söndag 12 augusti 2018

Phyra pharliga P:n

Kanske skulle Bloggardag ha gått efter alfabetet och börjat med några pharliga a:n, men man kan inte få allt. Det blir P, som att sätta P för något. Phörbud alltså.

Pastoral hänsyn
Inneordet för att slippa alla problem i det pastorala, alla principiella frågeställningar och utmaningar men klara sig med bevarad popularitet är att tala om "pastoral hänsyn". Det betyder egentligen hänsynen till prästen, som ska slippa tänka teologiskt och stå för det. Undantagen blir alltid regel och detta under en fin benämning. Everything goes! Pastoral hänsyn!

De som går i konfirmationsundervisning delar ut nattvarden och läser eukaristiska böner om det nu inte är små gulliga barn. Vad barn kan medverka med vid begravningsgudstjänsten vill jag inte tänka på, men tydligen gäller "pastoral hänsyn" där också. I förkunnelsen innebär denna hänsyn att det där med Jesus och domen tonas ner (Felix behöver inte bli förskräckt, Apg 24:25), vi behöver inte dra saken en gång till denna söndag. Men finessen är att evangeliereduktionen ska uppfattas som hänsynsfull. Det är dne också. Men mot vem?

Antagligen finns en sak att göra: När någon talar om "pastoral hänsyn" för att motivera att undantagen blir regler, ska kättarjakten starta. Begär preciseringar. Vi har ofta bara lyssnat och inte bråkat. Tror ni inte att tiden för de stora bråken kommit, de hänslösa därför att hänsyn tas till Kyrkans Herre och inte till kyrkoherdar? Där satt den!

Politik
Debatten om 68-kyrkan fortgår. Bloggardag tycker nog att en del av den politiska och intellektuella rörelsen från 1968 inte ska beskyllas för allt vad nomenklaturan i Svenska kyrkan åstadkommer. Det fanns en vänster som tänkte och det fanns också betydande intressen som tog sig fram med frasradikalitet i det kyrkliga. De sa "rätt" när de sa "rött", men de hade inte tänkt, inte läst på. De svarvade fraser och de var många, legio.

Det intressanta med en del av dessa är positionsförskjutningarna. Ibland si, ibland så – annars annorlunda. Folket i KRISS har hjälpt fram varandra. På det viset kom en del missionsförbundare väl till i Svenska kyrkan, fick roliga arbetsuppgifter och hyfsad lön. Det kalvinistiska gör att de med gott humör politiserar för att bygga den kristna staten Geneve i vår tid. De katoliker som står i den augustinska tanketraditionen, via en katolsk munk i augustinerorden i 1500-talets Tyskland, köper inte den synen. Inte så att de inte tänker politik, men de vet att skilja mellan andligt och världsligt regemente och menar att det viktiga kristna bidraget är själva grundfrågorna om rätt och rättfärdighet. Om allt är politik finns det i första hand många frågor att ställa och många komplikationer att lyfta fram.

Positionsförändringar
Det blir oftast lite livligt när någon går till läggen och upptäcker vad som sades och kan jämföra med vad som nu säges. Vill någon se en gränsdragning mellan kristen kultur och muslimsk eller ett ställningstagande att kristologi är något positivt men också få en inblick i hur kyrkobesökare tar emot den Jesus som förkunnas, finns något att bita i om man går till Svensk Teologisk Kvartalskrift. Antje skrev. Hennes positionsförskjutningar noteras så vad säger de? Beskrivs rätt brutalt villkoren i det akademabla, dvs nödvändigheten av positionsförskjutningar? Akademabel följsamhet är grundvillkor för anslag, som vi vet. Då sägs ett och sedan något annat.
http://journals.lub.lu.se/index.php/STK/article/view/6874/6516

Premisserna
Ibland bör vi repetera vilka premisserna var. Riksdagsbeslutet i mars månad år 1958 skulle bekräftas av kyrkomötet. Så blev inte fallet. Kyrkomötet la till det som kallades samvetsklausulen. Samexistensen byggdes in i beslutet. Ett "ja" i ämbetsfrågan var alltså från kyrkomötets sida villkorat. Regeringen köpte den lösningen. Riksdagen hördes inte. Men detta var Svenska kyrkans vägval. Hur kunde detta vägval, kyrkomötets avvikande, noga besett omprövas utan att hela frågan fördes upp till diskussion på nytt?

