tisdag 31 oktober 2017

Värre än blasfemi

Tacos-Jesus i fredags visade det vi alla visste. Kristna har ingen humor. Sofia Lilly Jönsson avslöjar mekanismerna. Det är mobbaren som argumenterar så mot den svagare.
https://www.svd.se/jesus-ar-van-vid-att-hanas--men-inte-av-kristna

Hur eller hur så är väl hållningen rätt fjärran från det där att hålla Herren helig i sitt hjärta. Men prosten Anders Brogren andades förståelse. Alla kommunikatörerna måste ju åstadkomma något. Min begåvade vän YK sa helt kallt att det är the new public management som slår till. Kommunikatörerna kan kommunicera precis vad som helst. De kan mekanismerna och kan kosta på att att veta föga om innehållet. En dagen kan de kommunicera budskapet om vargjaktens nödvändighet men med en ny arbetsköpare dagen efter kommunicerar de lika glatt behovet av att förbjuda vargjakt. Sofia belyser detta, men som vanligt är hon snäll eller har inte tillräckligt mycket utrymme för att skriva inte bara att byråkratin utan granskning löper amok. Utan styrning gäller detsamma och Kyrkostyrelsen sitter på åskådarplats och styr föga, kanske egentligen ingenting. Kyrkomötet har låt sig berövas interpellationsinistitutet. Revisorerna kan granska men var finns granskningsrapporten om kyrkohandboksarbetet när det är tre veckor kvar till kyrkomötessessionen då beslut ska fattas? Men jag läste med spänning och tänkte: Gud signe Sofia! Hon bär sitt namn med heder. Hon är inte med i Svenska kyrkan men hon är kanske just nu Svenska kyrkans viktigaste vän. Också om jag fattar att hennes artikel kostar i utträden idag.

Jag tror att man sakligt ska koppla samman kommunikationen från Antjeborg med en underliggande kulturhållning i landet. De kyrkliga är trots allt lite löjliga. Och dom kan gott få lite markeringar mot sitt bigotta. Säger de något svarar vi att Jesus hade humor och fick tåla värre saker en fredag.

Det är sant. Därför är det som publicerades värre än blasfemi. Det är ren idioti. Så avslöjas kompetensförlusten i den på personal anrikade kommunikationsavdelningen. Jag tror - hjälp min otro - att väldigt många som jobbar i Kyrkans Hus icke söndagligen återfinns i Herrens sköna gudstjänst. Det får sina konsekvenser. Det är nämligen i gudstjänsten som tron formas, inte genom kansliarbete. Eller bättre: I gudstjänsten formas tron på Jesus. Vid skrivbordet formas tron på organisationen, som alltid blir sändande till den oinformerade populasen. Men det är idioti att behandla oss som idioter. Någon kan nämligen tänka tanken, varför ska jag betala till det här?

Jag bor inte i Luleå, men där bor min käre vän Lappen. Han beskriver sig som Fattiglappen, men han är inte fattigare på omtanke än att han tänker på mig. I Luleå domkyrkoförsamlimg fick socialdemokraterna 60.96% av rösterna och hanterar nu känslolivet. Styrkta och ödmjuka på samma gång är de. Det skrev de i NSD i går.

"Rekordmånga har röstat på ett politiskt parti i årets Kyrkoval, något som våra motståndare knappast trodde skulle hända, de fösökte svartmåla oss som politiskt parti och menade att politiken ska ut ur kyrkan. Bort med politiken var deras budskap! Hur man än vrider och vänder så är nästan allt politik. Väljarna har sagt sitt och efterfrågar mer politik, inte mindre politik!"

Så går det när man inte förmår skilja på vad kritiken handlat om - partipolitisering - och politik. Så går det också när de egentligen små politiska partierna (kolla deras medlemstal!) har förlorat sin folkrörelsekaraktär och inte rätt kan läsa av opinioner eller ens valresultat.

"Socialdemokraterna gick till val på att Svenska kyrkan ska vara en öppen och demokratisk folkkyrka som står upp mot rasism, religionsförtryck och kvinnoprästmotstånd."

