onsdag 5 oktober 2016

Wanja och Jesper, skit tar jag inte!

Wanja Lundby-Wedin gillar jag. Nu har hon bokats in på hotell i Lund för att möta Frasse och hans gäng den 31 oktober.
Men hur ska det gå?
Frasse är ju enligt den klassificering som gäller i det svenska kyrkopolitiska just homofob (inga enkönade vigslar i den kyrka han förestår) men inte heller några kvinnliga präster, dvs företrädare för kvinnoprästmotstånd. Frasse upprepar vad som slagits fast av JPII. Kyrkan har inte mandat från Herren att ändra ämbetet. Inte äktenskapet heller.
Det återstår väl föga annat än att Wanja markerar genom sin frånvaro, så att Frasse fattar situationens allvar.
Eller ska hon stå där och välkomna företrädaren för något hon vill bekämpa?
Är det fara för att kampen blir fysisk, så att Frasse åker på en propp? Begreppet "bekämpa" kan väl innefatta våld? Lite bekymrad blir jag allt.
Eller är saken svårare? Inte för Frasse men för oss så att det är en skillnad mellan politisk retorik och politisk praktik? Orden saknar egentlig betydelse.

Jesper, Hannes kompis, gillade jag också innan jag mötte honom just därför att han var Hannes kompis. Han är gruppledare och det är fint men kanske lite farligt. När jag läser Wanja och Jesper och deras socialdemokratiska valansats, blir jag dock inte glad. Jag släpper alltså inte http://www.blikyrkopolitiker.se
Det verkar som om ledarskribenterna tar sig an det hela också. Annika Borg börjar i Barometern och Smålandsposten denna dag.

För att förstå min brist på glädje, tar vi orsakerna till varför du behövs som socialdemokrat och kyrkopolitiker:

Bildvalet först.
Den första bild som valdes utan att någon tillfrågats, var kvinnan som står med knuten hand i mötet med nynazister. Det var Tess Ahlgren. Menar ni att detta är den kyrkopolitiska motsättningen i Svenska kyrkan? "Ska jag räknas till nynazisterna, jag som likt Hjalmar Branting i svensk domstol dömts efter lilla socialistlagen (BrB 16:16)?" undrade jag. Ut med språket. Hur valde ni bilden - och varför ska Tess bli er frontfigur, hon som inte ens är tillfrågad? Har ni över huvud taget stått inför svensk domstol anklagade för politiska brott? Kom igen! Tala!
Såtogs bilden bort. Ska pinsamheten att ni inte kunde ha kvar bilden förtigas med hjälp av en ung kvinna med megafon, den nya bilden.
Megafon?
Vill inte svensk socialdemokrati tala på annat sätt än genom megafon - och tänker sig att folk ska rösta på ett megafonparti?
Ni verkar ha problem med ert folkliga, för att uttrycka sig försiktigt.

Så till era målskrivningar, tre till antalet:

"Vi behöver en stark socialdemokrati för att bekämpa homofobi och kvinnoprästmotstånd."
Prio Ett i rekryteringsmanifestet noterar intresseklubben intresserat.
Man kan undra över mycket. Hur ska detta gå till? Vilka är bekämpningsmedlen? Och vad betyder orden?

Homofob är det första.
Ska den som har en bestämd mening om äktenskapet, som inrättat av Gud och till för man och kvinna, räknas in bland homofoberna? Kan man då vara homosexuell och homofob samtidigt?
Här finns en del att förklara. Det finns nämligen homosexuella som avvisar det förändrade äktenskapsbegreppet.
Hur kan ni rent teologiskt förklara den nya äktenskapssynen eller nöjer ni er med politiska argument i en annan fråga, den om hbtq? Beslutet om enkönade vigslar år 2009 har inneburit att vi förlorat en del vänner i det ekumeniska. Det behöver vi just nu inte särskilt ta upp som ett problem. Bara känna till. Teologiskt självklart är beslutet sannerligen inte.  Saken fick trumfas igenom under yviga löften att man faktiskt fick ha den andra synen, Kyrkans gamla och gemensamma. Det löftet vill ni nu ta bort... Stig fram och argumentera teologiskt!