I Sverige anågs beslutet om kv*nnl*g* pr*st*r gälla också biskopar. Inte så i Church of England eller i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Det betyder att någon särskild ecklesiologisk diskussion aldrig, säger aldrig, förts i Sverige. Man kunde tänkt sig att den avgörande förändringen, den med betydande ecklesiologiska konsekvenser, vore den med kv*nnl*g* b*sk*p*r och att ett omfattande analysarbete måste föregå en sådan förändring. Bloggardag är inte inläst på den finska diskussionen men hyfsat orienterad om den engelska. Bloggardag har läst Jonathan Bakers bok Kvinnor i biskopsämbetet, 2005. Vilka var alltså premisserna i Sverige och håller de för en kritisk granskning när det enkla svaret är att premissen var att inte diskutera saken? Har vi ecklesiologiska problem eller har vi ecklesiologiska problem?

I Sverige hanterades frågan om ämbetet som en fråga om kön. Det finns de som fortsatt sitter fast i den tankemodellen. Med den premissen blir alltså frågan om ämbetet inte bara försummad utan betraktas som en icke-fråga. Världen skrev agendan för Kyrkan. Den premissen får väldiga konsekvenser. Och självklart kan frågan inte lyftas nu, då skulle det mesta rasa samman som det teologiska fuskbygge det var, är och – förblir?

Phyra phraliga P:n. Tid phör phunderingar.

16 kommentarer:

  1. Antje lyckas ju få in några guldkorn i sin artikel, som hon i sin ÄB-gärning inte alltid anammat i sin pastorala omsorg om kyrkfolket.
    Ät det ens rimligt att visa pastoral omsorg om andra än kyrkfolket? Är inte Jesus än större frälsare än vad jag är syndare, trots eventuellt offentliggörande av mina snedsteg?

    Antje, när kan vi få ta dig.på orden och se dig hålla stången mot intellektuell flummighet?
    När får vi höra dig som ÄB vara så tydlig i kristologin att den kanske får vara en stötesten för somliga?

    Min text är en liten hyllning till det som Antje en gång skrev och en större uppmaning att visa på detsamma nu, inte minst av pastoral omsorg om kyrkfolket. Människan blir nämligen inte frälst av naturvetenskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Peter har helt rätt. Den text som Antje skrev år 2001 är intressant i sin enkelhet, då den så klart utpekar en helt annan linje än den hon de facto har fört när hon själv blivit en ledande person i kyrkan. Frågan om när och varför Antje sålde ut sin tidigare teologi lär bli ett stort samtalsämne under hösten och det är viktigt att veta att de som nu eventuellt kommer att anmäla henne till biskoparnas ansvarsnämnd faktiskt kan åberopa en central artikel som hon själv har skrivit som viktigt stöd för anklagelserna mot henne.

      Därmed flyttas också frågan bort från Antje som person till den mer intressanta frågan om vad Svenska kyrkan som system gör med människor.

      Radera
  2. Tack för vårt samtal, det hela avlöpte på det sätt vi diskuterade. Kram på dig.

    SvaraRadera
  3. Fyra fina F,

    -Som en liten enkel, lättförståelig motbild till dagens bloggtext, presenteras nedan fyra fina F, som också kan kallas förnämliga, om vår kyrka. Håll till goda, kära vänner:

    1. Folkkyrka, alltså Svenska kyrkans historiska och cementerade förankring i folkdjupet som ingen annan kyrka i vårt avlånga land kommer i kontakt med, möjligen med undantag för radiokontakt!