Det sista är det mest intressanta. Lägg det på minne. Hur ska de göra? Ska vi skratta åt att de som vill att alla ska känna sig välkomna och värdefulla i kyrkan"och"vill att Svenska kyrkan ska vara ett föredöme som arbetsgivare" uppenbarligen ska dra i härnad mot de oliktänkande, som tänker som Kyrkan i stort alltid har gjort och en majoritet av kristenheten gör? Betyder detta att prästerna ska passa sig för att offentligt läsa upp texter av kv*nnopr*stm*st*nd*r*, Paulus t ex? Vad betyder annars "stå upp mot" och hur gör man det utan att det samtidigt blir religionsförtryck, förutsatt att någon som religion omfattar klassisk kristen tro och ordning? Hur blir det för Den Ranghögste om han besöker Luleå? Står S upp mot honom då? Eller Frasse, som kanske knappast kommer till Luleå, men ändå.

Bli inte uppgivna, ni i Luleå: "Sveriges i särklass största folkrörelse ska styras och ledas seriöst, det lovar vi." Eller bli uppgivna om det känns bättre! Här definieras Svenska kyrkan som något en kyrka inte kan vara. Gudsfolk kan hon vara, men folkrörelse är något annat och den leds av pigga politiker. Mann merkt die Absicht und wird verstimmt, kanske. Marie Johansson Berg (S) och Yvonne Stålnacke (S) kan man dock lita på. Att de ska styra och leda S-eriöst tror jag obetingat.

När det gäller den fullsatta Rikshelgdedomen i söndags var de faktiska siffrorna 869 närvarande och 625 kommunikanter. aKF:s kyrkodagar drog fler, när det begav sig. Och då var kommunikatsiffrorna också högre. Men aKF hade inga anställda kommunikatörer.

Men nu är det den 31 oktober. En professor sköter sitt jobb och skriver utmanande teser för diskussion. Pigg, käck och munter är dr Luther. Hur blev det? Det kan man se i omfattande sändningar worldwide i dag. Om ni gitter.
https://www.lutheranworld.org/ReformationDayLive
Jag kan inte uppfatta att kommunikatörerna i Antjeborg gav oss denna hänvisning.

24 kommentarer:

  1. Hur många av kommunikatörerna som söndagligen närvarar vid gudstjänsten?
    Jag skulle vilja bredda enkätunderlaget till hur många av kyrkans anställda som deltar i gudstjänst söndagligen. För att inte tala om de förtroendevalda!
    Spalta upp reseltatet som ett hostogram per anställningskategori präster, diakoner, kanslister & biskopar.
    Hur ofta behöver man bevista gudstjänster för att få Jesu förtroende?
    Nog för att ambitionsnivån i Apg 2:42-46 är hög, men det är inte fy skam att ha den ambitionen.

    SLJ är som vanligt för snäll, men påpekar det uppenbara i att twitterkontot för SvK knappast kan beskyllas för att sprida evangelium.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fråga BOD!
      Arg kyrkomedlem

      Radera
    2. Varför fråga någon som inte svarar?
      Kanske en retorisk fråga?

      Radera
    3. Att fråga BOD är meningslöst. Det vet alla här. Han svarar aldrig på några frågor. Och ställer knappast några själv heller. Syftet med hans skriverier är att ha en värmestuga att vistas i. BloggareDag har ett stort hjärta. Berit

      Radera
  2. http://kyrkligating.blogspot.se/2017/10/502-stod-sofia.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips, gör som jag nyss gjorde: stöd Sofia!
      Canutus Hahn

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog tur för oss, att Gud har humor. Visserligen med en högre logik. Helvetet lär ju vara, att vi i överdådigt mått får det vi önskade i stället för Guds goda vilja? /smun

      Radera
    2. Vi ka läsa i Ps 2:4 att Gud ler. Läser man någon vers till, förstår man varför.
      Visst har Gud känslor - varifrån skulle vi annars själva vara utrustade så - om vi nu tror att vi är skapade till Hans avbild.
      Prästänka

      Radera
    3. Att Gud har humor säger även förra abbedissan för Birgittasystrarna i Vadstena, Moder Karin. Det ligger mycket i det. I det manipulerade lutherska töcknet är det mycket svårt att märka det. Där ska man helst gå hukande genom livet och skämmas. Berit

      Radera
    4. Berit
      Så Stockholms Katolska Stift skickar ut tacossugna Jesusar oftare då?