Kvinnoprästmotstånd - men finns det några kvinnoprästmotståndare kvar?
Sådana kan egentligen  inte prästvigas, men de är svåra att komma åt för vi har ingen tankepolis och meningar i religiösa frågor behöver inte deklareras inför det allmänna, säger grundlagen. Fråga Ingvar Carlsson om ni är osäkra. Vad ska ni göra konkret som inte redan gjorts? Hur blir man kvitt insikter folk har gjort?

Nå, det finns kvinnoprästmotståndare.
Jag hör till dem som inte övertygats om att det riksdagsbeslut 1958 som omintetgjorde kyrkomötesbeslutet 1957 var ett gudomligt beslut.
Tror ni att själva att det finns gudomliga riksdagsbeslut? Ge ett par-tre exempel till då.

I sakfrågan kanske ni har något att komma med.
Inte Jesper, han ville ju veta vad frågan gäller och frågade mig för ett par år sedan (jag markerade att jag svarade eftersom han frågade, annars hade jag inte gjort reda för frågan. Vi satt på tåget Uppsala - Stockholm).
Men Wanja kanske har läst in sig, hon har s a s åldern inne, och kan undanröja invändningarna i Bibelsyn och bibelbruk (1970)?
Själv började jag tveka efter att år 1965 ha läst Margit Sahlin, Man och kvinna i Kristi kyrka och noterade att de som var för reformen talade osanning om motståndarna.
CA Hasslers bok Statskyrkodebatten blev mig en viktig bok för att förklara vad som hänt.
Vad tyckte socialdemokraterna om min bok Kyrklig Splittring eller om det jag skrev i Vems ärende går Svenska kyrkan? Dåvarande ärkebiskopen tyckte inte om de 50 sidorna där. Alltid något. Han hade anledning ogilla. Argumenterade jag slafsigt och sexistiskt eller stringent och sakkunnigt?

Hur bekämpar svensk socialdemokrati texter av det slag jag skrivit för att förklara min hållning i ämbetsfrågan och hur bekämpar ni själva författaren och hans polare?
Tala ut, det lättar.
Men jag tänker inte låta er reducera mig och mina insikter till en glosa i er kampanj. Nu är det sagt. På vanlig svenska: Jag tar inte skit av er.
Men hur fungerar det politiska verktyget för att hantera en teologisk fråga, blir det inte alldeles för grovhugget? Hur resonerar ni?

"Vi behöver en stark socialdemokrati för att kyrkan ska fortsätta stå upp för människovärdet."
Fortsätta?
Var det inte Kyrkan som fick stopp på seden att ställa ut de oönskade barnen i skogen att dö? Det var i kristningsprocessen som Kyrkan slog vakt om också dessa barns människovärde och döpte dem in i Kyrkans gemenskap.
Hoppsansa.
Det var kanske ett olyckligt valt exempel med tanke på det människovärde som gäller de ofödda barnen?
Svenska kyrkan var emot den abortlag som infördes 1974. Socialdemokraterna var för. Vad betyder det att fortsatt stå upp för människovärdet - och hur definieras det när LO under åren haft många lågavlönade, horden av dem som nu är fattigpensionärer. De har uppenbart inte varit lika värdefulla som andra - så vad med deras värde?
Det vore inte utan intresse att få veta.

