörelsen, som stöds och kontrolleras av kommunistpartiet. Det är inte bara trettiotal och Tyskland. Det är snarare en vidare kontinuitet.
      /Conspirator

      Radera
  8. Parallellen till Weimar republiken är kanske inte så långsökt. De närmaste åren beräknas 300 000 migranter överskrida Sveriges gräns och de flesta från muslimska MENA länder. Den svenska kronan flyter och är bland de tio sämsta valutorna. Vid nästa lågkonjunktur torde räntorna stiga låt oss säga 5%, 10% vilket kan innebära att den överskuldsatta medelklassen med viss sannolikhet får gå från gård och grund. När medelklassen med villa, volvo och vovve drabbas kan likheter uppstå som i Weimar. Trots att Svea inte drabbats av krig på 200 år. MTD ger då ingen tröst!

    SvaraRadera
  9. En annan kyrka är det, med en annan tro. En gud i en tändsticksask som man kan ta fram en stund när det passar.

    SvaraRadera
  10. Bakgrunden till skolans värdegrund, antagen i sin grundversion 1994 och som senare kommit att tänkas som samhällets värdegrund, var den principiella nihilism som blivit tydlig under 80-talet (då inte minst i yuppiarnas förlovade decennium) och som fortfarande gäller (sedan 1974 som rättsgrundande). Nu visar SvK att hon befinner i samma land, på samma gungfly.
    Piltz & co plockar bären och håvar in skörd. Frågan är väl om han också är med och sår - dvs undandrar det som alltid varit trons grund: Skriften och bekännelsen hörd i förkunnarnas predikan.
    Att nuv kyrkoledning seglar vidare är intet att förvåna sig över. Det förvånande att det ännu finns en församling som säger ifrån. Tack gode Gud för det. an

    SvaraRadera
  11. Alphadeltagaren28 augusti 2018 22:34

    Tänk om Jesus hade "jobbat" på svenska kyrkan. Kvinnan vid sykarsbrunnen hade fått gå hem törstig utan vatten, för det hade suttit en obegriplig snubbe där och snackat snömos om värdegrunder och delat ut papyrusbroschyrer om olika aktivistgrupper och parader som hon skulle vara tvungen att gå med i för att få komma fram till vattnet.

    Marta hade fått beröm för att hon gjorde samhällsnytta och bakade församlingens fluffigaste bröd och den lågpresterande Maria hade blivit hånad för att hon nötte kyrkbänk när hon ville sitta och lyssna.

    Det är verkligen en annan kyrka.

    SvaraRadera
  12. Här är generalsekreterarens självbild av Svenska kyrkan som hon uttrycket på det interna nätverket när hon den 10 juli presenterade den nya kommunikationschefen:

    -Pia har arbetat 5 år inom Postkodlotteriet och 6 år inom intresseorganisationen Villaägarna, med en struktur som påminner om Svenska kyrkan. Arbetet har skett med breda kontaktytor. -

    De nsom vill veta mer om Svenska kyrkans struktur kan läsa: https://www.villaagarna.se/om-oss/historik/

    SvaraRadera
  13. Ang den ”teologiska grunden” så tycker jag att själva formuleringen i sig är alarmerande. Om den teologiska grunden kan, så som det står, formas och förändras i demokratisk ordning, så betyder i praktiken att ockupation(s)makten kan applicera den ”teologi” som vindflöjeln pekar på för dagen. Kristen tro och teologisk grund är ej föränderlig på detta vis, där gäller Jesu budskap i Bibeln som rättesnöre, punkt!
    //Andreas, proselyt i förskingringen

    SvaraRadera
  14. Det vore önskvärt om BOD ville här som så ofta annars också ville säga något om det fenomen (den här gången ”svenska kyrkans teologiska grund”) Bloggardag tar upp. Nej, i stället blir det det gamla vanligs harvandet som vi hört nog av. Att kyrkan har ANDRA texter vet vi, men varför inte ta upp vad som sägs i DENNA text? Svaret torde vara att BOD instämmer med den och finner det rimligt och rätt att kyrkans teologi läggs under demokratiska beslut och därmed kan ändras efter behag, dvs efter tidsandan och vad de politiska partierna finner för gott att göra. Håller f ö med Bloggardag om att så som denna text utformats är den inte förenlig med vad en KRISTEN kyrka finner rätt. Kyrie eleison!

    SvaraRadera
  15. Tapei,

    Vad Elisabeth redan påpekat ställer jag mig helt bakom . Har inget att tillägga där. Däremot skulle jag vilja påpeka en del som Du kanske inte tillräckligt(?) beaktat.

    1, Att dagens biskopar inte är till någon hjälp kan vi väl utan vidare konstatera. De är redan för belastade iom att de valts av politruker och för att de valt att agera anpasslingar till dessa. Det och att de till yttermero valts för att de garanterat är fria från allt vad apologi heter och innebär. (Visst kan man tänka sig att ngn likt en gång Saulus ändrar sig men det är osannolikt, Paulus ,även som tidigare Saulus var vad man än må tycka om honom i den rollen ingen anpassling utan en principfast man som fullt och fast trodde att han gick Guds vägar, knappast något man kan säga om ngn av dagens biskopar, de är fullt medvetna om att de sitter i sina positioner just för att de agerar anpasslingar och struntar i skrift och bekännelse där den går emot tidsandan.

    2, Tyvärr är det inte mycket hjälp att få av pensionerade biskopar. En del av dessa är ju minst sagt direkt ansvariga för dagens sekulariserade, synkretistiska och gnostiska "kyrka", SVeK. Andra kanske inte direkt kan sägas varit drivande i denna utveckling men de har knappast visat någon kraft i eventuella protester utan i "bästa(?)" fall nöjt sig med att tiga. En liten misstanke som är svår att slå ifrån sig är att de den gången inte velat riskera sin plats vid köttgrytorna även om de möjligen inte gillat priset?

    3, Oavsett, som pensionerad är man passe´. Det gäller stort sett alla och oavsett om man är prelat eller något rent profant. Vidare kommer deras uttalande som biskop emeritusar alltid om uttalandena ogillas att bemötas med den sarkastiska frågan. Varför sa du inte något när du ännu var biskop och din röst betydde något?

    4, Liknande gäller våra kvinnliga prelater, ja knappast biskoparna ty som sagt de har redan solkat sig med sin anpasslighet men vi kan tänka på de steget / stegen under i hierarkin. Några av dem börjar nu som vi kan märka protestera mot mycket av det som gått snett i SVeK och som vi andra bara kan hålla med om men vad hjälper det. Deras trovärdighet i övrigt är ju borta. Politrukerna som styr liksom biskoparna av politruker valda kan ju alltid ifrågasätta deras motiv och hävda helt sanningsenligt att med vilken rätt klagar de på avsteg från skrift och bekännelse? Att de överhuvudtaget sitter som prelat beror ju på att de den gången hellre talade om jämlikhet än kallelse och i övrigt struntade i vad skrift och bekännelse hade att säga om ämbetet.

    Det är utan annan jämförelse ungefär som när en person gjort sig känd som lögnare. Visst kan han / hon då ändock tänkas säga en eller annan sanning men vem är beredd att tro på honom / henne?

    Lite cyniskt och inget jag rekommenderar men en beskrivning av fakta är det som jag i annat sammanhang påpekade. Det tycks ofta vara så att det är mindre intressant om det man säger är sant eller osant. Det intressanta är om man blir trodd eller inte.

    //HH

    SvaraRadera