      Radera
    5. Alpha, ring och fråga om du är intresserad! Berit

      Radera
  4. 31 oktober 1517 är aftonen till Alla helgons dag, teserna var ämnade för alla som sökte sig till mässan den dagen - hur helighet förmeras och i vilken kraft.
    Luther ser att den inte ligger i att kyrkan menar sig ha befogenhet att förhandla tidigare vittnens/helgons förtjänster utan i kraft av frälsarens gärning och exempel.
    Det blir ingen billig nåd, sjunde artikeln talar om tukten under innevarande kyrkoherde, men kraften blir så mycket större när det avgörande är Mästarens gärning då och idag.
    Inkröktheten i sig själv, som det helt rätt påpekades i jubileumsmässan, är avgrunden, också på samhällsbildningsplanet (det missades helt i högtiden). Också i kommunikationen.
    Tyvärr är det idag i många församlingar inte självklart att det ö.h.t. firas någon mässa Alla helgons dag.
    Kan den församling som inte firar Alla helgons dag ö.h.t. fira något reformatoriskt?an

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska man bli tuktad av innevarande kyrkoherde? Haha, hen skrämmer ingen. Dessutom är det ett ganska stort upptagningsområde nu, med sammanslagna församlingar. Bor vederbörande dessutom med vilje långt bort för att inte bli för insyltad så kan det nog bli svårt. Muslimerna på förläggningen känner de vid namn, men inte oss.

      Radera
  5. Varför kallar Sofia Svenska kyrkan för "vår"?

    Denna duktiga journalist, som bloggaren kallar kyrkans bästa vän, tillät sig i den aktuella artikeln att också kalla Svenska kyrkan för "vår kyrka". Men hon tillhör faktiskt inte kyrkan och kan därför, som jag påpekade tidigare i år efter ett annat inlägg i SvD från Sofia - som då skrev att hon skall fortsätta att utkräva ansvar från kyrkan - inte utkräva ansvar. Det kan bara medlemmarna göra.

    Men jag läser med intresse Sofia, allra
    helst det hon skriver om opera och annan klassisk musik: här vet hon mer än hon känner Svenska kyrkan.

    Dock är jag förvånad över hennes politiska hemvist: Vänsterpartiet. Har hon inte läst vad ViSK skriver i sitt program? Alltså Vänstern i Svenska kyrkan? Den som någorlunda känner till Vänsterpartiets historia och förbindelser med den kommunistiska världen vet också att ränderna inte har gått ur. Detta är inte svårt att dokumentera. I detta sammanhang kan jag rekommendera en strålande artikel i DN i dag på ledarsidan av Erik Helmerson: "Sådan är kommunismen".
    Jag hoppas verkligen att Sofia tar del av den och hälsar förstås med glädje henne välkommen till Svenska kyrkan. Gårdagens SvD-artikel var bra, fast bloggaren hade kunnat få fram samma uppgifter från sin KS-position, om han hade försökt.

    Själv granskade jag en gång de politiska preferenserna för cheferna i Kyrkans Hus (som jag tidigare nämnt här)och kom då fram till att vänsteråsikterna var i förkrossande majoritet. Jag vet vad detta berodde på. Kyrkan hade en utrikeschef, som en gång stått på en kommunistisk lista i Västmanland. Och så vidare.

    Tråkigt bara för SvD-läsarna tidigare i år, att de inte fick läsa den balanserande artikel om kyrkan som jag skrev efter en lång text av Sofia. Men den tog kulturchefen inte in; när jag försökte via epost och telefon kommunicera med henne och biträdande kulturchefen, gjorde de sig, såvitt framgick av tystnaden, oanträffbara.

    Då blev jag faktiskt besviken på denna annars läsvärda redaktion. Nåväl, det går väl flera tåg. Jag förmodar att Sofia trots detta har fått läsa mina vänligt hållna korrigeringar om kyrkan. Säker har kulturchefen sett till detta. Men jag har länge märkt att flera medier hellre släpper fram kyrkokritiker, som sätter rakblad och knivar i de politiska partiernas närvaro där än texter av kyrkoföreträdare, som lägger demokratiska fakta till rätta och erinrar om att partierna själva bestämmer om de vill ställa upp i valen eller inte.

    Detta måste bloggaren, jag och Sofia - liksom SvD:s kulturchef acceptera och respektera.

    På tal om "partipolitiseringens" vedersakare, heter en av dem Dan Sarkar. Han har hoppat av sitt av väljarna utsedda KM-säte, innan han ens har satt sig på detta. Enligt Kyrkans Tidning för ett par veckor sedan berodde det just på ovanståënde, en klyscha som indikerar att partipamparna i sina boningar styr Svenska kyrkan.

    Men Sarkar sviker väljarna, fast Göran Skytte ler förstås i sin kammare, eftersom den förstnämndes avhopp gav plats för den senares inhopp. Skytte gjorde sig ju känd (eller omskriven) för sina utfall mot den kyrka, som han nu skall vara med och styra.