Jag var präst i en stadsdel som kallades "Packistan" av folk i Kalmar. Trash alltså. Jag menade att Norrliden var den bästa delen av Kalmar, men vilka socialdemokrater stod upp för denna stadsdel? Från det område som bebyggdes inom mångmiljonsprogrammets ram rekryterades inte många socialdemokratiska politiker. Ändå röstade de flesta där s eller vpk.
Det var så, konstaterade syster Kerstin efter ett completorium: "Folk är ju inte dumma. Här röstar de flesta s eller v", sa hon.
Då hördes en röst i kvällsmörkret: "Jag röstade på folkpartiet" varpå hela gänget, som bett aftonbön tillsammans, vände sig som en kvinna/man och utbrast "Va?".
Sådant tyckte jag var roligt redan då.
Men varför ska jag med denna erfarenhet gå på allt som sägs, jag som har en rätt nära vän vars båda föräldrar varit S-statsråd. Slå det om ni kan. Men förklara gärna hur ni tänker.

"Vi behöver en stark socialdemokrati för att den sociala verksamheten ska fortsätta utvecklas, när klyftorna ökat."
Nu sitter Stefan Löfven som statsminister för en socialdemokratiskt ledd regering. Om han inte kan få till en social politik som motverkar klyftorna i samhället, varför ska den sociala verksamheten i Svenska kyrkan kunna utföra vad regeringen misslyckas med? Borde inte Löfven avgå då och Antje ta över?
Vad ska den sociala verksamheten öka med? "Vad bör göras?", som Lenin undrade.
Åke Svensson, S, tyckte inte att vi skulle ha soppcafé i Norrliden, för det kopplade han samman med soppkök för de fattiga och han ville ett annat samhälle. När han insåg att detta var en tankemässig felkoppling, har han gärna kommit till denna sociala träffpunkt.
När jag i 30 år var präst i det socialt utsatta området, på vilket sätt var den starka socialdemokratin till hjälp? Så lite att rektor Eva Särne lämnade partiet! Försök inte med mig.

Men varför öka den sociala verksamheten, varför inte mobilisera folket?
På vilket sätt är folket subjekt i den socialdemokratiska tankevärlden? Har ni blivit ett medelklassigt parti för dem som är eller tänker som socialarbetare?
Den kyrkliga målsättningen är att skapa ett kyrkfolk som bär sig självt, när detta folk fattar att Jesus bär allt. Mässan och missionen hör ihop, vi bär många med oss när vi går till mässan och mycket med oss när vi går därifrån.
När vi saknar detta kristenfolk, och det gör vi (det finns en rörelse i vardande som kallar sig Missing Church-People), folket som är samlat till mässa och bön och rustat för att vara ljus i världen, jordens salt och allt det där, vad återstår då?
Vem ska fortsatt utveckla den sociala verksamheten? Ni två? De socialdemokratiska kyrkopolitiker ni skakat fram genom er bisarra kampanj? Eller de anställda?

Vore det inte lättare att politiskt hederligt förklara, att1) ni inte (längre) mäktar med uppgiften att hitta kompetent folk som kan ta ansvar i det kyrkliga och att ni 2) ser en risk att dessa de inkompetemnta först förstör för Svenska kyrkan och 3) omedelbart därefter förstör för partiet så att ni därför 4) inte längre ägnar er åt kyrkovalet? Det vore i vart fall politiskt klokare.
Jag är inte medlem i partiet.
Hade jag varit det, hade jag ropat högt till partiets ansamlade hedningar och sagt: "Hindra de religiösa galningarna från att fördärva vårt fina parti!". Ju dummare kampanjerna blir, desto mer skada lider partiet. Där är vi.

Nu kan jag mycket lugnare säga, att vi fått ett parti av annat slag än det syster Kerstins morfar var landstingsman för. Då var det folkrörelseparti, lokalrekryterat. I ett sådant parti kan man lita på de förtroendevalda, för de är valda med förtroende. Nu är det en organisation som inte har medlemmar och som följdriktigt byggs uppifrån. Förtroendet blir en verbal konstruktion.

Jespers politiska jobb är lika roligt att betrakta som när direktörens son började jobba i firman.
Den muntrationen ska ni inte bli ledsna för.
Jag skrattade åt Carl Bildt på väg uppåt också.

