tisdag 17 maj 2016

Kyrkohandboksfrågan - en levande fråga

Det är väl bra att handboksförslaget diskuteras och ingen ska väl pikas för insända remissvar, tycker jag. Lugnt och stilla skulle somlig kritik kunna läggas åt sidan. Men läsning av remissvar kräver lyhördhet.

Själv funderar jag över om det är en bra siffra att 44% av kyrkoråden där ingen församling varit försöksförsamling har svarat. Motsvarande siffra för de andra kyrkoråden är 62%. Är det inte egentligen låga tal? Är entusiasmen för handboksarbetet egentligen begränsat?

Språkfrågan ställdes till Johannes Hellberg. Hur är det med det där att Herren välsignar?
Hans svar kom nu:

"Hebreiskans jussiv i t.ex. välsignelsen är en volitiv form, en form som uttrycker vilja eller önskan till skillnad från indikativen som uttrycker ett faktiskt påstående.
Vid översättning till andra språk, som t.ex. grekiska föreligger flera alternativ, optativ (Num 6), eller konjunktiv, eller t.o.m. imperativ i 3:e person, men aldrig presens indikativ!
I äldre svensk grammatik kallades önskeformen presens konjunktiv, Svenska akademin använder idag presens optativ. Det är en ovanlig men ändå levande form i svenskan (ja må hon leva, leve konungen etc)
Bibelkommissionens argument för presens indikativ i välsignelsen är inte att innebörden i hebreiskan är indikativ utan att optativ/konjunktiv inte är levande i svenska språket (se dock Rut 2:4!).
En annan gång som bibelkommissionen valt bort optativ/konjunktiv är skapelsen med effekten att det icke existerande tilltalas för att bli till, vilket är något annat än att det genom jussiv framkallas och skapas."

Så nu vet vi. 

Jag skulle gärna vilja säga något om performativa satser också. Det som sägs, händer. 
Det är därför jag lyfter tassen och välsignar, men inte jag utan Herren själv.
Jag då?
Jag utbringar ett leve:
Leve kyrkohandboksarbetet, det leve!
Ni säger, nylärda som ni är, med Svenska Akademien: presens optativ.

10 kommentarer:

  1. Trevligt med lite grammatiska övningar utifrån traderad text. Men idag kan inte vilken kunskap som helst släppas fram (annat än i så här obskyra bloggar). Den ska först ha kravmärkts av sakkunniga. Åsberg är uppenbart en sådan, Hellberg borde ha släppts fram för länge sedan. Något för ÄB eller Akademin?! an.

    SvaraRadera
  2. Om vi anknyter till föregående bloggpost och skillnaden mellan "realister" och "metaforiker" skulle vi kunna säga att "realisterna", vilka vi i både filosofisk och teologisk mening bör tillhöra, håller fast vid universalierna (enhet, sanning, godhet skönhet). Metaforikerna uppträder som extrema nominalister som försöker kontrollera begreppen och byta ut dem efter behag. Handboksförslaget är ett övertydligt exempel på vår tids "nominalism".

    SvaraRadera
  3. Innan jag hann läsa det här, gjorde jag motsvarande kommentar till dagens första bloggpost som Johannes Hellberg här. Nu vill jag kommentera att Bibel 2000:s ordval skulle bero på kommissionens uppfattning av vad som var modernt svenskt språk. Det är lätt att se att översättningen av NT på 80-talet är språkligt fattig. GT blev sedan bättre!

    Från kommissionens arbete har Carl-Henrik Martling (som inte ingick i den, men var något slags referent) berättat:

    Man ville översätta Johannesprologen med "I början fanns ordet". Riktlinjen var det språk som användes i kvällstidningarna, så önskemål om "I begynnelsen …" avvisades som gammalmodiga. En dag kom en av kritikerna till förslaget och lade upp Expressen (eller om det nu var Aftonbladet) på sammanträdesbordet. Där stod med stora bokstäver: "Gårdagens vinst är begynnelsen på en ny storhetstid för svensk ishockey." Det blev "I begynnelsen …".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har hört samma historia för många år sedan direkt från fd överrabbinen Morton Narrow som ingick i översättningsarbetet med GT.
      Då var det inledningen till 1 Mosebok det gällde , där man kände sig tvingad att ha "I början..." - på stockholmska "I burjan.." Men så kom någon glädjestrålande med en kvällstidning osv.. Det blev I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
      Vi ska vara oändligt tacksamma!
      Hakon