    Jag undrar varför FK-folket har så dålig förankring om rörelserna i väljarrörelserna, att de på allvar trodde att partierna skulle bli valets förlorare. De blev ju de stora vinnarna.

    Då borde väl, om någon, en till KM vald företrädare fortsätta den demokratiska kampen mot de usla partierna och inte smita iväg med svansen mellan benen och läggande skulden på "partipolitiseringen"
    Har ni någonsin sett bloggaren springa och gömma sig och avsäga sig sina uppdrag?

    Till slut skall också nämnas att jag sannerligen alltid försöker svara på frågor här på bloggen, varför påståendena ovan från ett par signaturer är sanningslösa. Åtminstone en av signaturerna brukar dock ofta excellera i sanningslösa påståenden om min ringa person.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske kannglädja dig åt att SLJ tog in ditt bidrag till sista numeet av Evangelium.
      Även om du nog är ensam om att tycka att dina skrivna alster brukar vara sakliga och nyanserade, åtminstone här på bloggen.
      Vad gäller svarsfrekvens så beskriver jag bara mina helt sakliga och nyanserade erfarenherer.

      Radera
    2. Peter T,

      -Ja, jag väntar mig naturligtvis inget medhåll från Dig över de folkkyrkliga fakta och rätten att ställa upp i fria val som jag har tvingats påminna om ett flertal gånger.

      Vänligen exemplifiera de frågor, som jag inte försökt att besvara!
      I det inlägg ovan, som Du klyver näbb över, nämnde jag också fakta som exempelvis att FK-kandidaten Sarkar sviker sina väljare, att resultatet av kyrkovalet blev ett helt annat än vad exempelvis FK och förmodligen SLJ hade väntat sig och ytterligare ett par påminnelser om det som hänt.

      Fakta, bäste Peter T, och inte tillstymmelse till osakligt och onyanserat; om Du fortfarande tycker så, måste Du precisera Dig och peka på vad som är det.

      Sedan måste jag, apropå Din första kommentar här ovan, fråga Dig detta:

      -Har den som sällan eller aldrig bevistar en gudstjänst inte Jesu förtroende? Även om han, eller hon, är djupt troende och beder varje dag?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Jag kan näppeligen kommentera innehållet i en insändare som inte blivit publicerad är SvD.
      Fakta är att ingen annan medlemsorganisation i detta land tillåter politiska partier som nomineringsgrupper. Det påståendet är vare sig nyanserat eller onyanserat då det inte är ett tyckande utan fakta. Nyansering äv åsikter ligger i betraktarens ögon så det kan vara därför vi ser olika på den saken. En nyanserad reflektion erkänner legitimiteten i meningsmotståmfarens argument, så i fråga om det kyrkliga partiväldwt så kan jag hålla med om att jag är fullständigt onyanserad.

      På sista frågan om vem Jesus har förtroende för aå bygger det på ett feltänk. Det är jag som fattig, syndug människa som behöver förtrösta på att Jesus försonar mig inför Fadern. Hela frälsningshistorien påvisar att vi som människor inte är värda Guds förtroende.

      Angående obesvarad fråga så får du en ny chans i bloggposten för 1/11.

      Radera
  6. Katolska kyrkan uppmanarinte till att festa på tacos på en fredag och det borde inte Svenska kyrkan göra. På fredagen bör man avstå tacos och andra kötträtter (fasta).

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har ingen sagt till mig.

      Radera
  7. BOD svarar inte alls på några frågor. Det vet alla här. Hela hans inbillade värld kretsar kring hans "inga person". Berit

    SvaraRadera
  8. Alphadeltagaren; sådant är överkurs för den som går på en Alphakurs.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Får väl som vanligt kvala in som enfaldig.

      Radera
  9. Förlåt en gammal tysklärare, men - uttrycket heter „man merkt die Absicht, und ist verstimmt“. Alltså: "man" med ETT "n" (som är samma obestämda personbeteckning som det svenska "man/en"). Med två "n" (och versal) blir ordet ett substantiv som betecknar en människa av manligt kön. Själva citatet "ist die leicht abgewandelte Form einer Äußerung Tassos in Goethes Drama Torquato Tasso, mit der er sein Missfallen an dem Verhalten der Leonore Sanvitale ausdrückt:
    … und wenn sie auch
    Die Absicht hat, den Freunden wohl zu tun,
    So fühlt man Absicht, und man ist verstimmt./Paul

    SvaraRadera