Jag tror vi får ta ett tag till i frågekomplexet i morgon. Då ska vi ju få umgås: Wanja, Jesper och jag. Bäst att fortsätta bloggandet i morgon för att stimulera grä--, jag menar det i sakfrågor grävande samtalet. Muckraking, liksom.



28 kommentarer:

  1. Vid mötet i Jerusalem, Apg 15, samlade man för att diskutera frågan om man kunde kräva av hedningarna, som kommit till tro på Jesus, att de skulle låta omskära sig och hålla Mose lag. Efter överläggning kom man till beslut med orden: "Den helige Ande och vi har beslutat...v.28
    Hur var det när besluten togs när det gäller kvinnliga präster och könsneutrala äktenskap? Togs dessa beslut också med orden: "Den helige Ande och vi har beslutat..."? Jag tror att Den helige Ande inte fick vara med och det betyder att besluten inte är giltiga.

    EM

    SvaraRadera
  2. Man skulle ju kunna fråga sig hur Jan Myrdal röstade i senaste kyrkovalet eller riksdagsvalet?

    När jag åker på fackets fullmöktige i november för att representera ett sexsiffrigt antal medlemmars intresse, så kommer jag att påminnas hur väl en medlemsorganisations högsta besluande organ kan fungera när nomineringsgrupper inte får ha benämningar som kan påminna om riksdagspartier.

    Att ens behöva annonsera efter kandidater till förtroendeuppdrag inom kyrkan är löjeväckande.
    Det är ju bara att resa sig upp vid kyrkkaffet och fråga vilka som är intresserade efter att ha läst upp dagordningen för respektive kyrkligt mötesorgan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om inte Jan M. ändrat offentliggjord uppfattning pinkade han i valurnorna även till senaste riksdagsvalet. (Bildligt tala, får vi väl säga för säkerhets skull. Annars skulle det ju vara ohygienskt och ett arbetsmiljöproblem för valförrättare och rösträknare, såvida det inte ställs fram en separat urna för arga röstberättigade som bara vill pinka.) Jag tror aldrig jag läst att han haft någon synpunkt på kyrkovalen.

      Radera
  3. "Kyrkan har inte mandat från Herren att ändra ämbetet. Inte äktenskapet heller." Påminner inte detta om vad muslimer skälls för, nämligen att de inte vill gå med på att något i Koranen kan ändras? Det finns ju inget mandat från Allah att ändra något av det som meddelades Muhammed, påstås det. Så det här är ju inte oproblematiskt. Hur relevant är kristendom idag, när rötterna faktiskt finns i äldre religioner från bronsåldern som ju hade med dagens ögon rätt mossiga föreställningar som ingen vill ta i med tång? Påminner inte det för övrigt om anklagelserna mot sverigedemokraterna, att de har nazistiska rötter? Augustinus hade inga protester mot slaveri, så varför skulle inte dagens kristna kunna godta slaveri? Eller följa någon bibelvers och stena folk som man inte gillar? Eller utplåna någon folkgrupp som är en styggelse inför Herrens ögon?

    Frågan om socialdemokraterna ("Har ni blivit ett medelklassigt parti för dem som är eller tänker som socialarbetare?") torde besvaras med "delvis ja, men först och främst är vi en organisation för karriärister som mer än gärna sviker de egna stackars väljarna om vi får bra betalt för det!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu tror väl iaf de flesta kristna att Gud liksom "hade i åtanke" vad som skulle ske framöver i historien o som Han givetvis var medveten om. "Mossiga föreställningar" eller ej handlar ju helt om mänsklig syn, inte om Gud.
      Stening lär väl vara ok, så länge den som kastar den första är helt fri från synd vad jag har förstått...
      Vad gäller utplåning är du ju i GT o vi lever trots allt i ett nytt förbund iom Jesus.
      Eva H

      Radera
  4. Exakt Björn! Så är det dessvärre.