    2.Församling. Större och mindre levande församlingar i denna kyrka över hela vårt geografiska land med därvarande församlingspräst, församlingshem, kyrkobyggnad och personal.

    3.Fria val, där alla kyrkans miljoner tillhöriga själva kan utse dem som de önskar se i ledningen för Svenska kyrkan på församlings-, stifts- och nationell nivå.

    4.Förtroendevalda. Kyrkomedlemmarnas utsedda och engagerade styresföreträdare i Svenska kyrkan och vilka personifierar och garanterar just kyrkans bredd och djup bland folket.

    Fyra fantastiska F!
    Tacksamhetens funderingar anbefalles!


    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren12 augusti 2018 13:22

      Tack Dike. Nu fattar jag vad en Församling är; byggnader och lönearbetare. I övrigt kan du inte anbefalla mig någonting.

      Radera
    2. 4F eller FF


      Stonewallflickan

      Radera
    3. Hr Dike själv kan beskrivas med en hoper F: förolämpande fånig förkämpe för förstörd och förnedrad folkkyrka!

      Närmare bestämt: hr Dikes folkkyrka är inget att ha. En folkkyrka ska inte vara en lekstuga för fåntrattar, en vindflöjel som flaxar i samhällstakt. Den ska ge andlig näring åt folket och förkunna frälsaren Jesus Kristus.
      Och inte ska den styras av politiskt patrask utan av följsamhet mot Guds ord.

      den Lea

      Radera
    4. Alphadeltagaren12 augusti 2018 16:09

      Kyrkans nya giv; 4F-gårdar.
      Inhängnad där man kan få klappa förtroendevalda medhårs och betala dyrt för att få köpa godsaker till dem i en automat.

      FF måste ju vara FadersFritt. Typ "kom till kapellet på söndag, vi har FF.

      Radera
    5. Tack till såväl Alphadeltagaren som till den Lea!!!

      Jag i Halland

      Radera
    6. Bengt Olof,
      du glömde det viktigaste ordet - förälskelse!
      Fina du,
      Antonio

      Radera
    7. Jag i Lalland är väll en sedan tidigare känd homofob. Vem faen inspirerade tror du. Typiskt enögda hallänningar. De är kända för det.

      Stonewallflickan

      Radera
    8. Av rent pedagogiska skäl publiceras denna rasistiska och xenofoba kommentar.

      Radera
    9. Underbar selektiv hållning. Kanske pedagogisk med? Då slipper vi fortsättningsvis alla floskler kring småländskt och värmländskt osv.

      Men de dubbla måttstockarna är väl alltid de andras? Inte de finkristnas här inte. De som finkristnar med osynliggörande. Hur var det nu...

      Marginalisera...

      Stonewallflickan

      Radera
    10. Vad tackar du för, Jag i Halland?

      -Du tackar såväl Alphadeltagaren som Lea. Det innebär således att Du instämmer i Leas förnyade grova kränkningar av Svenska kyrkan: lekstuga för fåntrattar, en flaxande vindflöjel i samhällstakt och styrd av ett politisk patrask.

      Ett stilfullt och elegant tack, värdigt den, som i efterapningens form sällar sig till de hånfulla sparkarnas och flabbarnas antifolkkyrkliga kör!

      Det är ditt bidrag till debatten, Jag i Halland!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  4. Bloggaren glömmer det viktigaste. Från Vetlanda. P.


    -Leif

    SvaraRadera
  5. Det kunde ”omprövas utan att hela frågan fördes upp till diskussion på nytt?” därför att premissen samvetsbegreppet avfördes med den nya regeringsformen 1974.
    Nu är det närmast barnmorskorna som får illustrera detta faktum.
    Allt raskare omvandlas bl.a. polis- och lärarkår från samvetsgranna sanningssökare till politisk tillrättalagda tjänstemen.
    T.o.m. ÄB tror på tanken om samvetsrespekt igen.
    Att vi har en kyrkolag inom ramen för nuvarande svenska lagstiftningen visar att nöden gäller alla områden. an

    SvaraRadera