      Radera
    2. Som om inte Akademin visste?an

      Radera
  4. Det eviga sv"k"-käbblet om en ny handbok har stora likheter med skandalen kring den nya storflygplatsen i Berlin som skulle ha öppnats för över fem år sedan. Hela tiden skjuts öppningen upp eftersom hela tiden nya problem framkommer. Handboksgisslet kommer att bli sv"k":s följeslagare ända in till döddagar. Som den schweiziske kardinalen Koch säger: en kyrka som inte missionerar kommer till slut bara att kretsa kring sig själv och sina egna problem. /John

    SvaraRadera
  5. https://youtu.be/ooCebjkyk7A

    Inspelat för "Kalla faktas" räkning med dold kamera av en fluga som satt på några väggar i "Bunkern" en dag i juli 2015.

    Alla kopplingar till någon verklighet dementeras så bestämt det går att dementera något, dvs till 100 %.

    Allt som sägs och visas på filmen är i sin helhet taget ur luften.

    Översättningen från tyska är därtill fullständigt felaktig och horribel och kan inte rendera eleven ifråga något annat betyg än underkänt med råge.

    Alla kopplingar till någon verklighet dementeras ockdå å det bestämdaste och speglar i så fall endast tittarens egna fördomar och fobier och kan inte utgöra underlag för någon anmälan till eller prövning av något existerande domkapitel eller av någon typ inkvisition av något slag.

    Alla former av tittande på filmen görs på egen risk och på eget personligt ansvar och väljer man att se filmen så kan man inte efteråt komma och kritisera den, dess innehåll eller något som skulle kunna tolkas in i filmen.





    SvaraRadera
  6. Är förklaringen till detta maskinhaveri i handboksarbetet så enkel som att kyrkomusikernas utbildning och kompetensbevis kom i baktakt, dvs man kollade inte upp de avgörande frågorna bland kyrkomusikerna i rätt tid? Eller med ett annat uttryck: kompetensen har förvånande länge fått dominera utbildningsprinciperna? (Det som nu rättas.)
    Präster har utbildats i detta handboksprogram sedan slutet av 80-talet. Det hermeneutiska Hammarprogrammet har utvecklats exponentiellt praktiserat med samma gruppdynamiska principer som skapade Quick.
    Prästerna har kämpat för att med gudstjänstgrupperna skapa glädjefyllda gudstjänster, relationsidealen i arbetslaget har haft Såsom i himmelen som modell. Vad blir slutresultatet?
    Har vi haft någon period i landets historia som på så kort tid och så effektivt har likriktat och kontrollerat prästers praktik?
    Finns det någon ände på detta? När tillräckligt många låter sitt samvete tala och påverka.an.

    SvaraRadera
  7. Kyrkohandboksförslaget är ett "djälva" skit nu har vi baxat det ända hit.... Kanske går det med detta förslag som med löntagarfonderna?

    SvaraRadera
  8. Märk väl att den andra ÄB kandidaten (sossarnas ursprungliga kandidat) ännu är rektor för Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Den kokar också ihop nu. Nu löser inte ens mer gruppdynamiska övningar knutarna (Fråga personalen vad de nu tror om sådant!). Nu gäller öppna, offentliga eftertankar vilket betyder verkliga problem.an.

    Dock finns lite nyanser i vad stiften förväntar sig av blivande präster. Ett dagsaktuellt intryck där det senast uppdaterade är det frommaste:

    Bli präst - Svenska Kyrkan
    https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/att-bli-prast
    24 feb. 2010 - Som präst i Svenska kyrkan möter man människor i många livssituationer och i olika åldrar. Prästens huvuduppgift är att förkunna Guds ord och ...
    Att bli präst - Svenska Kyrkan
    https://www.svenskakyrkan.se/lundsstift/prast
    4 okt. 2007 - Som präst i Svenska kyrkan möter man människor i många livssituationer och i olika åldrar. En viktig uppgift för en präst är att inspirera andra ...
    Att bli präst - Svenska Kyrkan
    https://www.svenskakyrkan.se/linkopings-stift/att-bli-prast
    24 apr. 2016 - "En präst skall predika Guds ord och förvalta sakramenten, leda församlingens bön och tillbedjan i gudstjänsten, undervisa och utöva själavård ...

    SvaraRadera