    SvaraRadera
  5. Jag håller med denna blogg plutonchef om det partipolitiska i Svenska Kyrkan.
    Jag är besviken på de ledande socialdemokraterna i Svenska Kyrkans olika organ.
    Men det finns en tydlig gräns mellan mig och Dag Sandahl. Den gränsen kan formuleras som en fråga :Hur kom det sig att ingen kvinnopräst delade ut bröd och vin när du var ansvarig komminister i senast Högby på Öland?
    Ulf H Berggren

    SvaraRadera
  6. Varför skulle det? Jag var ensam präst i församlingen. Före kyrkoherde Jansson fanns kyrkoherde Monica Ljuslund och efter mig komminister Eva Solid. Så vad gäller frågan? Jag vet dock att en kvinnlig präst delat ut både bröd och vin i Högby under min tid. I prästgården. Så igen: vad gäller frågan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bravo. Hedersamt. Ta inte skit från någon!//Länsmansdjäveln

      Radera
  7. OK.Det blir ett påstående i stället.
    Du använde din ställning som arbetsledande komminister på norra Öland till att se till att ingen kvinnopräst delade ut bröd och vin vid nattvardsfirande. Du valde också att inte låta någon kvinna vikariera när du var ledig.
    Vad som hände före och efter din tid på norra Öland frågade jag inte om.
    Och frågan blir förstås:Varför slingrar du dig?
    Ulf H Berggren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ulf Bergren är uppenbarligen inte riktigt klok. Det fanns vikarier på plats, jag städslade dessa. De var alla män, det är sant. Varför skulle jag, just jag, jaga andra präster? Varför ska det i det kyrkliga arbetslivet bli vansinnigt? Ställning som arbetsledande komminister - tja, den ställningen använde jag till att fördela de fåtaliga personalresurserna. Jag sökte en tjänst i tre församlingar som vid vakans blev en tjänst i fyra. Det kallas "ställning". Tagga nber nu, Ulf. Jag har gett dig stort utrymme att under skiftande signaturer kommentera. Ta lite paus.

      Radera
    2. Jag har en väninna som berättat för mig hur det kunde gå till på den tiden när de kvinnoprästfientliga stridisarna härjade som värst på Pastorslinstitutet i Lund.
      Hon har också berättat från en kontraktsdag där äldre kvinnoprästmotståndsre i prästerskapet försökte mobba kvinnoprästerna. Någon viskade i biskopens öra.Biskopen i sin tur tog kontraktsprosten i örat.
      Det är talande hur Dag Sandahl konsekvent undviker att tala om tillfällen där manliga präster agerat mobbare mot kvinnopräster.
      Brödraskapet håller tätt ihop.
      Piggelina

      Radera
    3. Stund, ställe, styrka, slag, sysselsättning och sagesperson!

      Radera
    4. -Slutet på åttiotalet
      -Kyrka
      -Svag till måttlig
      -Dukslag
      -Kyrkogårdsvaktmästare
      -Källskydd
      P

      Radera
    5. Som son till en (numera avliden, men till ämbetsreformen avvisande inställd) präst i SvK (som jag sedan länge lämnat), vågar jag nog hävda att det mobbats och förtalats även från vinnarsidan. Vad nu detta skulle bevisa, annat än att syndens makt fortfarande är stor..?/Paul

      Radera
    6. Paul
      Ämbetsreformen har hanterats illa av världsliga och kyrkliga makthavare. Det finns all anledning att noga lyssna på vad Dag Sandahl har att säga.
      När det väl är sagt...
      Mobbningsförsök och liknande har de som varit motståndare till att kvinnor prästvigds att ta ansvar för.Och det är symptomatiskt att när det börjar brännas för Dag Sandahl tar han till brännvinsadvokatyren-syndigt eller icke syndigt.
      Ulf H Berggren, Lund

      Radera
    7. Ulf, Det var väl ändå jag - inte Dag - som tog till "brännvinsadvokatyren - syndigt eller icke syndigt"?/Paul

      Radera
    8. Paul
      Att jämföra aprikoser med fikon kallar inte jag för brännvinsadvokatyr. Det är inte ens syndigt. Du är med andra ord förförlåten.
      Ulf

      Radera
  8. ”Frivolos declaratores oportet vilipendere” (WA 1. 296, 30)
    Bättre på engelska? ”Dumb dribblers deserve disdain”

    Heiko Oberman tar i artikeln ”Eschatology and scatology in the 'old' Luther” upp det förhållandet att reformatorns ibland grova språk vare sig var något han lade sig till med på äldre dar (när han enligt vissa biografer skulle ha varit speciellt arg och missnöjd) eller något som över huvud var utmärkande för just Luther. Efter det att han väl hamnat på arenan mot Eck noterar han med fasa att djävulens angrepp på Kyrkan nu är i det stadiet, att det inte handlar om det första yttre förtrycket, och inte heller om de omgivande heretikernas förvanskning av läran, utan om förvrängning och förtal inifrån Kyrkan själv – att det inte längre är fienders angrepp, utan katolska vänners angrepp. Vad det gäller de s.k. apokalyptiska motiven i reformatorns skrifter, så är de målade med den malström av kyrkligt förfall Luther såg inte minst i en sådan själslig och intellektuell korruption.
    Men det var alltså ingalunda Luther som införde ett dylikt skitprat, det som innehöll även exkrementer, i den teologiska polemiken (och kvantitativt utmärker han sig ej alls). Att djävulen är en baktalare, i bokstavlig mening, är en monastisk föreställning av lång hävd. Och när motståndarna – teologiska eller politiska – inte längre vill tillåta en hederlig diskussion, men nöjer sig med att larma och förvränga, svartmåla & kasta skit, då återstår ibland inget annat än att kasta skiten tillbaka i lögnarens ansikte.
    ”Das frissestu!” Packa dig iväg Satan, ät din egen skit! (WA 1. 51, 24f) ”In your face” som väl de fräcka säger idag.
    Man får i våra lättkränkta dagar påpeka att det är lögnerna och baktalandet som förstås vara i sig sataniska, inte människorna som meddelar dem – men Luther anser sig hur som helst fri att servera sina vedersakare både argument och en släng av sleven om de går lögnafaderns ärenden.
    Skatologin kunde därmed vara ett modus loquendi att allvarligt begrunda, tillsammans med alla de skriftställare, retoriker & fromma i vår historia som noterat kraft och framgång i Bibeldoktorns språkliga krigföring. Kan det finnas något sådant som en ”evangelisk terminator”? M.L. menar: ”Jag utmanar dagligen Satan och hans rustning på det att Herrens dag må påskyndas, då Han förgör Antikrist”. (WA Br. 2. 567, 35f.) Väl argumenterad ammunition torde i alla händelser kunna stå sig bra gentemot bara skitargument.

    SvaraRadera
  9. Gripande att bloggaren ids reagera. Katrineholmskuriren lynchade 22 sept kh Åke Eldberg, Björkvik, enligt regelboken: det gäller väl numera bara en fråga som somliga lyckliga artikelförfattare får befästa med den gamla trotjänaren, den om de kvinnliga. Det blev inte ens ett drev i Kk för sådana kyrkoherdesjälar som Eldbergs är f.n. så unika i Mälardalen att de kan plockas en och en.
    Journalisten, jag beklagar att jag måste använda begreppet om vederbörande, ställde de rätta frågorna. Eldberg löste upp mer och mer av bindeln för varje insiktsfull kommentar, ja ni vet vilka, för att kunna se när skotten tog: nu skulle problemkomplexet behandlas av den något obehagligt berörde kyrkorådsordföranden.
    Jag tycker att det var Eldberg som lyckades klä av journalisten i all sin blåögdhet (alltså journalistens). Åke Eldberg föreföll högtidligen skita i den något exalterade intervjuarens förfärliga avslöjande: vederbörande lyckades förmedla Eldbergs kommentar att det är skillnad på ett kristet äktenskap mellan man och kvinna och ett sekulärt könsneutralt partnerskap. Dessa kan inte blandas ihop.
    Med detta tror jag numera att t.o.m.(?) gymnasieelever (åtminstone) får detta så uppstoppat att de reagerar med motfrågor, som de flesta itutade elever.
    Jag hoppas att kyrkorådet får hjälp med att ta tillvara en sådan herde.
    Jag förstår att Ulf Bergren gör ett kännbart ställningstagande när han uttrycker en besvikelse över socialdemokrater i SvK. Han bör veta att det är han själv som stänger in sig i en återvändsgränd. Frågorna handlar inte om huruvida en kvinna delat ut bröd och vin under vederbörandes hand.
    Sossarna tar till den tyngsta slägga de kan hitta för att skrämma in några till i kyrkopolitiken. Men numera är det offentligt känt att lite mer professionella journalisterna nästan med visst nöje kan plocka okunniga kyrkopolitiker som fjäderfäna plockas i hönshuset. Det hjälper inte att ÄB försöker korrigera begreppsanvändningen genom att markera att de är de förtroendevalda. Journalistkåren kallar dem rakt av politiker, som man plockar. Okunniga politiker göre sig icke besväret.an.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren, sömnlös6 oktober 2016 kl. 00:10

      Det finns tydligen appar där man med mobilen kan hitta lite "lösa kortvariga förbindelser" i närområdet.

      Missing Church People måste förstås ha en sådan app! Fast vi skannar av omgivningen på bröder och systrar som vill fira Jesuscentrerade, politiskt befriade mässor när tillfälle ges.

      Radera
    2. Det kan diskuteras om politiskt befriade mässor är kristna mässor.
      I tider av avfall har människor i alla tider sökt sig ut i öknen, in i skogen eller upp på fjällen, bara för att komma undan samtidens tryck. Men så snart två eller tre samlats är den där igen.
      Trösten är snarast att Mästaren själv bryter igenom alla våra förkrympta försäkringar. Evangeliet är starkare än både samhälls- o kyrkostrukturer. Det betyder inte att vi kan göra hur som helst men lägga oss så nära evangeliet som möjligt: rent evangelium, vigd/prövad präst, trosbekännelsen, Herrens bön, sakrament. I Sovjets värld var begravningar tillfällen att samlas.an.

      Radera
    3. Min tanke med politiskt befriade mässor är att vi just där och då inte frågar efter åsikter eller ståndpunkter i olika frågor.
      Typ "jag är svenskkyrklig därför vill jag ha fri invandring och vill inte du det så är du inte kristen". Eller "Jag såg dig inte i senaste paraden, du står inte upp för människovärdet, du är inte kristen".

      Radera
  10. Det vore bra om Frimodig kyrka finge majoritet i nästa kyrkoval! Då skulle alla fel rättas till.
    SRK

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vore förskräckande, eftersom det är för få socialdemokrater med i FK. De får ju inte vara med så länge partiväsendet består i det kyrkliga. Och majoritet handlar det mindre om när Kyrkan fattar beslut tillsammans genom att övertyga med goda argument. I politiken är det annorlunda, alltså.

      Radera
    2. Det var ironiskt menat! SRK

      Radera
    3. Jajaja, det förstod vi förstås. Men man kan ju ta dej på orden ändå för skojs skull. (Han kunde göra lustig han också, fast han var liten, som mor Alma skriver om lille Emil i Lönneberga).

      Står signaturen SRK förresten för Suomen Rauhanyhdistysten Keskusyhdistys (rörelsen med centrum i Uleåborg som anordnar Nordens största lutherska sommarkonferens med ca 70 000 deltagare)?

      Radera
  11. Missing Church People ska tveklöst få mina kyrkoavgiftspengar. Med tanke på alla ändlösa skallgångar man gått för att hitta någon som kan predika högt och rent för en. Klart värt att sponsra.

    SvaraRadera